BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– För det första är det extremt viktigt för oss att se till att få bort nuvarande regering. Vi har en regering som ligger längre till höger än någon annan Norge haft i modern tid, säger Audun Lysbakken, partiledare för Sosialistisk Venstreparti, till Dagens ETC.
Stortingsvalet hålls i september och i vår ska SV:s landsmöte anta fyra politiska krav partiet ska driva särskilt hårt i valkampanjen. De fyra kraven som ligger på förslag just nu är: höjning av barnbidraget, lagreglering av antal lärare per skolelev, undantag för oljeproduktion i vissa områden och begränsning av vinster i välfärden. Kravet på vinsttak är utformat efter svensk förebild.
–Vi i Norge försöker få till samma sak som Vänsterpartiet lyckats med i Sverige när det gäller vinster i välfärden. Vi vill ha en motsvarande process och ett eget norskt lagförslag efter den modellen.
Kan inte kompromissa
De fyra kraven, om de antas av landsmötet, tänker inte partiet kompromissa med i eventuella regeringsförhandlingar med Arbeiderpartiet, enligt Audun Lysbakken. Han säger också att det inte är givet att SV går in i regering även om den rödgröna sidan blir störst.
– Vi har tre alternativ. Allra bäst vore självklart en situation där vi är så starka och får gehör för så mycket att vi kan sätta oss i regering. Men det kan också vara aktuellt med samarbete i Stortinget om det, givet situationen, ger oss mest makt i praktiken. Vi har också sagt att om vi inte får genomslag för våra viktigaste krav så kommer vi att gå i opposition mot en ny Arbeiderpartiregering.
Mindre röda och gröna partier i Norden får gång på gång bittert erfara vad det innebär att sitta i koalitionsregering. Miljöpartiet har fått opinionsmässigt storstryk efter migrationsöverenskommelsen och försäljningen av Vattenfalls kolkraft. I Danmark lämnade Socialistisk folkeparti den socialdemokratiskt ledda regeringen 2014 efter beslut om att sälja statliga energibolaget Dong till en amerikansk riskkapitalfond. SV har störst regeringserfarenhet av alla men deras väljarstöd mer än halverades under perioden 2005-2013 då de styrde tillsammans med Arbeiderpartiet och Senterpartiet. Partiet fick 4,1 procent i valet 2013, en nedgång från 8,8 i valet 2005.
Krig stridsfrågor
Stridsfrågorna under regeringsperioden gällde främst Norges insatser i Afghanistan och Libyen. SV är sprunget ur en splittring i Arbeiderpartiet om Norges Natomedlemskap och fredsfrågorna har varit centrala ända sedan grundandet 1975. Att partiet satt i en regering som godkände krigsinsatser var svårsmält för många gräsrötter och när debatten rasade som hårdast demonstrerade SV-medlemmar utanför Stortinget. Audun Lysbakken vill ändå inte medge fullt ut att väljarraset berodde på krigen.
– Jag tror inte det var avgörande för att vi miste stöd men det var riskabelt för partiet att sitta i regering under en period då Norge deltog i ett krig vi var emot. Norge var redan i Afghanistan då vi satte oss i regering. Bedömningen var att vi inte kunde få till ett fullständigt tillbakadragande, men vi lyckades ändå begränsa det norska militärengagemanget i ganska stor utsträckning.
Han menar istället att det avgörande för raset var att det inte syntes tillräckligt tydliga skillnader mellan SV och Arbeiderpartiet.
– Den stora utmaningen är att när ett vänsterparti samarbetar med socialdemokrater i regering så blir skillnaderna mellan partierna inte så tydliga. Det är viktigaste orsaken till att vi tappade stöd. Därför lägger vi denna gång stor vikt vid att det ska vara tydligt vad vi lovar våra väljare, och hur vi tänkt ta de viktigaste konflikterna med socialdemokraterna där vi är oense.