Brås planer välkomnas särskilt av M och SD som länge krävt statistik med Norge som förebild. Där görs undersökningar regelbundet, sedan millennieskiftet.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Den senaste kom i december och visade att brottsligheten sjunkit bland första och andra generationens invandrare, men att de fortfarande är överrepresenterade.
– Vi har undersökt både efter landsbakgrund och invandringsorsak. Sett till landsbakgrund är personer med bakgrund i Afrika, Asien, Sydamerika och Östeuropa mest överrepresenterade. Sett till invandringsorsak är personer med flyktingbakgrund mest överrepresenterade, säger Synøve Andersen, forskare på Statistisk Sentralbyrå, Norges motsvarighet till SCB, till Dagens ETC.
Intensiv debatt
När Norge gjorde första undersökningen kring millenieskiftet var debatten intensiv. Kritikerna påpekade att den lätt kunde missbrukas för politiska syften.
– Det blev en jättefråga när man skulle utarbeta statistiken. Frågorna handlade om till vad och hur den skulle användas, om man kunde se eventuella faror eller problem, säger Paul Larsson, professor i kriminologi vid Polishögskolan i Oslo.
Idag är frågan om statistiken mindre laddad. Stortingets partier är eniga om att den är bra att ha även om Fremskrittspartiet helst framhåller överrepresentationen medan Sosialistisk Venstre pratar om att brottsligheten sjunkit bland invandrare. Enligt Paul Larsson är statistikinsamlingen okontroversiell bland norska kriminologer.
– Vad statistiken gjort är att avdramatisera en del. Den kan nästan vara lite tråkig att läsa, att det finns en överrepresentation av invandrare är ju inte överraskande. Det visade man i amerikanska studier på 1920-talet. Det hänger primärt samman med sociala förhållanden som arbetslöshet, fattigdom och segregation.
Paul Larsson menar att statistiken är användbar som generellt kunskapsunderlag för de som studerar brottslighet men att den har väldigt liten betydelse för polisen konkreta arbete.
– Helt ärligt tror jag den haft en minimal roll i att styra kriminalpolitiken och hur polisen arbetar.
Att bekämpa brott utifrån nationell bakgrund skulle heller inte vara särskilt effektivt säger Torbjørn Skardhamar, professor
i sociologi på Oslo universitet.
– De flesta åtgärder i utsatta grupper ska ju gärna vara mer lokalt förankrade och var folk bor och vilken bakgrund de har överlappar varandra. Det kan handla om åtgärder mot droger, skolk, arbetslöshet och sådant som är mer specifikt än bara nationell bakgrund, säger Torbjørn Skardhamar.
Omfattande statistik
Han ser egentligen inga skäl till varför Brå inte skulle göra en ny undersökning. Framför allt skulle den kunna ge mer klarhet i de förändringar i brottslighet som skett sedan 2005.
– I senaste undersökningen i Norge har man långtidsserier där man kan se trenderna och det är bra för det sker ganska mycket förändringar. Bland annat att överrepresentationen går ner i flera grupper. En ny undersökning skulle absolut kunna tillföra något och särskilt skulle man få en bild av trender över tid.
Den norska statistiken är omfattande. Där redovisas både siffror för de olika grupperna som helhet och siffror korrigerade för kön och ålder. Detta görs eftersom det i flera invandrargrupper finns en överrepresentation av unga män och dessa är de som begår flest brott oavsett nationell bakgrund.
När ålder och kön rensas minskar också skillnaderna men första och andra generationens invandrare är fortfarande överrepresenterade i de flesta brottskategorier. När det gäller drogrelateraderade brott är första generationens invandrare underrepresenterade men deras barn överrepresenterade. Sett till sexbrott märks knappt några skillnader alls, även då kön och ålder inte rensats bort. Statistiken för sexbrotten finns dock inte nedbruten på olika typer av brott och omfattar allt från sexuella trakasserier till våldtäkter.
– Det är så pass få som anmäls och klaras upp under ett år så där är det begränsat hur mycket vi kan gå in i detalj. När vi tar dem totalt sett finns ingen överrepresentation vare sig bland invandrare eller barn till invandrare eller övriga, säger Synøve Andersen.
Arbetat i Sverige
Paul Larsson som arbetat som gästforskare i Sverige ser inga problem med att låta Brå ta fram siffror och påpekar att det är ganska lätt att slå hål på påståenden om att brottslighet i första hand beror på någons nationella bakgrund.
– När man tar hänsyn till social bakgrund, problem i skolan och ekonomiska problem blir skillnaderna väldigt små. Många vill ha enkla förklaringar och säga att det handlar om kultur. Men då måste de också förklara vad det är i det kulturella som gör att en grupp begår brott. Förklaringarna som läggs fram brukar vara dåliga normer och religion och sådant men ofta är sådana påståenden generella och av en art som är svår att knyta till forskning.
