– Det kan dessutom sammanfalla i år. Framförallt har vi en väldigt stor ekonomisk osäkerhet. Vi har en enorm nedgång och vi vet inte hur snabb återhämtningen blir, säger hon.
Men enligt Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och arbetsmarknadsforskare, slutar ett nollbud aldrig i ett avtal utan löneökningar.
– Det brukar bli en uppgörelse på en annan nivå i alla fall. Om industrin skulle ingå ett nollavtal skulle det knappast kunna fungera som ett märke för arbetsmarknaden i övrigt och att hamna i en sådan situation vill man nog undvika, säger han.
Tuffa förhandlingar att vänta
Läget inför höstens förhandlingar är speciellt. När arbetslösheten stiger försvagas den fackliga sidan generellt. Under coronakrisen finns också en stor osäkerhet som arbetsgivarna kan använda som argument för att hålla tillbaka lönerna.
– Det är en ganska knivig situation, och osäkerheten är speciell. I alla ekonomiska kriser finns det en osäkerhet kring när det ska vända. Här kan det å andra sidan vända upp snabbt precis som det vände ner snabbt, säger Anders Kjellberg.
En annan faktor som enligt Irene Wennemo gör årets avtalsförhandling tuff är att krisen slagit olika hårt mot olika sektorer. Handeln, besöksnäringen och transportsektor har dalat djupt medan vården och IT-branschen har haft fortsatt högt tryck. Skillnaderna gör det svårt att säga hur stor betydelse ett nollbud från industrin kan få, menar hon.
– När utvecklingen har sett så olika ut i olika sektorer är det svårare att hitta fram till en nivå som alla accepterar, säger hon.
– Samtidigt ser det inte alls ut som i våras, när vi skulle ha haft avtalsrörelsen såg det nattsvart ut, nu känns det ändå som att vi ser en återhämtning och det ser lite ljusare ut, säger hon.
Fackförbunden gav efter
Fackförbunden har redan gjort en eftergift. När parterna i våras kom överens om att skjuta på förhandlingarna förlängdes de gällande avtalen, vilket innebär att lönerna ligger kvar på nuvarande nivåer tills något annat bestämts. Det finns ingen garanti för att anställda kommer att få sin löneökning retroaktivt, enligt Petter Hällström, nationalekonom på Medlingsinstitutet.
– Vi vet inte hur parterna kommer att hantera det i förhandlingarna om nya avtal senare i höst. Det är helt upp till dem om de kommer att skriva retroaktiva avtal från april, eller om det kan bli tal om en kompensation. Det vet vi inte, säger han.
Det handlar om lönerna för en stor del av alla som jobbar i Sverige i i dag. Totalt var det 2,8 miljoner människor som skulle ha fått nya löner och villkor i vårens förhandlingar.
– Det är en absolut majoritet av de som arbetar i offentlig och privat sektor, säger Petter Hällström.
Även om pandemin överlag sätter fackförbunden i ett sämre förhandlingsläge så finns det en yrkesgrupp som kan ha ett bättre läge, nämligen personalen inom äldreomsorgen. De usla villkoren inom omsorgen kom upp i ljuset när det visade sig att hälften av dem som dött i covid-19 i Stockholm bodde på ett äldreboende.
En förklaring till att smittan kunde spridas som har lyfts är att många hade osäkra anställningar och inte hade råd att sjukanmäla sig.
– Jag tror att man måste ändra det system som finns nu med behovsanställda och timanställda som inte ens har rätt till sjukersättning om de blir sjuka, utan tvingas gå till jobbet av ekonomiska skäl. Det är ett ohållbart system, har det visat sig. Det är nog alla överens om, där måste man nog sätta av pengar i alla fall, säger Anders Kjellberg.
Kommer arbetsgivaren att vara överens med facket om det?
– Det är inte lika självklart. Men det kommer bli en press på dem, säger han.
Att det finns ett stort folkligt stöd för att omsorgspersonalen ska få bättre villkor talar också till deras fördel.
– I en avtalsrörelse är det viktigt att ha den allmänna opinionen på sin sida. I det här fallet finns det både sakliga skäl, att corona sprids lättare när villkoren är sämre, och den allmänna opinionen. Man kan peka på detta och rimligen få till stånd en förändring, säger Anders Kjellberg.
