BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Av de 197 fall av människohandel som anmäldes under 2016 var det dock inte fler än tre stycken som ledde till åtal. Inget av dem ledde till en fällande dom.
Att så få döms för människohandel har att göra med att bevisföringen är så pass komplicerad.
– Det finns en rad olika faktorer till att det blir så pass få fällande domar. En av dem är att en anmälan om människohandel inte automatiskt behöver sluta med ett åtal för människohandel. Det kan bli koppleri eller misshandel i stället, eftersom beviskraven för människohandel är så pass höga, säger Kajsa Wahlberg, kriminalkommissarie och nationell rapportör för människohandel.
Rädda för att berätta
Ett annat problem är att brottsoffren ofta är rädda för att berätta om vad de utsatts för.
– De är rädda för att utsättas för våld, men även för att deras familjer i hemländerna ska få veta vad de har gjort. De skäms ofta för vad de har gjort, men även för att de har låtit sig luras in i det, vilket kan leda till att de förskönar och lämnar osammanhängande berättelser, säger Kajsa Wahlberg och klargör att tjejerna i regel invaggas i något som låter som en "bra deal" innan de lämnar sina hemländer.
– Ibland är de införstådda med att de ska prostitueras, ibland tror de att det rör sig om annat arbete. Men de gånger de från början har förstått att de ska prostituera sig har de vilseletts och fått höra att de ska tjäna stora pengar. Sedan när de väl har kommit hit är det väldigt svårt för dem att dra sig ur verksamheten. Ofta är de här tjejerna väldigt unga och vet ingenting om hur lagen ser ut i Sverige, säger hon.
Ofta traumatiserade
Att anmälningarna om människohandel för sexuella ändamål har gått upp de senaste åren har främst att göra med att Migrationsverkets personal har utbildats för att bli bättre på att upptäcka fallen, förklarar Kajsa Wahlberg.
– Det här är ju i grunden väldigt positivt eftersom det ger oss möjligheten att hjälpa dessa flickor. Lagföring är inte alltid lösningen. Det är minst lika viktigt att ge offren för människohandeln hjälp och stöd på olika sätt. Ofta är de skadade och traumatiserade av de händelser de har varit med om, säger hon.
Regeringens betänkande "Ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel och annat utnyttjande av utsatta personer" vars syfte är se över lagstiftningen och om den bör reformeras, har nyss återkommit från sin remissrunda. Utredningen föreslår att bevisbördan lättas vid åtal om människohandel, vilket Kajsa Wahlberg tror skulle kunna leda till fler fällande domar.
– Som det är i dag måste åklagaren kunna bevisa att människohandlaren har haft som avsikt att utnyttja offret redan vid rekryteringen, vilket kan vara väldigt svårt eftersom den oftast har skett i ett annat land. Enligt förslaget skulle uppsåtet utvidgas så att det räcker med att påvisa likgiltighetsuppsåt, säger hon.
Majoriteten utlandsfödda
Uppskattningsvis kommer 75 till 80 procent av de kvinnor som köps i prostitution i Sverige från ett annat land.
– För att förebygga det här gör vi allt vi kan för att göra Sverige till en dålig marknad för prostitution. Det gör vi genom att sätta dit sexköparna. Får vi bort sexköparna så får vi bort marknaden och därmed människohandeln, säger Kajsa Wahlberg.
Marie Näslund, koordinator gällande människohandel i polisregion Stockholm, framhåller att många anmälningar om människohandel i stället leder till åtal för koppleribrott.
"Utsatt situation"
– Domstolarna utgår tyvärr fortfarande från att den målsägande måste vara kontrollerad och inlåst för att det ska kunna röra sig om människohandel. I verkligheten ser det inte ut så, utan förövarna utnyttjar de här unga tjejernas utsatta situation. Många av dem kan inte språket och vet inte hur samhället fungerar. Ofta har de dessutom en nära relation till sin hallick, säger hon.