Klart är att en rad försök att stoppa nazisternas närvaro i stadens offentliga rum misslyckades under förra året – borträknat en valstuga som kommunen kunde neka dem.

Startade Toleransprojektet

Efter mordet på John Hron startade Christer Mattsson Toleransprojektet i Kungälv, som syftat till att fånga upp ungdomar som riskerar att radikaliseras. Han menar med bestämdhet att NMR inte lyckats värva några ungdomar på orten.

– Ingen av dem som under de här 20 åren varit med i Toleransprojektet har anslutit till Nordiska motståndsrörelsen. Det tycker jag är ett glasklart styrkebesked och det säger någonting om hur lång tid det tar att arbeta med de här frågorna, säger Christer Mattsson som idag är föreståndare för Segerstedtinstitutet och 2018 doktorerade med avhandlingen ”Extremisten i klassrummet”.

Varför fokuserar NMR på Kungälv?

– En av ledarna som sitter i deras så kallade riksråd heter Fredrik Vejdeland, han är boende i Kungälv och flyttade hit för ett tiotal år sedan. Det kretsar väldigt mycket kring honom och hans fru, säger Christer Mattsson.

Han menar att de flesta av de aktiva i området är inflyttade, till Kungälv men framförallt till Göteborg och andra närliggande kommuner.

– Sedan finns det historia också naturligtvis, det här har varit ett ställe där den nazistiska rörelsen har haft ett starkt fäste så de har en uttalad ambition att försöka återvärva en del av dem som var aktiva på 90-talet och så, säger Christer Mattsson.

Saknade resurser

När NMR först sökte tillstånd för att ordna torgmöten i somras ansåg den lokala polisen sig inte ha resurser för att garantera ordning och säkerhet. Men beslutet ändrades av Polisens Region Väst som menade att resurserna fanns att tillgå på regional nivå och att det saknades andra möjligheter för att neka tillstånd. I augusti 2018 överklagade Kungälvs kommun också beslutet att släppa fram NMR till förvaltningsrätten. Kommunen försökte också att med hjälp av kammarrätten stoppa mötena men det önskade resultatet uteblev och slutligen valde högsta förvaltningsdomstolen att inte pröva ärendet.

– Jag skulle säga att Polisen i Göteborg, Åklagarmyndigheten i Göteborg och Kungälvs kommun har gjort det man kan göra på det juridiska området och fått det prövat i de instanser som är rimligt att få det prövat i. Innan valrörelsen och innan bokmässedemonstrationen rådde vissa oklarheter om hur det skulle dömas i högre instanser, men nu fick vi genom Kungälvs kommuns prövande klart att man inte har möjlighet att neka dem tillstånd på det sättet. Som det ser ut nu är det lagstiftarna som behöver agera i så fall, om det finns ett sånt intresse, säger Christer Mattsson.

Lokalt arbete viktigt

Arbetet mot våldsbejakande extremism fokuseras ofta lokalt och NMR:s närvaro gör Kungälv intressant ur det hänseendet. Men inför valet debatterade Christer Mattsson för att luften skulle gå ur NMR om de inte nådde några valframgångar.

– Det tror jag man kan se. De kämpar för hålla igång verksamheten, de gör om sina radiosändningar och de gör om sin organisation. De ska göra det lättare att vara medlem i Nordiska motståndsrörelsen utan att vara aktiv, tidigare var det en elitistisk kamporganisation där man antingen verkligen är med eller inte är med. Nu försöker man behålla lite av den storlek som man har byggt upp genom att ställa lägre krav och behålla dem som finns där. De har lite svårt att hålla tempot, säger Christer Mattsson.

Sände radio

Under förra året sände NMR radio från Ludvika och Kungälv. Att de nu görs om till Dalarna och Kungälv menar Christer Mattsson har att göra med sjunkande engagemang, brist på stoff och troligen dalande lyssnarsiffror.

– Det var inga vitala sändningar till att börja med, men de hade sina visioner inför valet och det fanns en viss glöd i sändningarna, numera sitter de bara och blarrar, säger han.

Valresultatet i Kungälv gav 103 röster, alltså ynka 0,34 procent av rösterna.

”Försök till uppryckning”

Risken finns att några bryter sig loss och startar något nytt och mer energiskt, men sådana initiativ har ännu inte synts till. I nuläget handlar det inte om en expansion utan snarare om ett sista försök till uppryckning för att försöka hålla liv i NMR.

– Jag tror att vissa i riksledningen är ganska bekväma och nöjda med att bo där uppe i Ludvika. Det är en grupp nazister som är medelåldern och som bosatt sig bredvid varandra och de trivs nog rätt bra där så det kanske inte är så mycket kvar av den gamla kampviljan som det var i den gamla elitistorganisationen.

Att demonstrationstillstånd sökts för just 1 maj har givetvis ett symbolvärde och handläggare på Polisen konstaterar att det får vägas in i beslutet. Christer Mattsson tror att rättsläget är sådant att nazistdemonstrationen blir av.

– Det är inte omöjligt att NMR hoppas på att det ska bli fartfyllt här nere. De fick väldigt mycket uppmärksamhet under ett och ett halvt år, med bokmässan, första maj, Almedalen och så kom valrörelsen som ett klimax. Men det blev ett antiklimax, de fick inte så många röster och luften gick ur dem. Nu sätter de fart igen inför första maj på två ställen, Kungälv och Ludvika. Om de inte lyckas få dit folk nu så tror jag att det blir ett stort problem för dem att överhuvudtaget hålla uppe energin i rörelsen.

Motdemonstration ska hållas

Göteborgs Antifascistiska Front, ej att förväxla med AFA, stod bakom en stor del av den antirasistiska samlingen i Göteborg den 30 september 2017. De har redan annonserat en motdemonstration i sociala medier, men vid denna tidnings pressläggning hade demonstrationstillstånd inte kommit in varken från dem eller någon annan än NMR. Hur Polisen än beslutar menar Christer Mattsson att nazisterna kan vinna på utfallet.

– Om de, ytterst hypotetiskt, inte skulle få tillstånd att demonstrera så skulle de tjäna på det för då blir det något som de kan mobilisera kring. Och om det blir en motdemonstration där det blir stökigt så tjänar de på det också. Det värsta som kan hända för NMR i den situation som de är i nu är att det dyker upp 50 vitskjortor i Kungälv som promenerar igenom här och ingen lägger märke till det. Det är det de tål allra minst just nu.