Utöver höstens marscher, en tillståndsgiven och flera olovliga, ägnar de sig åt ett antal aktiviteter för att synas. De brukar bland annat stå på Järntorget, Avenyn och vid Domkyrkan och dela ut flygblad.

– Det är det som är huvudkärnan i Göteborg. Det är aktivister som är med i den yttersta spetsen, som ställer upp på alla aktiviteter och står upp för saken. De är beredda att ta till våld, det är man ganska öppen med, även om man beskriver det i termer av självförsvar, säger Zan Jankovski, Göteborgs stads samordnare mot våldsbejakande extremism.

Närmar sig ungdomar

Han berättar att den här typen av aktivitet har ökat i Göteborg sedan början på 2016. NMR har dykt upp i bostadsområden, propagandamaterial har synts i form av affischer och klistermärken och de har synts mer i sociala medier, men de har även försökt närma sig ungdomar för att påverka eller nå fram till dem med sitt budskap, berättar Zan Jankovski. Han tror att deras -aktivitet här kommer att fortsätta eskalera.

– När man lägger det här pusslet får man en bild av att de tycker att Göteborg är viktigt utifrån en mängd olika skäl. Om man följer deras egna retorik, så anser de att de har tydliga fiender i här, eftersom vi betecknas som någon typ av kommuniststad. Det kan vara olika typer av vänstergrupper, flyktingvänner och andra de anser är landsförrädare, säger han och tillägger att de också tror sig ha en möjlighet att lyckas här, speciellt i vissa stadsdelar och kranskommuner där det bor fler personer med enbart svenskt ursprung.

Men Zan Jankovski tror också att det finns en annan trigger.

– Generellt sett är de här grupperna ganska svaga i Göteborg just nu, om man mäter i röster, i det som på något sätt är officiellt. Det kanske också triggar igång dem litegrann. ”Vi är dåliga, vi är i rikets andra största stad. Vi måste göra någonting”, säger han.

3 000 i extremistmiljöer

Säkerhetspolisen uppgav i oktober i år att det finns cirka 3 000 personer i extremistmiljöer i Sverige. Även de har noterat en ”ökad aktivitet i både den autonoma miljön och i vit makt-miljön, till exempel i form av offentliga och opinionsbildande aktiviteter”, men poängterar att bara för att de syns mer så betyder inte det automatiskt att hotnivån ökar. Zan Jankovski uppskattar att mellan 500–600 av dem är i vit makt-miljöer, majoriteten i anslutning till NMR.

Den mediala bilden av den 30 september var entydig: NMR:s tåg blev mindre än beräknat, de fick inte gå den väg de ville och marschen slutade nästan innan den ens börjat. Ett misslyckande med andra ord.

Men Zan Jankowski tror inte att nazisterna nödvändigtvis ser det som ett lika stort misslyckande, eftersom de ändå fick stor uppmärksamhet före, under och efter tåget.

Mindre benägna att interagera

Forskaren Helené Lööw, historiker vid Uppsala universitet, tror inte att demonstrationen får några särskilda konsekvenser, att den blev så uppmärksammad handlade främst om att den ägde rum i en storstad.

– De dyker gärna upp under högprofilerade händelser, som Almedalen, första maj och Bokmässan. Det är en gammal taktik de har dammat av under senare år, en politisk taktik att ta över andras symboliska platser eller dagar laddat med ett nytt innehåll, säger hon och tillägger att medierna vid de här till-fällena inte har så mycket annat val än att rapportera.

Helené Lööw tror att effekten av att synas i medierna delvis överskattas i dag, eftersom det har skett en digital revolution och nazisterna har skaffat egna kanaler.

– Förut var man extremt beroende av att större tidningar uppmärksammade dem på olika sätt. De var annons- och tryckningsbojkottade. Den tiden finns inte mer. Det är väldigt enkelt att nå ut, säger hon.

Tror du att aktiviteten kommer att eskalera?

– Det beror litegrann på. Göteborgarna är alltid lite speciella, oberoende av vilka extremister det handlar om. Det kan det mycket väl bli. Det som alltid skiljt Göteborg och västkusten är att de väldigt ofta är radikalare, men också väldigt ofta mindre benägna att interagera med medier eller omgivande samhället. De kan också väldigt ofta inta en avvaktande roll, att man inte gör som partihögkvarteret tycker, säger Helené Lööw.

Zan Jankowski tror att motmedlet mot nazismen är att genom skolan fostra medborgare med demokratisk värdegrund för att få en långsiktig effekt. Han ser svårigheter med att nå dem som har flera generationer av nedärvd ideologi bakom sig.

Men kortsiktigt tror han på göteborgarna.

– Jag tror att alla typer av medborgerliga aktiviteter och insatser är viktiga, så som det blev på den 30 september, det var inte bara massa vänster-autonoma som sprang omkring och gjorde motstånd, utan många vanliga göteborgare -visade hur man vill att staden ska vara, säger han.