Inte sedan 2016 har terrorhotet mot Sverige bedömts som "högt" eller fyra av fem på Säkerhetspolisens skala. Under våren har man vägt fram och tillbaka och idag kom beslutet om höjning. Sverige har gått från att vara ett legitimt mål bland andra till att pekas ut som ett särskilt prioriterat mål för globala terrororganisationer så väl som enskilda aktörer. Hotet kommer framför allt från våldsbejakande islamism, medan fientliga aktörer och stater underblåser budskapen för egna syften. Charlotte von Essen understryker att hotet från våldsbejakande högerextremism även kvarstår.

Säkerhetspolisens bedömning om höjning vilar inte på en enskild händelse eller ett specifikt hot, utan är en samlad strategisk bedömning från Nationellt centrum för terrorhotbedömning i samverkan med andra underrättelsemyndigheter. 

Utmålas som islamfientligt

Sverige har under en längre tid haft en förhöjd hotnivå. Säpo bedömer att "Sverigefientliga narrativ" underblåses till följd av det försämrade säkerhetsläget i närområdet och världen. Det handlar om Rysslands fullskaliga invasion och krig mot Ukraina samt årets koranbränningar där Sverige som land hålls ansvarigt i fientliga aktörers propaganda. I desinformationskampanjer målas Sverige ut som islamfientligt. Upplevda eller faktiska kränkningar av religioner kan också påverka terrorhotet, något som NCT och Säpo har sett. 

Årets koranbränningar kan inspirera och motverka aktörer som enskilda individer och globala terrororganisationer att utföra våldsdåd som kan betraktas som terrorism.

Terrorhotskalan är en långsiktig och strategisk bedömning av terrorattentatshotet baserat på vad man vet i nuet och möjlig framtida utveckling. Man tar hänsyn till händelser i Sverige och omvärlden som kan driva på avsikten att utföra attentat i Sverige. Beslut om höjning fattas av Säkerhetspolisens chef. Höjningen ska ses som en signal till alla berörda samhällsaktörer om att hotet mot Sverige är allvarligt.

Personligt ansvar

Samhällsaktörer som ryms inom totalförsvarsuppbyggnaden ska enligt Säpochefen ta hotet på största allvar och stärka den egna verksamheten. Som exempel lyfts personalsäkerhet, att man har lojal och trogen personal, fysisk säkerhet som lås, larm och övervakning, samt informationssäkerhet. Enligt Säpo bidrar samhällets anpassning till att minska risken för att något ska inträffa. 

Medborgare ska leva som vanligt. Från myndighetens håll säger man att en avsikt med att sprida hat och hot är att skapa rädsla och otrygghet, och att man har ett personligt ansvar att inte bidra till att sprida obekräftad information eller rykten. Man ska även vara uppmärksam på myndigheters löpande information om säkerheten, till exempel vid specifika evenemang. 

– Jag förstår att det kan väcka massor av oro och funderingar och frågor, inte minst från allmänheten. Men vårt budskap är ändå att vi ska leva som vanligt men naturligtvis vara medvetna om situationen som vi befinner oss i. Var källkritisk, säger Charlotte von Essen.