Rapporten ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar ... Till vems nytta?” är en sammanfattning av aktuell forskning, litteratur och vittnesmål kring styrsystemet New Public Management (NPM), som började breda ut sig på 1980-talet och nu genomsyrar de flesta verksamheter inom vård och omsorg. Genom ständiga mätningar, redovisningar och kontroller skulle verksamhet­erna marknadsanpassas, bli mer effektiva och billigare och mindre byråkratiska.

– Forskarna har sedan länge visat att systemet inte fungerar. Nya kostnader har tillkommit, för exempelvis inhyrning av konsulter och en allt större stab av tjänstemän, säger Gunilla Ryd, som är en av rapportförfattarna.

Istället för vårdpersonalen har tjänstemännen fått makten över verksamheterna.

– Budgetmålen, inte patienternas bästa, styr vilket leder till ständiga nedskärningar och besparingar. De anställda har inte längre makten att styra sitt arbete, säger Gunilla Ryd.

Byråkratin har inte heller minskat, istället har allt mer av det byråkratiska arbetet lagts på personalen, som får allt mindre tid för patienterna och mår allt sämre.

Kritiken mot NPM har nått regeringen som just nu utreder alternativ till modellen.

– De senaste decenniernas styrning, har lett till en ökad administrativ börda och att yrkesprofessionernas roll försvagats. Vi vill vända den utvecklingen, har civilminister Ardalan Shekarabi sagt.

Gunilla Ryd ser positivt på regeringens ambition.

– Personalen måste få tillbaka inflytandet. Inom NPM tillämpas principen ”One Size Fits All” oberoende av vilken verksamhet det handlar om, men samma modell passar inte alla. Behoven, inte ekonomin, måste styra hur verksamheterna läggs upp, säger Gunilla Ryd.

Vad tror du om möjligheterna att lämna NPM bakom oss?

– Problemet är väl vad vi gör med den stora tjänstemannakår som gjort karriär inom systemet. Den som fått makten lämnar ogärna ifrån sig den. Det krävs också politisk vilja att släppa till mer resurser och anställa fler inom vården, säger Gunilla Ryd.