– Flickaplattformen är en del av den nya och unga kvinnorörelsen, säger ordförande Liinu Diaz Rämö.
Organisationen ansökte om bidrag från Jämställdhetsmyndigheten i förhoppning om att kunna fortsätta sitt arbete utan att behöva skära ner i verksamheten. Men svaret blev nej. Skälet är att för liten andel av medlemmarna utgörs av personer som identifierar sig som kvinnor – många av medlemmarna är transpersoner eller icke-binära. Enligt Lena Bjurving, enhetschef för statsbidrag på Jämställdhetsmyndigheten, har de följt bidragsreglerna. Bidraget som Flickaplattformen sökt ska delas ut till kvinnoorganisationer.
– Med kvinnoorganisation avses ideella föreningar där minst 75 procent av medlemmarna är kvinnor som fyllt 15 år, säger hon.
Transpersoner behöver på grund av kriterierna för att få bidrag ange sitt kön som de föddes med men inte längre identifierar sig som. Hur ser ni på det?
– Vi utgår från juridiskt kön och villkoret är att tre fjärdedelar av medlemmarna ska tillhöra gruppen kvinnor. Kan inte organisationerna uppfylla detta villkor kan vi inte bevilja statsbidrag inom förordningen för kvinnors organisering, säger Lena Bjurving.
Överklagat beslutet
Flickaplattformen är besvikna över beslutet, och menar att det kan leda till tråkiga konsekvenser.
– Vi anser oss uppfylla alla kraven och tycker att de två juridiska kön som idag finns att tillgå är otillräckliga, och inte ger icke-binära och personer med transerfarenhet möjlighet att organisera sig tillsammans med flickor och kvinnor, säger Liinu Diaz Rämö.
Organisationen har överklagat Jämställdhetsmyndighetens beslut.
– För oss handlar det om mer än ifall vi får pengar eller inte. Vi valde att överklaga och driva en rättsprocess för att vi vill skapa en förändring.
I en utredning från 2017 om transpersoners ställning i samhället och hur man förstärker det föreslås att Jämställdhetsmyndigheten ges ett samordnande ansvar. Att de ändå väljer Men en snäv definition av kön har Flickaplattformen svårt att förstå. Många av deras medlemsorganisationer inkluderar transpersoner och icke-binära i sin verksamhet. I en medlemsorganisation definierar sig 74 procent som kvinnor, 23 procent som annat och tre procent som män. En annan organisation har valt att inte rapportera könet på sina medlemmar eftersom de inte vill köna dem utifrån den binära könsuppdelningen.
– Vi har inte tvingat dem att könas in i sitt juridiska kön, utan har gett våra medlemmar möjligheten att välja ”annat” som kön, säger Liinu Diaz Rämö.
Utebliven finansiering har resulterat i att föreningen nu har behövt dra ner på verksamheten.
Dagens ETC har sökt jämställdhetsminister Eva Nordmark utan framgång.