Bedömningen om vilka som har rätt till sjukersättning skiljer sig stort mellan Sverige och Finland. Det visar statistik från finska Pensionsskyddscentralen, ETK, som Dagens ETC tagit del av. Finska medborgare som tidigare har arbetat i Sverige och drabbas av en allvarlig sjukdom har ofta rätt att söka ersättning i båda länderna. I Finland beviljas dock långt fler ersättning än här hemma. Sett över tidsperioden 2010-2013 beviljades i snitt 89 procent av ansökningarna från denna grupp i vårt grannland. Men i Sverige var det bara 14 procent som fick ersättning. Resten avslogs.
– Det är uppseendeväckande. Samma människor blir bedömda, men det är ändå en så pass stor skillnad. Vi visste tidigare att Sverige har stränga regler, men att det är på den här nivån är nog en överraskning för många, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO.
Färre söker i Sverige
Trots att Finland bara har 5,4 miljoner invånare är det totala antalet ansökningar för sjukersättning i landet ungefär lika stort som i Sverige. Däremot skiljer sig länderna rejält när det gäller hur många som beviljas ersättning. I snitt avslog Finland 27 procent av ansökningarna under tidsperioden 2010-2013. Den svenska siffran under samma period är dubbelt så hög – 54 procent fick avslag. Sverige har alltså både färre ansökningar per capita, och färre bifall.
En förklaring till att ansökningar är färre här är att läkarna är införstådda med det stränga regelverket, säger Kjell Rautio, som har arbetat med sjukförsäkringsfrågan under en längre tid.
– Läkarna vet att vi har ett hårt regelverk. Därför rekommenderar de inte människor att ansöka om sjukersättning, säger han.
Detta skulle också kunna vara en förklaring till att finska medborgare som söker ersättning i Sverige får avslag i så stor utsträckning. De finska läkarna följer sitt eget regelverk i sina bedömningar, men dessa avslås sedan av Försäkringskassan.
”Systemet måste ändras”
Alliansens regler för sjukersättning har tidigare fått kritik för att vara hårda, något som uppmärksammades redan i den statliga utredningen ”Arbetsförmåga?” från 2008.
– Så vitt jag vet finns det inget annat land som har så extremt stränga regler, sa Petter Odmark, som var huvudsekreterare i utredningen, till Östersunds-Posten år 2009.
Kjell Rautio tycker att systemet måste ses över. Inte bara reglerna måste ändras, utan ersättningarna är dessutom för låga enligt honom.
– Någonstans måste man inse att detta inte håller längre. Om man har en kronisk sjukdom som nedsätter arbetsförmågan ska man ha rätt till ersättning. Sen är det många sjukdomsdrabbade som också får försörjningsstöd, därför behöver ersättningarna höjas. Både systemet för sjukersättningen och sjukpenningen måste bli mänskligare och rättssäkrare, säger Kjell Rautio.
Erik Magni, pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ulf Kristersson, ser dock inget problem med att Sverige avslagit många ansökningar som i Finland fått bifall.
– Det handlar om två olika system. De har andra regler och praxis i Finland, säger han.
Men är det inte uppseendeväckande att det är så stor skillnad?
– Nej, det är konstigt att jämföra på det sättet. Alla länder har sina egna regler. Men det vi kan se är att fler är i sysselsättning efter sjukförsäkringsreformen här hemma. Fler arbetar och befinner sig i rätt system, säger Erik Magni.
Denna bild delar dock inte Kjell Rautio. Han säger att många som nekas sjukersättning i Sverige istället börjar ta ut sin ålderspension i förtid, snarare än att söka sig till arbetsmarknaden – något som också bekräftats i rapporten Striktare sjukförsäkring och tidig ålderspensionering (2014).
– Man minskar inte arbetslösheten och ojämlikheten varaktigt på detta sätt. I stället bollas utsatta mellan olika myndigheter, vilket bara förstärker deras utsatthet, säger Kjell Rautio.
