Det var Johns grannar som fick honom arresterad. De berättade för polisen och han blev tvungen att lämna sitt land. Eftersom det är förenat med livsfara för en man att vara attraherad av andra män i Uganda valde han att fly till Sverige efter att ha betalat borgen. Där skulle han få leva precis som han var.
Men av Migrationsverket ansågs John inte tillräckligt tydlig i definitionen av sin egen sexualitet. I Uganda hade han fru och barn, så då kunde han väl bara välja att bejaka den ena sidan av sin sexualitet, menade de.
– Det är två olika saker att ha barn och vem man är attraherad av, säger John. Att definiera sig själv är inte viktigt där jag kommer ifrån. Till slut sa jag att jag var bisexuell. Då tyckte de att jag hade kunnat fortsätta vara ”en av dem”.
Använde fel terminologi
Efter flera års asylprocess avslog Migrationsdomstolen Johns asylansökan 2014. Han ansågs inte trovärdig, bland annat eftersom han inte kände till västerländsk hbtqi-terminologi och därmed inte använde den på ”rätt” sätt. Det är dock inte ett tillåtet argument, säger RFSL:s asylrättsjurist Aino Gröndahl.
– Enligt både UNHCR:s riktlinjer och Migrationsverkets eget rättsliga ställningstagande får det inte krävas av asylsökanden att hen ska känna till och använda specifik hbtqi-terminologi. Problemet är att Migrationsverket och migrationsdomstolarna inte har förståelse för att de flesta asylsökande kommer från delar av världen där sexualitet och kön definieras och ses på ett annat sätt, säger hon.
Ställde förbjudna krav
Hon har gått genom över 2 000 enskilda beslut och domar i hbtqi-asylärenden de senaste åtta åren och kommit fram till att migrationsmyndigheternas krav baseras på stereotypa föreställningar om homosexuella, och att avslagsmotiveringarna ofta är otillåtna.
– I Uganda används till exempel både ”gay” och ”bisexual” för att beskriva en person som har samkönade sexuella relationer. Sexuell läggning ses ofta som en fråga om vem du har sex med, medan migrationsmyndigheterna definierar sexualitet som en fråga om identitet. Och det är helt irrelevant för asylsökande som John.
Att John dessutom rekommenderades att dölja sin sexuella läggning är en strikt förbjuden avslagsmotivering.
– Det kallas diskretionskrav och har varit förbjudet i 15 år i svensk rätt. Enligt asylrätten får det aldrig krävas att man ska dölja sin sexuella läggning eller könsidentitet för att undvika förföljelse.
För John innebar avslaget början på en kamp för att få stanna i ett land som inte ville ha honom. För alternativet, att åka hem, var ännu värre.
– Om man är förföljd i Stockholm kan man flytta till Gävle och fortsätta sitt liv där, men vårt samhälle är uppbyggt på släktband som sträcker sig långt bortom ens eget område, förklarar John.
– Fienden vi möter är framför allt våra familjer. Om någon skulle mörda oss skulle de inte ens bli åtalade. Man kan inte bara flytta till ett annat område och tro att man är säker, som Migrationsverket verkar tro.
Kräver inre känsloprocess
Att bedömas inte vara trovärdig gällande sin sexuella läggning är den vanligaste avslagsmotiveringen i hbtqi-asylärenden. John hade inte heller genomgått en inre känsloprocess fram till insikt om sin sexuella läggning, vilket Migrationsverket och migrationsdomstolarna kräver att hbtqi-asylsökande ska kunna redogöra för, enligt Gröndahl.
– Migrationsmyndigheterna kräver också att hbtqi-asylsökande ska ha gjort risköverväganden, trots att även det strider mot svensk och internationell rätt. De måste alltså kunna redogöra för att de har tänkt på risker med att till exempel ha sex med en partner eller flirta med någon, och varför man ändå valt att ta dem, säger hon.
”Asylsökande som definierar sin sexuella läggning utifrån sina fysiska relationer och beskriver dessa ”istället för” känslor, bedöms i regel vara icke trovärdiga gällande sin sexuella läggning.”, skriver hon i sin rättsutredning.
– I ett avslag hade till exempel den kvinnliga asylsökanden beskrivit en sexuell akt mellan sig och en annan kvinna. Migrationsverket skrev då att hennes personliga upplevelse och självidentifikation som lesbisk inte var trovärdig eftersom även en heterosexuell kvinna hade kunnat njuta av akten.
”Alla skäl ska vägas in”
På Migrationsverket håller man inte med om att avslagsmotiveringarna är otillåtna.
– Sverige har en fri bevisprövning och alla skäl kan vägas in i en bedömning. Vi försöker bara hitta en modell där vi kan hitta relevant information, säger Carl Bexelius, biträdande rättschef på Migrationsverket.
Han medger dock att de vore otillåtet om avslagsbeslutet skulle grunda sig enbart på till exempel avsaknaden av en inre process.
– Om man anser att det innebär att personen inte har gjort det sannolikt att hen tillhör gruppen hbtqi har man ställt upp felaktiga lagkrav. Det måste finnas andra delar med i bedömningen.
Innan det stora flyktingmottagandet 2015 hade Gröndahl aldrig fått avslag i sina egna hbtqi-asylärenden, men de senaste åren är de mer en regel än undantag.
– Det märktes över en natt att något hände. När jag sitter på asylutredningar känns det som att mina klienter blir förhörda som i brottmål.
Just så beskriver John det när han 2017 kunde söka asyl igen.
– I Uganda diskuterar man inte sex öppet, så det var väldigt konstigt att sitta inför myndighetspersoner och prata om min historia, berättar han.
Det blev avslag igen. Den här gången var istället ett av skälen att han kände till begreppen för väl.
– Eftersom jag nu kunde så mycket ansåg de att jag bara hade läst på.
– Det finns inga rätt eller fel svar enligt Migrationsverkets egna rättsliga ställningstagande, säger Gröndahl. Men alla svar kan användas mot dig. I vissa fall får hbtqi-asylsökande avslag för att de inte har känt till lokala hbtqi-organisationer, i andra fall för att de har känt till dem och kanske engagerat sig eftersom migrationsmyndigheterna anser att det inneburit ett icke trovärdigt risktagande.
Fokus på det inre
Utredningsmetoden som Migrationsverket använder kallas DSSH-modellen (Difference, stigma, shame, harm). Den följer UNHCR:s riktlinjer och var en välkommen förändring när den togs fram för ungefär tio år sedan. Men den har sina brister, enligt Gröndahl.
– Den kom till i en tid när trovärdighetsbedömningens fokus låg på sexuella handlingar, något EU-domstolen har slagit fast som integritetskränkande. Nu har det istället blivit för mycket fokus på det inre.
Enligt Carl Bexelius har regelverket traditionellt sett varit formulerat för människor som har sökt asyl av andra skäl, som etnisk minoritet, politisk åsikt eller religiös åskådning, och han inser att det inte går att ställa samma frågor till någon vars asylskäl är hbtqi-tillhörighet.
– Då handlar det om en persons identitet. Det är personliga saker som man kanske inte vill prata med myndighetspersoner om. Det tar dessutom inte hänsyn till individuella omständigheter. Men vi behöver fortfarande få reda på om personen ifråga tillhör hbtqi-gruppen.
Efterlyser vägledning
Det tycker han har blivit lättare med DSSH-modellen, även om han är medveten om den metodens begränsningar.
– Det finns alltid en risk att man förlitar sig på en form av checklista, och så ser förstås inte verkligheten ut. Men jag tror inte heller på att utgå från öppna frågor och den fria berättelsen. En asylutredning handlar om att plocka ut relevant information. För att det inte ska vara beroende av den asylsökandes utbildning eller förmåga att uttrycka sig behöver våra handläggare stöd.
Aino Gröndahl efterlyser mer hbtqi-kompetens hos handläggarna.
– Många av migrationsverkets handläggare vet inte hur de ska ställa frågor i hbtqi-asylärenden. De vet inte alltid skillnaden mellan sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, utan verkar enbart sitta med frågeformuläret framför sig.
Lång väg till läkning
Hon berättar om en minderårig transtjej från ett land med långa fängelsestraff för samkönat sex.
– Hennes fall var glasklart. Hon använde begreppet transkvinna om sig själv och hade bevis på att hon hade genomgått könsbekräftande behandling. Men under utredningen ställde Migrationsverket ändå frågor till henne som om hon vore en homosexuell man. I slutändan fick hon avslag för att hon inte kunde beskriva sina tankar och känslor kring sin ”homosexuella läggning”.
I oktober 2020 fick John till slut asyl. Nu kan han till slut leva ”som han är”. Men frågan är hur lång tid det tar för honom att ta sig dit mentalt.
– När man redan är nedbruten tar det lång tid att förstå vad som faktiskt har hänt. Man lever med känslan att världen har övergivit dig, så man vet inte var man ska börja.
John heter i själva verket något annat.
