BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Doris Borgström i Vindelgransele använder samma ord som flera andra i byn om nedmonteringen av det fasta nätet:
– Bedrövligt!
Hon tar emot i köket och på bordet står den nya bärbara telefon hon har fått av Telia som ersättning för den gamla. Hon har haft den i några veckor nu. Men hon gillar den inte. Och hon tycker att själva övergången gick lite väl snabbt.
– De kunde väl ha frågat först. Eller åtminstone sagt till vad de hade tänkt göra.
Menar du att du inte fick veta något innan att Telia skulle stänga telefonnätet?
– Nej. Jag lyfte luren en dag och skulle ringa och då var det bara tyst, berättar Doris, 81.
Den broschyr som förklarar ändringen och som andra har fått känner hon inte till. Så i två veckor var hon utan telefon.
– Men jag ska inte klaga. De kan väl inte vara överallt på samma gång, säger Doris och undrar om det får vara lite kaffe.
"Riktig telefon"
Vindelgransele är en vänlig by. Doris bor i sista huset, vid Hästmyran, och hon är faktiskt den fjärde i rad som har bjudit in mig, en total främling som helt oanmält har knackat på. Alla är välkomna överallt. Och är man gäst så får man kaffe.
Doris berättar att hon bodde i grannbyn Björksele, men både maken och farfar gick bort och det blev för mycket att hålla ordning på två gårdar. Så valet föll på Vindelgransele. Hon, som många andra i hennes generation, är skeptisk till förändringar. Hon vet att den gamla telefonen alltid fungerade. Konstigare än så är det inte.
– Det ska vara en riktig telefon, säger Doris.
Från kaos till lugn
Det som händer i Vindelgransele är att byn har blivit en del i Telias Sverige-digitalisering. Fiber- och mobilnät byggs ut medan delar av det gamla kopparnätet stängs ner. Och de delar som släcks är små byar. Det är ett litet steg i en större nedmontering av glesbygden.
Vindelgransele har alltid varit by, men en gång i tiden hade faktiskt Posten ett kontor på orten. Den försvann och servicen flyttade till affären innan den i sin tur bommade igen. Vid den senaste inventeringen hade byn 49 invånare. Nu handlar de maten i Malå, fyra mil bort.
På 1980- och 90-talen levde byn upp varje sommar när Vindelälvs-loppet växlade löpare där inför de sista 18 kilometerna ner till etappmålet i Björksele. ”Organiserat kaos i Vindelgransele” är en varning polisen gått ut med flera gånger. Men kaoset är borta och den lilla service man kan få i byn är nu begränsad till att man kan köpa fiskekort och åka taxi. För det finns en taxirörelse.
Den drivs av Tomas Holmström och hans sambo. Tomas har kört sedan 1989. Då fanns det elva bilar i området. Uppdraget nu är att köra skolbarn och färdtjänst.
– Jag har haft en privat körning i år. Det var till ett bröllop i Kristineberg i våras. Eller, det var förresten två körningar. Jag skjutsade ju hem dem också, minns Holmström.
Det finns inget bredband i Vindelgransele. På Lycksele kommun visar en karta hur bredbandet går mellan olika byar. Men Vindelgransele är inte nämnd på översikten.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vindelgransele röstade om bredband och det blev ”nej”, säger Åke Larsson, IT-ansvarig på Lycksele kommun.
Och det var just Tomas Holmström som stod för motståndet. Han insåg vilket oerhört jobb det skulle bli för några få, både med pappersarbete och med terrängen.
– I en av grannbyarna behövdes det 80 signaturer från ett sterbhus innan de kunde börja gräva.
Dryga dygnet
Sedan, visar Tomas medan vi åker runt i byn, har vi terrängen, med kullar, dalar och två broar.
Byn har protesterat. Det bekräftar Daniel Ahlenius, vice ordförande i den lokala SPF-föreningen.
Han förklarar att föreningen har drivit Doris Borgströms och de andras oro. Föreningen har både skrivit och påtalat för politiker och myndigheter som artigt har lyssnat. Men inget har förändrats i förhållande till ursprungsplanen, nedläggningen av det fasta nätet.
Ahlenius konstaterar att när affären i en by lägger ner då är det bara en tidsfråga innan allt annat också ska bort.
– Alla myndigheter jobbar febrilt för att glesbygden ska försvinna. Helst ska ingen bo som vi gör, suckar Ahlenius.
Nu kopplas Vindelgransele upp på mobilnätet. Hotet mot den nya telefonin är strömavbrott. Även det fasta nätet kunde slås ut av strömavbrott, men inte alls lika snabbt som de nya telefonerna. Och det är det som rädslan i byn gäller, strömavbrotten. De säger att de hade flera i fjol och ett större i höst.
– Grannbyn var utan el i 25 timmar, minns Tomas Holmström.
Han förklarar att han själv klarar sig utan det fasta nätet nu när han har köpt tillbaka sitt gamla 0950-nummer för vidarekoppling.
– Men jag tycker synd om de gamla, de som är 70, 80 eller 90 år och bor hemma. De är rädda för den nya tekniken. Det är blinkande lampor, funktioner de inte förstår och ett nytt moment att man måste ladda telefonerna. Sådant skrämmer gamla och det måste man ha respekt för.
Taxijouren
Det är Tomas Holmström som själv utgör jouren vid trygghetslarm, det är han som rings ut.
– Jag åker dit, hjälper dem och bedömer om de behöver ambulans, om jag ska köra dem själv till sjukhus eller om det bara är falskt alarm. Det händer ju att de trycker av larmet i sömnen om de har somnat framför tv:n.
I Vindelgransele finns medborgare som har utrustats med trygghetslarm. En återkommande fråga som ETC möter i byn är hur de nya trygghetslarmen klarar strömavbrott.
– Inga problem, slår hemtjänstens Erik Berglund fast.
Larmen har ett sim-kort och transporteras via Telias mobilnät.
– Försvinner strömmen, förklarar Berglund, så finns det back-up i ett inbyggt batteri. Det funkar.
Doris Borgström är visserligen gammal men hon har inget trygghetslarm. Hon har sin nya telefon och Telias mobilnät. Hon är med andra ord känslig för strömavbrott. Och det oroar henne.
– Hur ska jag då få hjälp om jag blir sjuk?
