På bordet ligger dokumentet Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018–2026.

– Om vi inte har öppet så är allt på torget stängt. Hur påverkar det tryggheten i området? Och föreningsbidraget har man skurit på. I det stora hela är det väldigt stora effekter kontra det dokumentet. Då ser jag inte hur man ska göra ”ett Göteborg”. Det finns inte en chans, säger Teddy Paunkoski som arbetar på Mixgården.

Måste spara

Innan årsskiftet bankades Alliansens budget och det stod klart att Angered måste spara. Exakt hur är ännu inte helt klart, men fritidsgårdar kommer att behöva stänga, helt eller vissa dagar. Summorna som ska sparas in på fritidsgårdarna är inte så stora jämfört med sektorer som äldrevård eller individ- och familjeomsorg, men minskningen gör stor skillnad. Mixgårdens personal räknar med att 15 procent ska skäras ner. De får inte ta in vikarier, inga timledare och begränsade öppettider. Och resurserna krymper från flera håll. För tre år sedan tillkom till exempel sommarpengar från staten. Tanken var utjämnande, barn i familjer med små resurser skulle erbjudas gratis aktiviteter.

I Hammarkullen gick pengarna till Fixarna, en praktik med läger som lön. Trixet är att motsvarande summa sparades in i den kommunala budgeten och tillskottet blev en björntjänst. Nu är det statliga tillskottet avskaffat, men hålet efter den kommunala indragningen kvarstår. Budgeten räcker alltså inte till för att grundverksamheten ska hålla öppet hela året.

– Nu blir det ingen sommarverksamhet. Verksamheten kommer att vara stängd och det blir inga fixare, säger fritidsassistent Liv Bäckelie på Mixgården.

Stadsdelen Angered innehar tre av de föga eftertraktade 22 platserna på Polisens lista över särskilt utsatta områden i Sverige. Hammarkullen är ett av dem. Bostadsbolaget har ett stort engagemang i området och ambitionen att det ska vara struket från listan 2025.

– Nästan alla områden som polisen säger är särskilt utsatta i Göteborg ligger i nordost, men det finns ingen särskild satsning från staden, ingen matchning. Och socialtjänsten har gått back otroligt mycket på grund av att man placerar ungdomar på institutioner och betalar platser med dygnetruntbemanning. Det blir otroligt dyrt. En sån plats är hela vår budget för fritidsgårdarna, säger Liv Bäckelie.

Argumenten för neddragningarna är att budgeten måste gå ihop.

– Men Axel Josefson säger att det finns en och en halv miljard extra i staden. Då kan man inte säga att pengarna inte finns. Det är bara att de inte finns här, just nu, säger Liv Bäckelie.

Har redan skurits ner

Andra verksamheter som riktas till barn och unga har redan krympt eller väntar på neddragning. Från och med den här terminen serveras till exempel ingen frukost i skolan. Och skolan drabbas också hårt av statsbidragens flyktighet. Kurator Ebba Hermelin konstaterar att alla barn på Hammarkullsskolan idag kan läsa i första klass.

– Vi hade dåligt rykte ett tag efter alla omorganiseringar och nedskärningar. Nu har vi börjat få bra rykte bland föräldrar, de har börjat lita på oss och tycka att skolan är bra. Men det kommer ju att gå åt helvete nu, säger Ebba Hermelin.

De senaste åren har skolan lyckats behålla både personal och rektor. Statliga tillskott har underlättat bemanning med kuratorer och psykolog, dubbel lärarbemanning i klasserna, liksom läs- och skrivstöd. Tidigare stök har ersatts av bemannade rastaktiviteter och skolan upplevs nu som lugnare och tryggare. Nu menar rektor Linnea Lindquist att staten flyttar lärare från klassrum till konferensrum. Pengar som tidigare riktats mot bemanning har ersatts av bidrag som måste gå till digitalisering och annat.

– Det är jätteproblematiskt, för när nu de flesta kommuner skär ner på skolan så är det inte sådant vi behöver. Vi behöver lärare i klassrummet, säger hon.

Stort underskott

Hammarkullsskolan är en av de skolor som har störst underskott. Ersättningen per elev är hög, men behoven också stora. Av skolans 200 elever har alla utom en andra språk än svenska som sitt förstaspråk hemma.

– Vi har jättemånga elever som behöver jättemycket stöd som vi inte kommer att kunna ge nu. Det är en enorm samvetsstress för lärarna, de ser att de inte har resurser att ge det eleverna behöver.

Linnea Lindquist är en av initiativtagarna till det nationella skolledarupproret  som startade förra året och poängterar att hon är än mer orolig för andra skolor som måste skära ner från redan ”anorektiska” organisationer. Fast antalet vuxna på Hammarkullsskolan kommer att vara 40 procent färre när året är till ända. Därtill är elevomsättningen hela 40 procent, osäkra bostadssituationer och det fria skolvalet gör att det med kort varsel försvinner elevpengar.

– Vi kan aldrig tänka långsiktigt. Vi kan inte utveckla eller driva en skola med bara tolv månaders perspektiv. Hela systemet med hur vi finansierar svensk skola måste göras om. Det är en omöjlig situation att försöka ekonomistyra i det här systemet, det går inte, säger hon.

Vill ha mer långsiktighet

Önskemålen från de som arbetar med unga i Hammarkullen och Angered är inte särskilt komplicerade. Långsiktighet. Välbemannad förskola och skola. Ett välfungerande föreningsliv, mötesplatser, fritidsgårdar som håller öppet varje kväll och hälsofrämjande aktiviteter. Ett fungerande grundutbud, hellre än projekt.

Det finns också ett stort engagemang i området och utöver samarbeten med föreningar används föräldrar och frivilliga som till exempel läxhjälp. Hammarkullen har gett namn till en modell som i stort handlar om att civilsamhälle och lokala aktörer samarbetar och gemensamt söker lösningar på problem.

– Vi har massa bra positiva verksamheter och personer som älskar att jobb i Hammarkullen. Allt finns här, säger fritidsassistent Beata Dahlberg.

Forskare har arbetat med att kartlägga Hammarkullemodellen, men nu finns en oro för att åtstramningarna ska rasera samarbetet. Teddy Paunkoski har jobbat på Mixgården i tjugo år och ifrågasätter att nedskärningarna sker på marknivå och inte högre upp.

– Vår organisation har ju vuxit. Under de senaste tre åren har vi fått verksamhetsutvecklare, controllers, en till områdeschef och kommunikatörer. Men vi har aldrig fått tillökning i basverksamheten, säger han.

Fattigdom ett problem

Trångboddhet och ekonomisk fattigdom är problem i området och det som påverkar föräldrarna påverkar barnen. Mixgårdens personal ser att många har trauma med sig hemifrån.

– Man behöver jobba med det. Och skolorna måste fungera. Det är i det man kallade obsklasser som de rekryterar rakt in i drogförsäljningen. De börjar som svans och sedan levlar man upp. Vi har kriminella krafter i området som har makt och våldskapital med hot om våld, säger Liv Bäckelie.

Som motkraft till de kriminella har både Mixgården och Minimix använt sig av så kallade timledare. På pappret är de vikarier, men de är viktiga som förebilder. Gamla besökare väljs ut och samma system har använts på Minimix. En av dem är Raz Mustafa.

– Jag bor ju granne med många av ungdomarna, det blir en helt annan relation när man också träffar dem på fritiden. Det är som att man jobbar hela tiden, men det är inget negativt. De kanske känner en trygghet när de ser att jag är i närheten, säger hon.

Hon hör till Mixgårdens äldre besökare och jobbar också på Parkleken i närheten. Hon tycker att det är olyckligt att man kommer behöva dra in på aktiviteter för unga.

– Det är ofta under vår och sommar som vissa i tonåren hamnar snett. De har ingen sysselsättning, skolan är stängd, föräldrarna kanske jobbar och de är ensamma själva hemma. De har en frihet som de inte kan utnyttja till något bra, säger hon.

Budgeten för timledarna blir nu nära noll, vilket för Minimix del innebär att två personal ska leda en fritidsgård som drar 50 mellanstadiebarn per kväll. Och Raz Mustafa önskar att stadsdelen alls slapp stänga dörren för ungdomarna.

– Jag tror att politikerna kommer märka att detta inte är hållbart. Vi förstår inte hur de har tänkt med det här. Det handlar om pengar, pengar, pengar, men det kommer att kosta dem mer i slutändan om man tänker långsiktigt, säger hon.

Sedan fem år är Ulf Merlander chef för lokalpolisområde Storgöteborg Nordost. Ekonomiska resurser finns, men liksom på andra platser skulle han önska att det fanns fler utbildade poliser att anställa. Han menar att riktade insatser mot ”strategiska individer” och ökad patrullering har minskat anmälningarna och risken att utsättas för brott. Därtill anser han att kameraövervakning och Bostadsbolagets trygghetsvärdar har varit mycket viktiga för utvecklingen.

– Personligen tror jag mer på trygghetsvärdar än på väktare, säger han.

För att lyfta Hammarkullen från särskilt utsatt område-status behövs nu ytterligare fem-tio år av fokuserat arbete.

– Det som krävs är att vi håller i kompassriktningen och fortsätter med liknande åtgärder. Det skulle vara spännande att se om man satsade på skolan och höjde resultaten där, om det kunde skynda på processen. Då är det oroväckande att höra att de lokala politikerna skär ner i skolan, säger han.

– Om man satsade på skolan hade man kanske kunnat komma ur listan snabbare.

Att Hammarkullen lyft sig under de gångna fem åren han jobbat i området tror han också har med högkonjunkturen och ökad sysselsättning att göra. Liksom att bostadsbolag tagit tag i trygghetsökande åtgärder såsom lås, larm och uppsnyggning av utemiljö. Samtidigt har Medborgarkontoret avskaffats och samhällsservice försvunnit. Det allra viktigaste för tryggheten är tilliten mellan människor.

– Om man litar på sin granne då känner man sig trygg. Och sedan måste ju Myndighetssverige vara närvarande, inte bara polis. I de här områden får man se bostadsbolagen som en myndighet också. Jag hade gärna sett att det fanns socialkontor på varje torg här. Alla lokalkontor, bank, post och allt sånt har ju försvunnit från de här områdena.

Handlar om sammanhang

För de unga handlar tryggheten om sammanhang och aktiviteter. Föreningslivet behöver stöd för att förbli involverande och undvika att bli grogrund för mer negativa krafter. Polischefen menar att även fritidsgårdar måste ha god styrning och ledning för att inte riskera att hamna i samma fälla.

– Den bästa brottsförebyggande åtgärden är att barn och ungdomar har meningsfulla aktiviteter när de inte är i skolan. Och tyvärr har inte alla föräldrar i de här områdena förmågan att sätta sina ungar i sådana aktiviteter. I resurssvaga områden kanske samhället får ta ett större ansvar att hjälpa till med detta, när vi vet att det är väldigt effektivt mot att hamna snett.

Ulf Merlander poängterar att ungdomar i klungor inte är ett problem, det är bara så unga rör sig i stadsmiljö. Men trots upprustning är verksamheterna runt Hammarkulletorget till största del stängda efter klockan 18. Vad stängda fritidsgårdar medför är svårt att sia exakt om, men positivt är det inte.

– En fritidsgård kan vara en tillflyktsort om man lever i en familj där det förekommer missbruk och stök, det kan vara ett andningshål för dem som lever under tuffa förhållanden. Vi vet att många bor trångt och är man 15-16-årsåldern vill man inte vara hemma om det är fullt med småsyskon. Det finns så klart en risk att detta kommer att pressa ut barn på torget, som vi vet är en dålig miljö.

Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M) påpekar att det är fler kronor och ören i årets budget än förra årets. Det är sant. Men då hamnar vi i den lite torra frågan om uppräkning för ökade kostnader. Stadsledningskontoret hade föreslagit att budgeten ökades med 2,5 procent, en procent mer än som det blev.

Axel Josefson menar att det tjänstemännens förslag var högt historiskt sett och att det inte är konstigt om någon förvaltning behöver spara in en halv procent, kanske fem-tio miljoner kronor.

– Media pratade om att vi hade ett ”stålbad”. Jag har 20 års erfarenhet av privat näringsliv och en halv procent är inget stålbad. Det finns betydligt mycket värre situationer man kan komma i.

Men i näringslivet ligger ett gott företag förhoppningsvis på plus till vardags. Till exempel Angered har ju inga tidigare överskott att ta av.

– Ja, näringslivet behöver ha ett överskott och det behöver man i kommunal verksamhet också. Men det är ju sant – att normalt sett i en nämnd så budgeterar du ju mer eller mindre med ett nollresultat. Sedan är det inte samma sak som att det inte finns utrymme att minska den budgeten. För oftast använder du den budget du har. Det är sällsynt att du har kraftigt överskott i en nämnd, de skapar ju en verksamhet utifrån de pengar som finns.

Och då blir det en neddragning.

– Ja får du mindre pengar blir det en neddragning naturligtvis. Sedan säger jag återigen att det de facto är ökade anslag, alltså att man får mer pengar. Det är inte en sådan kraftig ökning som de kanske hade hoppats på. Men det är så det ser ut.

Den budget som Alliansen med hjälp av Socialdemokraterna fick igenom skapar ett överskott på 1,5 miljard. Axel Josefson menar att det överskottet procentmässigt är lägre än i andra kommuner och att det är långsiktigt nödvändigt. Pengarna ska användas för att bygga nya skolor och förskolor.

– Det är på samma sätt som om du som privatperson ska köpa dig en bostad, då behöver du en kontantinsats. Och har inte kommunen pengar på banken så får vi låna till allting och det blir dyrt, säger han.

Angående statliga tillskott till kommunerna önskar Axel Josefson att de inte var riktade och därtill större. De kommunala neddragningarna på det som utgör ungas aktiviteter hänvisar han till prioriteringar på kärnverksamheten.

– Det är inte bara neddragningar för den här gruppen utan det sker också satsningar. Till skolområdet har vi tillfört över en halv miljard och ytterligare pengar i den budget vi lade. Och en stor del av de pengarna går till skolor i våra utsatta områden där vi arbetar med att höja kvaliteten. Det sker ju även positiva satsningar mot den här målgruppen, säger han.

Men Hammarkullsskolan är en av de skolor som har de största underskotten. Hjälp genom översyn av verksamheten har utlovats, men personalen måste likväl minska kraftigt. Hur hård besparingen blir för en specifik skola vill Axel Josefson hänvisa till grundskolenämnden.

Barnen i Hammarkullen hjälps inte av att det blir mer pengar någon annanstans.

– Nej, rent generellt så har kommunen en ansträngd ekonomi och vi kommer att få en betydligt mer ansträngd situation utifrån vad som händer i vår omvärld nu. Vår riktning har varit att alla måste hjälpa till i det här och det finns inga fredade sektorer.

Hammarkullsskolan har en hög elevpeng per barn, men också väldigt stora behov.  Nu menar de att de inte kan fylla barnens behov i enlighet med vad skollagen föreskriver. Samtidigt påpekar de att de såklart ska försöka följa budget, men hur ska de klara balansakten?

– Jag har svårt att kommentera den enskilda skolan och deras förmåga att leverera på det här uppdraget. Det enda jag kan konstatera är att Hammarkullsskolan inte är den enda som verkar i ett utsatt område, utan vi har många som gör det och som kan leverera på sitt grunduppdrag. Man får väl titta närmare på detta då, säger han och hänvisar vidare utveckling till skolpolitikerna.

Vad tror du att de unga i Hammarkullen behöver?

– Jag tror att de unga i Hammarkullen behöver trygghet, lugn och ro och en bra studiemiljö. Sedan ska vi ska skapa framtidshopp. Att Göteborg har plats för alla och att man ska känna gemenskap inom staden.

Polischefen i området menar att satsningar på skolan och hjälp för unga att komma med i aktiviteter är vad Hammarkullen behöver. Din kommentar till det?

– Som jag ser det är det självklart att vi ska ha en skola med hög kvalitet och sociala aktiviteter i våra områden. Vi har det och utvecklar det i takt med hur ekonomin tillåter oss.

Men det blir ju neddragningar för unga med mindre pengar i en rad sektorer. Är ni inte rädda att det får kostnader i en annan ände sedan?

– Det är svårt att veta effekten av saker och ting. För oss har det varit viktigt att hushålla med skattebetalarnas pengar och att prioritera den kommunala kärnverksamheten. Vi försöker omförflytta pengar till det vi vill utveckla och stärka verksamheterna på de områdena. Då sker det neddragningar på andra ställen. Exakt hur avvägningarna görs inom respektive nämnd är en fråga för de politikerna som finns där.

När får verksamheterna för Angereds ungdomar mer pengar?

– Det har att göra med den ekonomiska utvecklingen i samhället i stort. Får vi en ökad tillväxt har vi mer pengar att fördela. Det är ju en konjunkturfråga. Sedan blir det en prioriteringsfråga för de olika politiska partierna.