Kalle Sundin är författaren till rapporten. Enligt honom talar forskningen klarspråk – mer brottsförebyggande insatser behövs för att komma åt de kriminella gängen. Men under de senaste åren har det istället blivit en tävling om vem som kan presentera de tuffaste straffen.
– Man ska egentligen göra både och men det rapporten pekar ut är att man bara gör det ena, det vill säga man skärper bara straffen och utökar resurserna för polisen men man gör inte alls vad som krävs på den brottsförebyggande fronten, säger han.
Enligt rapporten är det politiska nedskärningar under de senaste 15 åren som har förvärrat läget i socialt utsatta områden. Det har i sin tur lett till den kraftigt ökade gängkriminaliteten.
– Moderaterna bedrev under alliansåren en politik som var väldigt skadlig i utsatta områden. Polistillväxten gick ned och samtidigt bedrev man en politik som kraftigt ökade klyftorna och fördjupade segregationen. Det som är extra oroande är att Moderaterna fortfarande inte har förstått det här, säger Kalle Sundin.
"Ett stort svek"
Men Socialdemokraterna måste också ta ansvar menar han. Sedan 2018 har man i det S-styrda mittensamarbetet minskat de riktade statsbidragen som ska motverka segregationen i eftersatta kommuner med 77 procent.
– När det kommer till Socialdemokraterna är jag mycket mer besviken eftersom att jag själv är socialdemokrat. Jag ser en analys att man vill vara hård mot brottslighetens orsaker men det är sorgligt att man inte klarar av att efterleva den ambitionen. Att Socialdemokraterna misslyckas med att ta det här helhetsgreppet som satsar brett och gör åtgärderna som forskningen pekar ut som verkningsfulla är ett stort svek.
Kommunerna efterfrågar stöd
Katalys rapport har även samlat in enkätsvar från särskilt utsatta kommuner enligt polisens klassificering, där endast Stockholms kommun inte velat svara. Samtliga av de resterande kommunerna beskriver att de har behov av ökade statsstöd för att kunna hantera gängkriminalitet.
– Dels är det ekonomiska stöd som vissa lyfter att de behöver men en annan form av stöd som behövs är kompetens och kunskap om samordning och metoder. En del säger att de behöver båda.
För att finansiera riktade brottsförebyggande åtgärder är återinförandet av värnskatten en möjlig lösning enligt Katalys.
Andreas Schönström är kommunalråd (S) i Malmö Stad, en av kommunerna som svarat på Katalys enkät. Han beskriver att kommunen efter pandemiåren inte längre saknar statsstöd. Däremot skulle han vilja göra historieskrivningen längre än vad Katalys gjort och pekar på att nedskärningarna som gjordes på 90-talet fortfarande påverkar bostadssituationen och segregationen idag.
– Men vi kan konstatera det som konstateras i rapporten att det viktiga är att angripa de socioekonomiska faktorerna och ojämlikheten i samhället och det är inte nödvändigt att det ska kosta massa pengar. Det handlar om hur kommuner jobbar och hur politiken i respektive kommun hanterar samarbeten och öppnar upp möjligheter för samarbeten. Det pusslet har vi lärt oss att börja lägga i Malmö men sedan är det klart att mer pengar till skolan eller socialtjänsten kommer smörja och underlätta ytterligare, säger han.
Dagens ETC har sökt inrikesminister Mikael Damberg (S) som avböjt att kommentera kritiken från Katalys. Moderaternas rättstalesperson Johan Forssell ställer däremot upp på en intervju utan att ha läst rapporten.
Enligt Katalys rapport har en låg tillväxt av poliser i kombination med kraftiga skattesänkningar under Moderaternas styre 2006-2014 skapat utrymme för gängkriminaliteten att gro. Finns någon sanning i det?
– Det låter väldigt mycket som en vänsterslutsats, utifrån att Katalys aldrig vill tillerkänna den socialdemokratiska regeringen något större ansvar utan det är alltid någon annans fel. Den där slutsatsen är dessutom behäftad med faktafel. Den tillväxt av polisen under den mandatperioden var väldigt stark. Det var då vi för första gången nådde målet om 20 000 poliser.
Enligt rapporten antogs så få som 141 polisstudenter 2010 i jämförelse med 1950 antagna år 2020.
– Men det var inte då. Tittar man på antagningarna, 2010, det var ju då Sverige nådde målet om 20 000 poliser så tillväxten då var ju rekordstark.
Och gällande skattesänkningarna? Menar du att socialt utsatta områden inte alls blivit påverkade av att 160 miljarder försvann från statskassan?
– Det där är ju ett vänsterperspektiv, där man aldrig ser sambandet mellan resurser till välfärden och att det är någon som faktiskt skruvar ihop de där pengarna. Jag är väldigt stolt över att alliansregeringen sänkte skatterna med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Tittar man på skatteintäkterna ökade ju de under alliansåren så den slutsatsen känns inte särskilt väl underbyggd.
Har moderaterna något ansvar för utvecklingen av gängkriminaliteten som den ser ut idag?
– Det är klart att det finns saker och ting som säkert borde ha gjorts annorlunda. Det vore fånigt att säga att Socialdemokraterna har gjort allt fel och Moderaterna har gjort allt rätt. Vi gjorde mycket under alliansperioden, inte minst den stora polisutvidgningen, men när man väl nått det målet tycker jag att man borde ha satt ett ännu högre mål. Nu dröjde det ganska länge. Sen finns det väl också en del frågor vi borde tagit i tidigare och som vi kanske fortfarande inte tagit i. Till exempel frågan om föräldraansvar. I Sverige finns mycket teorem om att det är samhällets fel men vi talar mycket mer om att ta sitt eget ansvar och att föräldrar har ansvar för sina barn. Det tror jag vore bra för Sverige om den diskussionen och de förslagen kommit tidigare.
