Nazisträttegång startar idag

Förnekar brott

I förhör har flera vittnen – journalister, poliser och allmänhet – beskrivit hur NMR trycker upp pressuppbådet med sina sköldar mot ett antal polisbussar, använder sina flaggor som vapen och attackerar polisen på olika sätt. Det är bland annat de händelserna som nu rubriceras som våldsamt upplopp. En av de åtalade beskriver i polisförhör NMR som en nationalsocialistisk organisation och på frågan vad ideologin innebär för honom svarar han ”om rasen” och vidare att ”man vill sitt eget folk det bästa”. Han tycker också att lagen om hets mot folkgrupp, som han nu står åtalad för att ha brutit, ”borde inte finnas”. De åtalade förnekar brott.

Nazistiska symboler

Hets mot folkgrupp beskrivs i bredare termer än enbart språkbruk och nazistiska symboler från 30-40-talet. Där står det om en ”enhetlig, uniformsliknande klädsel” som i kombination med symbolen tyrrunan samt sköldar och hjälmar, har gett ett ”militärt intryck”. Det står även om plakat med välkända svenskar och tal om folkförräderi och folkmord mot det nordiska folket

Bland de som anmält NMR:s medlemmar för hets mot folkgrupp finns organisationen Civil rights defenders. De hoppas att sätta press på myndigheterna att ingripa i större omfattning och försöka begränsa NMR:s närvaro i det offentliga rummet.

– Tidigare har man väldigt snävt fokuserat på uttryck och symboler som direkt kan kopplas till Nazityskland, hakkors och heilande. Men i det här åtalet tänker åklagaren bredare. Det är det vi har argumenterat för i en lång tid, att även nutida uttryck för nazism måste omfattas av det här brottet, då även NMR:s egna symboler och uttryck, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders.

Han tillägger att organisationen hoppas att de åtalade döms i de olika rättsinstanserna och att fallet blir prejudicerande.

– Att man slår fast att lagstiftningen kan tolkas på det här sättet, så att fler uttryck än idag omfattas och lagförs. Så vi kan minska hatet och hoten i det offentliga rummet.

Därför tog det tid

Åklagaren Jonas Martinsson har tidigare förklarat i ETC Göteborg varför det har tagit så lång tid mellan händelsen och rättegång.

– Dels ska man få ihop de tilltalade, lika många försvarare, vittnen och så ska tingsrätten ha lokaler som ska kunna hantera den här förhandlingen med så pass många personer. Det är inte så ofta man har så många personer på en gång. En del kommer att vara med på videokonferens – men det ställer också särskilda krav för det finns inte i varje stads tingsrätt. Det är många parametrar. Det gjordes ett försök att få till det innan sommaren men det sprack, säger han.