I lördags gick Socialdemokrater för tro och solidaritet ut och krävde att den svenska nazismen måste tas på allvar. De menar att terrorlagstiftningen främst har använts för att eftersöka islamistisk terrorism.
– Man ser inte vidden av hur farliga nazisterna är och vilket hot de utgör, säger Monica Pourshahidi. I Sverige är det Säkerhetspolisen som ansvarar för att motverka terrorism. De säger att det är lagstiftningen–framtagen av politikerna–som avgör vem som kan dömas för terrorbrott. Säkerhetspolisen menar också att man arbetat länge med att förhindra politiskt motiverade brott av alla slag.
– Vi följer misstänkt brottslighet, inte någon särskild typ av extremism. Och vi värderar inte brottsligheten utifrån ideologier. Vårt arbete tar utgångspunkt i lagen och de befogenheter vi har inom ramen för brottsbekämpning, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.
Enligt honom är det främst upp till åklagaren att göra en passande brottsrubricering. I det uppmärksammade fallet med attacken mot en antirasistisk demonstration i Kärrtorp förra året, dömdes flera nazister för våldsamt upplopp. Tove Kullberg, som var åklagare i fallet, menar att det inte fanns någon tanke på att rubricera det som terrorbrott.
– Jag har gjort bedömningen att det rör sig om våldsamt upplopp och har inget mer att säga om den saken, säger hon.
Lagen om straff för terroristbrott infördes år 2003, i kölvattnet av 11 september-attackerna. Första gången den användes var år 2005, och då var det just nazister som stod åtalade. Men åtalet mot de fyra personerna, som bland annat misstänktes för att ha planerat politiska mord, ogillades i både tingsrätten och hovrätten. Dagens Nyheter visade i en sammanställning år 2011 att bara två personer dömts för brott mott terroristlagen sedan dess införande. Totalt 12 personer hade åtalats, men i många fall ogillades det eller ändrades till andra brottsrubriceringar. Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att ingen heller dömdes för terrorism under hela 2011 och 2012.
Ribban för terrorbrott är hög
Anledningen till att lagen används så sällan beror på att ribban för terrorbrott är hög. Detta var också själva meningen när man utformade lagen, menar Thomas Bodström, som var justitieminister då den infördes.
– Begreppet terrorist används slarvigt. Det ska inte gå att döma någon för terrorbrott annat än i extrema undantagsfall. Annars blir risken att en sådan här lag överanvänds och vi får en inflation av terrorister, säger Thomas Bodström.
Han håller dock med om att man tidigare i det rent polisiära arbetet kring terrorism har fokuserat för mycket på våldsamma islamister. Ett sådant förhållningssätt blir diskriminerande, och man riskerar att missa hot från exempelvis högerextrema rörelser, menar han.
– Men min uppfattning är att det har blivit bättre de senaste åren, säger Thomas Bodström.
Kan frysa tillgångar
I Sverige finns det också möjlighet att föreslå att enskilda organisationer eller personer hamnar på EU:s sanktionslista mot terrorister. En sådan stämpling innebär bland annat ökat polisiärt samarbete inom EU mot organisationen. Dessutom blir ekonomiska tillgångar frysta.
– Men att föreslå att en organisation ska listas är inte, och har aldrig varit, aktuellt. Sanktionerna riktar sig inte mot organisationer som i huvudsak är verksamma inom EU, säger Linn Duvhammar vid Utrikesdepartementets presstjänst.
I dagsläget bedömer Säpo att både den vänster- och högerextrema miljön har ”avsikt och förmåga att utgöra ett hot mot vissa funktioner och individer som i förlängningen kan hota vårt demokratiska statsskick.” Men rörelserna bedöms inte vara en direkt fara för statsskicket som helhet. Monica Pourshahidi vid Socialdemokrater för tro och solidaritet menar dock att vi måste börja betrakta nazisterna i ett nytt ljus.
– Det viktigaste vi vill få fram är att man ska se vit makt-rörelsen som ett hot mot demokratin, säger Monica Pourshahidi.
