Tekniken med övervakningskameror, så kallad tillsyn på distans, infördes på försök redan för fem år sedan, och används redan i liten skala.
– Det är först nu som vi ska börja marknadsföra den på allvar, säger Åke Härstedt, enhetschef för Malmö larmcentral.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det är de vårdtagare som redan har tillsyn nattetid som kan komma i fråga för övervakningen via kameror, efter beslut av en biståndshandläggare.
– Det var våra larmoperatörer som gjorde oss uppmärksamma på att många larmade strax efter en nattpersonal hade varit hos dem för att titta till dem. Vi hade också en del händelser där vårdtagare hade gått upp ur sängen efter att nattpersonalen hade gått, och då trillat och skadat sig, säger Åke Härstedt.
Den slutsats man drog var att en del vårdtagare blev störda av att personal kom in i deras bostad när de sov.
– Det kan räcka med själva förnimmelsen av att någon har varit där. De som vaknar till kan känna sig oroliga för att det är något som inte stämmer, eller för att de börjar oroa sig för att personalen inte har låst dörren efter sig och går upp för att kontrollera det, säger Åke Härstedt.
Oro för sämre omvårdnad
Inom stadens brukarorganisationer finns en oro för att den nya tekniken ska leda till sämre omvårdnad. Kamerorna i hemmet är inställda så att man kan se så att den boende ligger i sin säng. Det finns ingen ljudupptagning och det går inte att se sådana detaljer som om personen andas. Vårdtagarna kan inte heller kommunicera via dem.
– Det går inte att se om personen som ligger är orolig. Även om tekniken kan vara bra i vissa lägen så kan den aldrig ersätta den mänskliga tillsynen, säger Eva Wiman, rådgivare för Anhörigföreningen.
Hon befarar att en utbyggd kameraövervakning leder till att man drar ner på personalen. Hon ser det också som en säkerhetsrisk att det med övervakningen följer en skylt som sätts upp om att bostaden är utrustad med övervakningskamera.
– På så sätt märker man ut var de svaga i samhället finns, säger hon.
Preben Andersson, ordförande för PRO Malmö, säger också att han personligen är motståndare till tekniken.
– Jag tror inte att detta ökar säkerheten för de äldre. Tvärtom kan kamerorna användas vid brott. Jag tycker därför att man ska satsa på personlig service i stället, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Att kamerorna kan hackas, av personer som vill använda dem för att ta reda på om de boende tycks ha mycket värdesaker, är en av de saker systemet har fått kritik för. Men enligt Åke Härstedt är säkerheten god.
– När det gäller teknik kan man aldrig svära sig helt fri, men vi har lagt ner mycket arbete på att skapa så säkra system som möjligt, säger han.
Tillsyn via övervakningskameror finns redan i större skala i några svenska kommuner, bland annat Göteborg där det finns ett 70-tal kameror ute. I Malmö är det i nuläget bara sex personer som använder metoden.
Hur ofta tillsynen ska göras avgörs från fall till fall. Operatörerna på larmcentralen, som är bemannad dygnet runt, får sedan en signal vid de tidpunkter då en person ska ha tillsyn. Det är först då som kameran slås på, för att kontrollera så att vårdtagaren ligger i sin säng och att allt ser bra ut. Om personen inte är i sin säng så larmas nattpatrullen, som kommer till platsen.
– På så sätt koncentrerar vi nattpersonalens insatser till de vårdtagare som är vakna, säger Åke Härstedt.
Ses som komplement
Anne Sögaard, enhetschef för hemtjänsten i område Väster, har fyra vårdtagare med övervakningskameror inom distriktet. Hon ser den ostörda nattsömnen och punktlighet som två fördelar. Negativt är att det har varit en hel del tekniskt strul.
– Det måste alltid vara personal i tjänst nattetid för att kunna köra ut i det fall det krävs. Vi ser tillsyn med kamera som ett komplement till den tillsyn vi gör i dag, säger hon.
