I decemberöverenskommelsen pekas försvaret ut som ett av tre områden där regeringen och alliansen ska söka samarbete. Blocken är överens om att öka försvarsbudgeten men om Sverige ska gå med i Nato eller inte är fortfarande en fråga som splittrar riksdagspartierna.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är överens om att Sverige inte ska gå med i Nato. Alliansfriheten ska värnas och ett medlemskap skulle innebära att man ökar spänningen i framförallt Östersjöområdet. Folkpartiet och Moderaterna är av en annan åsikt. Ett Nato-medlemskap, menar de, skulle innebära att Sverige kunde möta de säkerhetsutmaningar som väntar i och med att Ryssland är en av världens största kärnvapen-nationer.

– Det vi inte förstår i Sverige är att kärnvapen är något man tar in i både sin strategi och sin politik. Om Ryssland skulle hota Sverige med kärnvapen så uppstår det en mycket otäck situation, säger Allan Widman (FP), ordförande i försvarsutskottet.

Dyrt med medlemskap

Göran Greider skrev nyligen i Dagens ETC att ett medlemskap i Nato skulle bli en både dyr och osäker affär för Sverige. Nato har ett krav på sina medlemsländer att de avsätter 2 procent av BNP till försvarsbudgeten. I dag ligger Sverige på runt 1,1 procent, vilket motsvarar ungefär 40 miljarder kronor. 

Han får medhåll av förre näringsministern Leif Pagrotsky (S):

– Det skulle innebära en väldigt stor ökning. Det man måste fråga sig är om det verkligen är värt det. På debatten i dag låter det som ett slags enkelriktat system och det är det ju inte. Det är en ömsesidig garanti, det är inte så att vi plötsligt får ett paraply som skyddar oss från dåligt väder. Risken ökar att vi dras in i andras krig. Det är inte bara så att vi kan påkalla deras hjälp, säger förre näringsministern Leif Pagrotsky (S).

Enligt Allan Widman stämmer inte det. Han menar att Nato är en mellanstatlig organisation och om ett land inte vill delta i ett krig så kan det stå vid sidan om.

– Vill man avstå så kan man avstå, säger han.

 Är det så enkelt?

– Ja, men när det gäller det territoriella försvaret av Natos länder är trycket hårdare så där har de rödgröna en poäng.

Centerpartiet, som traditionellt har värnat svensk alliansfrihet, och Kristdemokraterna har uttryckt att de ställer sig positiva till en oberoende utredning om ett Nato-medlemskap.

– Det är viktigt att vi får till en sådan utredning så att vi kan fatta ett beslut och ta ställning. Vi kommer med stor sannolikhet diskutera detta på vår stämma i höst. Vi har stått bakom och står för alliansfriheten historiskt, men vi ska ta Ryssland på stort allvar och givetvis följa utvecklingen där, säger Daniel Bäckström, försvarspolitisk talesperson för Centerpartiet.

”Spär på konflikter”

En sådan utredning har dock regeringen sagt blankt nej till. Socialdemokraterna skrev redan i sin regeringsförklaring i oktober att ett medlemskap i Nato är helt otänkbart.

Också föreningen Svenska freds dömer helt ut FP:s och M:s planer på att gå med i Nato.

– Nato har inte några möjligheter att skapa långsiktig hållbar fred utan det är tvärtom troligt att ett svenskt medlemskap skulle spä på de konflikter som finns och öka osäkerheten. Nato bygger också på idén om kärnvapenavskräckning, det går helt emot Sveriges arbete för nedrustning av kärnvapen, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor. 

Samtidigt har opinionen vänt. I höstas kom en undersökning som visade att fler tycker att Sverige ska gå med än att vi inte ska göra det.

– Debatten och opinionen påverkas av de alternativ som presenteras i debatten och den världsbild som visas upp. I själva verket har väldigt lite diskussion förts om vilken säkerhet -  och vilka nya säkerhetsrisker - ett Natomedlemskap skulle innebära , fortsätter Linda Åkerström.

Vilka alternativ finns för Sverige?

– Ett alternativ är att vara och bli en stark röst för nedrustning i Europa och världen. Att genom bistånd och samverkan bidra till det vi vet bygger hållbar fred: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, jämlik utveckling och jämställdhet.