Jenny Bengtsson är ordförande för Hotell- och restaurangfacket i Stockholm-Gotland. I våras tyckte hon att Sverigedemokrater inte borde få engagera sig fackligt. Fackens kamp för jämlikhet och en jämställd arbetsmarknad var inte förenligt med Sverigedemokraternas politik, skrev hon i en debattartikel i Svenska Dagbladet. På grund av den åsikten tyckte en man att Jenny skulle ”gruppvåldtas av ett gäng somalier”.

Ytterligare ett tusental skribenter hotade, trakasserade och kränkte henne under dagarna som följde. En man skrev ett meddelande om att han var på väg hem till henne. En medlem i nazistiska Svenska motståndsrörelsen förklarade att han skulle göra samma sak med henne som nazister gjort med fackföreningsmänniskor i Norge.

– Det trillade in en jävla massa grejer. Jag blev uthängd på Avpixlat och Exponerat och sedan kom hoten som ett brev på posten. Många engagerar sig i hur jag ser ut och det är mycket sexistiska kommentarer, berättar Jenny Bengtsson i dag.

Ärenden läggs ned

Många av hoten som riktades mot Jenny gjordes helt öppet. Ändå är det bara en bråkdel som förväntas gå till åtal – något som i stort sett alla som en gång blivit hotade på nätet upplevt. Det saknas resurser.

– Ärendet med mannen som skulle komma hem till mig är nedlagt. Men jag förutsätter att gruppvåldtäktshotet leder till fällande dom. Men jag vet ju att de allra flesta kommer det inte hända något med, säger hon.

Många av hoten mot Jenny Bengtsson kom över mejl och sociala medier. Polisen har sedan ett år tillbaka ett samarbete med Facebook för att få ut personuppgifter. Under samma tidsperiod har polisen begärt ut uppgifter rörande 500 fall. Hur många som gått till åtal förs det däremot ingen statistik över.

– Vi skapar förutsättningar för att lösa brotten. Men det beror på hur många som leder till åtal. Genomtänkta brott är oftast svårare att lösa då gärningsmännen planerar och förbereder sig med anonymitetstjänster, säger Anders Ahlqvist på Rikskriminalpolisens it-brottssektion.

Jenny Bengtssons egna upplevelser av polisen är mestadels positiva.

– De har alltid varit väldigt tillmötesgående och vill väl, men sedan finns det inga resurser. Jag tror bara en promille går vidare till åtal. Det är nog många som känner samma sak, säger hon.

Hur påverkar hoten dig?

– Det påverkar. Först blev jag rädd. När det blir för mycket tar man på sig en robotdräkt. Men till slut kommer man till en punkt då det når själen och då bryter man ihop. Känslan lämnar en aldrig, det sitter kvar som en obehagskänsla.

Hotas av sverigedemokrater

Alla hot och kränkningar som riktats mot Jenny Bengtsson har kommit från män med sympatier för Sverigedemokraterna. Själv säger hon att hon ”kryssar i alla” egenskaper de hatar. Hon är kvinna, fackligt aktiv, socialist och feminist.

– Hoten kommer när man gör intrång på det de upplever som deras område. En väldigt stor del kommer från människor som är öppna med vilka de är på nätet och det är uteslutande män.

Men det kommer också hot från anonyma konton. Tillvägagångssättet är annorlunda för personerna bakom alias. Det handlar mer om skrämselpropaganda. För Jenny Bengtssons del handlade det om att personerna försökte intala henne att de är människor i hennes närhet.

– Någon skrev att han var medlem i samma förbund som mig och hade mött min blick en dag, men att jag inte visste vem det var. Jag märker att jag blir nojig i stora folksamlingar.

Då och då ramlar det fortfarande in hot mot henne, alltid i samband med debatter på internet. I Jenny Bengtssons uppdrag ingår det att skapa opinion och diskutera, därför kan hon inte heller bara sluta finnas på internet. Hon har blivit erbjuden att tala med en psykolog, men tackat nej.

– Det är nog en försvarsmekanism. Om jag öppnar upp så upptäcker jag nog sår som jag inte visste att jag hade fått.

Resurserna har inte följt utvecklingen

Andelen hot som klaras upp är försvinnande liten, säger Mårten Schultz, grundare av institutet för juridik och internet. Samtidigt står det klart att resursfördelningen inte har följt med den tekniska utvecklingen.

Just nu kartlägger Brottsförebyggande rådet (Brå) hur stor del av alla anmälda brott på internet som klaras upp. Någon statistik finns inte, men i sitt arbete får Mårten Schultz en god inblick i hur det ser ut.

– Om det inte är hot mot barn eller allvarliga mordhot leder det sällan någonstans. Vi kan konstatera att vi i vår verksamhet stött på flera brott med tydligt underlag som ändå inte utretts, säger han.

Överåklagare Thomas Häggström ser en ökning av brottsligheten på internet. Det är inte bara hot, utan förtal, bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet.

– En ökad digitalisering leder till detta. Vi kan konstatera att det är mycket hot och mycket förtal och att brott i större utsträckning sker på nätet. Polis och åklagare kan inte förmå utreda alla brott som sker utan man får sätta en ambitionsnivå, säger han.

Vad har man för ambitionsnivå?

– Det är så klart att lösa alla brott. När det gäller brott på internet finns det olika typer av komplikationer som gör det mer svårutrett. Man måste veta vilken server och vem som suttit vid datorn.

”Finns ingen quick fix”

Mårten Schultz berättar att polis och åklagare har en prioriteringsordning när det kommer till brott på internet.

– Förtal, förolämpning, olaga hot och ofredande tycks vara lågprioriterade. Det är en försvinnande liten del av dessa brott som klaras upp, det kan jag säga utan att ha ett fullt statistiskt underlag, säger han.

Vad behöver göras för att nå en högre uppklarningsgrad?

– Det finns ingen quick fix. Men en del enkla lagändringar och en del abstrakta åtgärder kan man vidta. Till det abstrakta hör att vi behöver en ny kultur där den fysiska världen inte nödvändigtvis har prioritet. Man måste ta till sig insikten att människor lever digitalt och har en digital personlighet.