I Tallin infördes nolltaxa i kollektivtrafiken 2013. Den estniska huvudstaden kallas ”The capital of free public transport”.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I jättestaden Paris har liknande försök gjorts den senaste tiden, då staden har infört gratis kollektivtrafik under vissa dagar när utsläppsnivåerna från bilavgaser har nått en kritisk nivå.
I Helsingfors genomförde nyligen dagstidningen Helsingin Sanomat en enkät där 59 procent av läsarna röstade för nolltaxa i kollektivtrafiken.
– När vi träffar folk utomlands så tas den här frågan mycket mer seriöst. Det har varit flera europeiska städer på senare tid som på allvar har utvärderat nolltaxa, och frågan diskuteras på högre nivå. Här avfärdas den bara. Det är häpnadsväckande, menar Anna Nygårds från organisationen Planka.nu som har drivit frågan om nolltaxa i kollektivtrafiken i Stockholm sedan 2001.
Resandet skulle öka med 20 procent
Den uträkning som ETC Stockholm har gjort tillsammans med ekonomen Sten Ljunggren visar att de flesta med en normal inkomst skulle tjäna på att betala kollektivtrafiken via skatten i stället för att köpa månadskort på SL som i dag kostar 830 kronor.
Landstingsskatten skulle behöva höjas med 1,39 kronor i Stockholm för att genomföra nolltaxa. Enligt en studie som har genomförts av SL skulle resandet öka med minst 20 procent om kollektivtrafiken skulle göras avgiftsfri i Stockholm, särskilt långa resor med pendeltåg. Denna ökning av driftskostnaderna är inkluderade i våra beräkningar.
För en medelinkomsttagare med 25 000 i månadslön innebär det en skattehöjning på 326 kronor i månaden. Hen skulle alltså spara 504 kronor i månaden, jämfört med att köpa SL-kort.
En låginkomsttagare med 15 000 i månadslön skulle spara 656 kronor i månaden jämfört med SL-kortet.
Även den som har en bra lön på 40 000 skulle tjäna 290 kronor i månaden på nolltaxa i kollektivtrafiken.
Det är först när inkomsten kommer upp över 60 000 kronor i månaden som det blir dyrare att betala via skatten än att köpa månadskort. En höginkomsttagare med 75 000 i månaden skulle förlora 196 kronor jämfört med att köpa SL-kort.
– Rättviseaspekten är det främsta argumentet. Med dagens avgifter slår det väldigt olika för folk och kollektivtrafiken är så viktig för människor i en stad. Och vi ser att det är människor som bor ute i förorterna, låginkomsttagare och kvinnor som drabbas hårdast, säger Anna Nygårds från Planka.nu.
Vänsterpartiet är det enda partiet i landstinget som driver frågan om nolltaxa i kollektivtrafiken. Gunilla Roxby Cromvall är ledamot i Trafiknämnden och gruppledare för V i landstinget.
– Det är absolut ett stort problem att många människor inte har råd att köpa månadskort, eller ens enstaka biljetter. En stor anledning till plankning är att man inte har råd att betala. Vi strävar efter att hålla nere priserna så mycket som möjligt, säger hon.
– Vi har ju drivit att införa det här för vissa enskilda grupper. Fria resor för pensionärer under lågtrafik. Många har inte råd att åka på föreningsaktiviteter och annat
i dag. Och att barn upp till 12 år ska få fri lokaltrafik, vi vill utöka den gränsen. Men vi har ju fått nej på allt i landstinget.
"Generellt är nolltaxa dyrt"
Malin Karlsson är ledamot i trafiknämnden och vice gruppledare för Miljöpartiet i landstinget. Hon förklarar varför partiet är emot idén om nolltaxa.
– Generellt är nolltaxa dyrt och tenderar att locka resenärer från redan klimatsmarta transporter som cykel och gång, men missar den målgrupp som behöver förändras, de som kör bil i dag. Miljöpartiet vill bygga ut kollektivtrafiken och se till att bussar går oftare. Därför satsar vi mer pengar än Alliansen, men vi behöver också biljettintäkter för att kunna göra det.
I den uppgörelse som Alliansen och Miljöpartiet har gjort kring utbyggnaden av kollektivtrafiken beslutades att den ska finansieras till ungefär hälften var av biljettintäkter och skatt.
– Vi har kommit fram till att ha en balans mellan biljettintäkter och skatt, så att inget av det ska behöva höjas jättemycket. Alliansen ville höja priset mer, med en hundring och sedan kontinuerliga höjningar hela tiden, men vi förhandlade till ett mer rimligt och humant sätt att höja priset. Det var ett tufft beslut för oss att ta, ett sätt att ta ansvar, säger Malin Karlsson.
Propagerat för ökade kontroller
ETC Stockholm har i flera dagar sökt Kristoffer Tamsons, moderat trafiklandstingsråd och ordförande i SL AB, utan att få någon kommentar.
Till Sveriges radio sade Tamsons 2015 att ”nolltaxa inte är realistiskt” och att ”inget är gratis, utan att det bara handlar om att skicka över notan till någon annan”.
Tamsons har propagerat för ökade kontroller och höjda böter för plankning och skrev i förra veckan ett uppmärksammat inlägg på Facebook där han utlovade ”en extra biljettkontroll för varje ny kommentar eller reaktion i sociala medier”. Inlägget ska ha varit skämtsamt menat, enligt hans presssekreterare Claes Wersäll.
Ställs mot sjukvården
Vänsterpartiet har nyligen genomfört en ny utredning kring frågan om nolltaxa och hittat ett antal alternativ för finansiering. Förutom en höjd landstingsskatt så handlar det bland annat om sådant som förmånsskatt, en regional arbetsgivaravgift, regional moms, skatt på hyra av kommersiella lokaler i staden och höjda avgifter på bilismen.
– Alla ändringar utöver höjd landstingsskatt kräver ju lagändringar. Och en ordentlig konsekvensanalys. Slutsatsen är att val av alternativ behöver fördjupas. Och oavsett val av finansiering så måste det följas av en kampanj och information som visar på fördelarna med nolltaxa jämfört med dagens taxesystem, säger Gunilla Roxby Cromvall (V).
Hon menar att anledningen till att frågan inte är så prioriterad just nu är för att den ställs emot sjukvården i landstingets budget.
– Vi har det systemet som vi har, då sjukvård ställs mot kollektivtrafiken, och i dag har vi en sjukvård som totalt krackelerar. Då blir det högre prioriterade frågor. Men samtidigt så handlar det ju om att få till en opinion för att få upp frågan på dagordningen. Då blir det en annan prioriteringsordning.
