Mannen bakom lagförslaget heter Arash Derambarsh. Han arbetar som jurist och lokalpolitiker i Paris men befinner sig just nu i Göteborg för att ta emot hållbarhetspriset Win Win. När ETC Göteborg träffar honom är han rörd över utmärkelsen.
– Det här är ett väldigt respekterat pris och jag känner mig hedrad. I Frankrike pratar man om det som Nobelpriset. Men jag tycker egentligen att jag som person är oviktig i sammanhanget. Jag är bara representant för en stor rörelse som är både social, politisk och filosofisk.
Brukade vara hungrig
Arash Derambarsh vet hur det är att vara hungrig. Som ung student levde han på knappt 8 000 kronor i månaden och åt oftast bara ett mål mat om dagen. Han var ideligen hungrig men skämdes över att säga det högt.
– Här bodde jag då, säger han och visar ett mobilfoto på ett tjugo kvadratmeter stort studentrum med mönstrad heltäckningsmatta och ett litet långsmalt fönster i axelhöjd, som för att påminna om att han inte alltid varit den kostymklädda jurist som reser långväga och tar emot prestigefulla miljöpriser.
Som 34-åring valdes Arash Derambarsh till lokalpolitiker i Courbevoie och engagerade sig i frågan om matsvinn. Tillsammans med ett gäng vänner och volontärer började han att samla in osålda varor från en matbutik och dela ut till folk som behövde. Verksamheten växte och snart hjälpte de 100 människor om dagen. Arash Derambarsh nöjde sig inte där utan ville sprida projektet i större skala.
När han startade en namninsamling visade det sig att han inte var ensam om att provoceras av att det slängs så mycket fullt dugliga matvaror. På fyra månader samlade han drygt 200 000 personer som krävde att butiker över en viss storlek skulle börja skänka bort sitt matsvinn.
Lagen ger resultat
Knappt två år efter att han började engagera sig politiskt röstades hans lagförslag mot matsvinn igenom i Frankrike. Sedan dess har matdonationerna ökat med 22 procent, vilket innebär att 10 miljoner måltider räddats varje år. Arash Derambarsh har hyllats i medierna och den amerikanska tidskriften Foreign Policy har utnämnt honom till en av världens 100 mest inflytelserika personer. Han har skrivit en bok om sin kamp och på sitt välbesökta Twitterkonto delar han artiklar om sig själv på franska, engelska och svenska.
I Frankrike kommer elva procent av matsvinnet från butikerna. Konsumenterna står för 67 procent och restaurangerna för 15 procent. Ändå var det hos matbutikerna som Arash Derambarsh ville börja.
– Det är klart jag hade kunnat övertyga dig till att tänka annorlunda kring din matkonsumtion. Men om jag i stället lägger den energin på att prata med Lidl och de andra stora matkedjorna så kan det bli en systemförändring, som gör mycket större skillnad, säger han och ger en intensiv miniföreläsning om livsmedelskedjan, som han illustrerar med pilar, cirklar och svårlästa ord på ett litet pappersblock.
Många slarvar
Även om lagen har gett konkreta resultat i Frankrike finns där mycket kvar att göra. Arash Derambarsh visar ett tv-inslag där han hittar ätbar mat i soptunnorna utanför en stor fransk matbutikskedja. Butiksägaren försöker förklara sig men Arash Derambarsh är mycket upprörd och ropar att han ska anmäla dem.
Varför efterlevs inte lagen?
– Det är förbjudet att skjuta och mörda människor men det händer ändå. Det kommer alltid att finnas människor som gör olagliga saker. Lagen är fortfarande ganska ny så jag hoppas att den kommer att efterlevas bättre i framtiden.
I motiveringen till priset får Arash Derambarsh beröm för sin drivkraft och handlingsförmåga. När man träffar denna ivriga jurist är det inte svårt att förstå hur han kunde ändra den tungrodda franska lagstiftningen på så kort tid. Just nu riktas han intensiva blick mot Europaparlamentet. Precis som att han inte nöjde sig med att få sin lokala matbutik att skänka bort sitt svinn är han inte nöjd med att ha förändrat lagstiftningen i hemlandet. Hans nya mål är att den franska matsvinnslagen ska införas i alla EU-länder – och helst skulle det ha gjorts igår.
– Mitt budskap till den svenska statsministern är att han ska ta med sig den här frågan till EU-rådet. Jag har haft kontakt med svenska politiker som står bakom mig och jag känner att det finns politiskt stöd för att genomföra det här.