Efter att ha vandrat två dagar över bergen mellan Iran och Turkiet, tagit sig igenom det väldiga Turkiet, anlitat en smugglare som tog dem över havet till Grekland, vandrat i tolv dagar genom Makedonien och Serbien och till sist tagit sig till Köpenhamn rullade de fyra vännerna in på Malmö central den 14 juni 2015.
Nu återstod bara att söka asyl. Det blev ett förvirrat dygn innan de fick lämna in sin ansökan – ett dygn som tre år senare skulle utsättas för en minutiös granskning av flera detektiver i Malmö, och som skulle ge honom en chans att trots allt kanske få stanna i Sverige, en stund.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
Den asylsökandes börda
För det går inte som Najib hade tänkt sig. Migrationsverket och Migrationsdomstolen avslår hans ansökan. De tror på honom när han berättar att hans familj – som många andra i den förtryckta minoritetsgruppen hazarer – flytt Afghanistan när han var liten i hopp om ett något drägligare liv som papperslösa i Pakistan och sedan Iran.
Migrationsverket vet att Iran i allmänhet inte ger papper eller uppehållstillstånd till hazarer. Men lagen är lagen, och den säger att bevisbördan ligger på den asylsökande. Det är upp till denne att göra sin identitet och sin ålder sannolik genom skriftlig dokumentation.
– Om man har levt hela sitt liv på flykt, hur ska man kunna bevisa vem man är? säger Najib, som inte vill citeras med efternamn, när Dagens ETC träffar honom.
– Om man inte varit i sitt hemland, hur ska man kunna visa ett födelsebevis?
Najib görs till vuxen
Migrationsverket eller domstolen svarar inte på Najibs frågor. Istället skriver de upp hans ålder till 18 år, vilket gör att han kan utvisas till Afghanistan.
”Du har som man goda möjligheter att återetablera dig i Afghanistan där du också har din språkliga och kulturella bakgrund. Eftersom du är en vuxen man har du även goda möjligheter att resa inom landet” skriver myndigheten i sitt beslut.
Tusentals unga personer med rötter i Afghanistan drabbas på liknande vis, vilket får Miljöpartiet att pressa sin regeringskollega Socialdemokraterna att göra något. När även Vänsterpartiet och Centern röstar för den så kallade gymnasielagen får omkring 9 000 ensamkommande unga en ny möjlighet att stanna i Sverige om de studerar. För att det ska bli möjligt räcker det numera att göra som Najib: ange en trovärdig muntlig förklaring kring sin identitet.
Problemet för honom är bara att det fattas en enda dag. Det gör att han istället hamnar bland de omkring 4 000 ungdomar som inte får någon ny möjlighet att stanna i Sverige. Gymnasielagen gäller de som fick vänta minst 15 månader mellan sin asylansökan och sitt besked.
Najibs asylansökan daterades till den 15 juni 2015, och hans beslut kom den 14 september 2016, alltså en dag innan 15 månader hade gått. Att det gör hela skillnaden har han själv sett.
Den 21 april 2017 dyker Najib inte upp på sitt återvändandesamtal på Migrationsverket. Han lever hellre gömd i Sverige än blir skickad till Afghanistan. Av de tre vänner han reste till Sverige med har en person fått asyl – hans ålder blev inte uppskriven – och de andra två begav sig till Tyskland efter sina avslag. Han är ensam kvar som papperslös i Sverige. Men han har fått nya vänner i Malmö, och har en stark känsla som säger: Stanna. Försök hitta ett sätt att stanna i Sverige.
14 månader senare väcks Najib av att polisen tagit sig in i lägenheten. De sätter honom i häkte och sedan på förvar. Den första han träffar på den låsta anstalten i skånska Åstorp är också en dag från att omfattas av gymnasielagen. En vecka senare utvisas han. Najib har hört talas om flera liknande fall.
Detektivarbete
När alla andra vägar är uttömda väljer fyra personer i Malmö, två anställda på Ensamkommandes förbund och två jurister på Skåne Stadsmissionen, ändå att kämpa för Najib. De vet att Migrationsverket själva i två rättsliga ställningstaganden sagt att om kommunen eller en annan myndighet har registrerat en ”viljeyttring” om att söka asyl ett visst datum, så är det datumet som gäller.
Nu börjar en kamp mot klockan. Det gäller att bevisa att Najib velat söka asyl redan den 14 juni 2015, och att få det i hamn innan han utvisas. De kartlägger hans minsta steg den 14 juni och vet nu att de på kvällen hamnade på ett av Migrationsverkets boenden i Malmö, som kontaktade socialjouren. Men socialjouren har tappat bort sin anteckning om att Najib ville söka asyl. De handlingar som finns är daterade den 15 juni. Trots detta menar Najibs juridiska ombud att det är tydligt att han har ”avlagt en viljeyttring” den 14 juni, och de skickar en ansökan till Migrationsverket om att han ska omfattas av gymnasielagen.
Den 17 september kommer Migrationsverkets beslut. Utan närmare motivering skriver de att ”Enbart den anledning att du kom till Sverige den 14 juni 2015 visar inte att du framfört en viljeyttring att ansöka om asyl samma datum”.
Tre dagar senare, i fredags förra veckan, kommer personal på förvaret i Åstorp in till Najib och säger åt honom att packa sina saker. De säger inte varför, men Najib förstår. Nu väntar Afghanistan.
Han får träffa en handläggare som säger att han är fri att gå ut från den låsta anstalten. ”Det måste ha blivit något fel”, tänker Najib, svarar ja när de frågar om han vet var busshållplatsen är, skyndar därifrån innan de upptäcker ”felet”, frågar sig fram till busshållplatsen och reser hem till Malmö.
Migrationsverket kovänder
Efter Migrationsverkets avslag hade Najibs juridiska ombud och stödpersoner i Malmö fortsatt lägga pusslet. Genom att leta fram hans vänners handlingar kunde de visa att Migrationsverkets boende i Trelleborg – dit socialjouren hade skickat dem – hade registrerat dem kl 01.00 på natten den 15 juni.
Nu saknades alltså en timme från att omfattas av gymnasielagen. Samtidigt som de skickade in en ny ansökan kontaktade de personer på Migrationsverket. I Migrationsverkets nya beslut i fredags står plötsligt att Najib ”gjort sannolikt att du gav din viljeyttring den 14 juni 2015 och vid en preliminär bedömning får du anses omfattas av den nya gymnasielagen.” Bara fyra timmar efter att den nya ansökan skickades in gick Najib ut från förvaret i Åstorp.
”Inte rättssäkert”
– Det känns bra att vi lyckades få ut honom från förvaret, säger Anders Roos, den jurist på Stadsmissionens projekt för Ensamma barn på flykt som jobbat mest med ärendet.
– Samtidigt så har han ju bara haft tur, att han hade kontakt med oss. Vi var fyra, fem personer som arbetade hårt med det här fallet bara för att bevisa någonting som verkade ganska sannolikt redan från början. Det är absurt att det ska krävas så mycket jobb. Det känns inte rättssäkert. Det är hemskt att tänka på de andra som varit i samma situation men som har utvisats.
Under tisdagen kommer Migrationsöverdomstolen med ett beslut som väcker glädje och tillfällig lättnad bland de ensamkommande och de som kämpar för dem. Domstolen godkänner gymnasielagen och Migrationsverket meddelar redan samma dag att de åter ska börja behandla de omkring 8 500 ärenden som ligger på deras bord.
Fortsatt osäkert liv
För Najib är läget fortfarande osäkert. Migrationsverkets beslut att han omfattas av gymnasielagen är endast preliminärt, och när det gäller de ensamkommandes öden går inget att veta säkert, menar Anders Roos.
Dessutom befarar vissa att en ny regering kommer riva upp lagen eller på andra sätt försvåra för de ensamkommande.
– Jag vet inget, jag kan inte säga någonting om hur det kommer att bli, säger Najib när Dagens ETC träffar honom i Malmö tre dagar efter att han släpptes från förvaret. Han är fortfarande i chocktillstånd och en overklighetskänsla.
– Det enda jag kan säga nu är att jag hoppas verkligen att alla de ungdomar som väntar ska få känna lugnet av att kunna stanna och kunna få fortsätta att leva här, få rätt till ett liv här. Vi befinner oss i en svår situation.
Var ska studenterna bo?
För Anders Roos på Stadsmissionen, liksom de många andra som engagerar sig för de ensamkommandes rättigheter på olika håll i Sverige, fortsätter nu nästa steg i att täppa till hålen i det ihåliga lapptäcke som politikerna skapat. Annars lär hemlösheten bland de ensamkommande fortsätta växa.
– Problemet är att när de har beviljats och kan söka skola så har de ensamkommande inte rätt till boende så som de hade haft om de beviljats uppehållstillstånd som asylsökande, säger Anders Roos.
– För att de faktiskt ska kunna ha den här möjligheten att gå i skola och ha en vardag, för att upprätthålla det, så behöver de ha något slags boende. Och den här gruppen, där många varit papperslösa jättelänge, behöver så klart hjälp med det. De har inte resurser att fixa det själva.
Om allt går väl, och Najib och de andra ensamkommande lyckas utbilda sig, så kommer nästa prövning. Då måste de skaffa ett jobb för att få fortsätta stanna i landet.
– När jag kom hit hade jag drömmar om att bli läkare, säger Najib.
– Nu har det gått så lång tid, vi får se hur mycket jag orkar med.
2015
24 november
Efter att många ensamkommande barn från Afghanistan och många andra kommit till Sverige under sommaren och hösten påbörjar regeringen i samarbete med de borgerliga partierna en omläggning av den svenska flyktingpolitiken, för att skapa ”andrum”.
Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141
2016
20 juli
En ny lag träder i kraft som gör det svårare att få permanent uppehållstillstånd och gör tillfälliga uppehållstillstånd till norm. Den kallas tillfällig och ska gälla i tre år, men nu väntas den bli permanent den 20 juli 2019.
2017
1 juli
Den första så kallade gymnasielagen träder i kraft. Syftet är bland annat att de med tillfälliga uppehållstillstånd som löper ut, och ensamkommande som inte kan skickas hem omedelbart, ska få möjlighet att avsluta sina gymnasiestudier.
6 augusti
Ett tiotal ungdomar startar en sittstrejk på Mynttorget utanför riksdagen. De kräver ett stopp för alla utvisningar till Afghanistan och amnesti för alla ensamkommande ungdomar.
1 september
Strejken flyttar till Medborgarplatsen den 9 augusti och vidare till Norra Bantorget den 1 september, där de har fått nytt tillstånd för aktionen.
13 september
På strejkens 39:e dag är det debatt om ensamkommande i riksdagen. 59 748 namnunderskrifter för amnesti överlämnas.
3 oktober
Avslutas strejken. Efter nästan två månader meddelar nätverket Ung i Sverige att de byter strategi.
2018
4 juni
Riksdagen antar den nya så kallade gymnasielagen efter att Vänsterpartiet och Centerpartiet röstat för regeringens förslag.
1 juli
Gymnasielagen träder i kraft. Den ger omkring 9 000 ensamkommande unga, varav ungefär 8 000 har rötter i Afghanistan, en ny möjlighet att stanna i Sverige om de studerar eller vill studera. Omkring 4 000 personer ensamkommande lämnas utanför lagstiftningens tidsramar.
18 juli
Migrationsverket stoppar handläggningen av gymnasielagen efter att tre domstolar sagt att lagen är undermålig och att det inte går att sänka beviskraven.
6 augusti
Ung i Sverige demonstrerar med krav på permanenta uppehållstillstånd.
25 september
Migrationsöverdomstolen beslutar att gymnasielagen kan tillämpas, och att den inte heller strider mot EU-rätten. Migrationsverket återupptar sitt arbete med över 8 000 ansökningar samma dag.
