Det är förmiddag en av de sista dagarna i juni. I Gislaved skiner solen, men molnen hotar med regn. En mamma och två barn går långsamt längs Köpmangatan, förbi den korta kön till bankomaten vid klocktornet. En grupp semesterklädda turister strosar förbi affärer och tomma skyltfönster.
Jag är uppvuxen i Gislaved och brukar kalla min hemort för ”en håla”. Ofta hör jag Gislavedsbor klaga på att alla affärer lägger ner. När jag frågar folk vad de tycker om Gislaved möts jag av kommentarer som: ”Det finns väl ingenting att skriva om” och ”Det är bara skit.” Befolkningsprognosen som kommunen har låtit göra är inte heller någon humörhöjare; om tio år ska Gislaveds kommun ha minskat med ytterligare 1 000 personer.
Framför ett par tomma anslagstavlor sitter Per Johnsen och Peter Gunnarsson. Skyltfönstren bredvid har gapat tomma sedan JC lade ner för fyra år sedan.
– Det händer ingenting. Det är för j-vla tomt. Det borde komma mer affärer; gågatan är helt död, säger Per Johnsen.
– Det enda som livar upp samhället är Gisledagarna. När Konsum stängde så försvann ju allt, som Expert och Presentverkstan, fyller vännen Peter Gunnarsson i.
Hur är Gislaved på sommaren?
– Det är likadant som annars på året, lite mer turister bara, säger Per Johnsen.
Om några veckor kommer Gislaved att likna en spökstad. Många Gislavedsbor åker ner till västkusten på sommaren och en hel del flyttar dit permanent. Ulf Sandberg och hans familj flyttade till Halmstad för bara några veckor sedan. Hans företag finns kvar i Gislaved; numera pendlar han dagligen hit från Halmstad.
– Industrin fungerar här i bygden; i Halmstad finns ingen industri på det viset, förklarar han.
Ingen tillväxt
För tio år sedan köpte familjen en husvagn och började tillbringa somrarna på en camping utanför Halmstad. När de sedan sålde husvagnen köpte de en vinterbonad sommarstuga i Frösakull.
– Jag har ju varit i Halmstad på sommaren sedan jag var liten. Många kollegor har flyttat till Halmstad och nu har syrrans barn också flyttat dit. I Frösakull är det inte mycket liv, men det är så nära in till stan. I Gislaved finns det ju ingen tillväxt. Det tror jag är en naturlig process; jag tror inte att det kommer tillbaka en massa affärer.
Samtidigt betonar Ulf att han inte tycker illa om Gislaved:
– Jag flyttade inte för att det är dåligt här, utan för att våra barn bor i Halmstad. Man kan inte bo på samma ställe hela livet, det måste hända något.
Även om många flyr orten under sommaren så finns det semesterfirare även i Gislaved. Längst upp på Köpmangatan finns den lilla turistbyrån Tummetott. Charlotta Hurtig berättar vad Gislaved har att erbjuda: konsthall, industrimuseum, simhall, bibliotek och bio.
– De som kommer till Gislaved gör det mycket för naturens skull, för att vandra, cykla och paddla. Gislaveds centrum kanske inte har så mycket att erbjuda, men det finns det mer än vad man tror.
Hur ofta kommer Gislavedsbor till turistbyrån?
– Det är faktiskt ganska vanligt.
Varje dag för Charlotta statistik över besökarna, ett streck för varje person som går in genom dörren. Hittills i dag har hon haft besök av femton kommuninvånare, fyra andra svenskar, en finländare, fem tyskar, två holländare och två personer från övriga Europa.
Vad tycker turisterna om Gislaved?
– De är positiva. Tyskarna som kommer hit får det de vill ha: natur och lugn och ro. De tycker att Gislaved är jättetrevligt. Men några som besökte Gislaved under midsommarhelgen sa: ”Det var ju helt dött här, inte en bil.”
Längre ner på Köpmangatan finns klädaffären Azzuro där Dusica Tasic är butikschef sedan åtta år tillbaka.
Hur är det att ha en butik i Gislaved när så många affärer slår igen?
– Den frågan är så tråkig att höra. Jag har hopp om Gislaved, annars skulle jag ju inte stanna kvar, säger Dusica Tasic.
Hon tycker att Gislavedsborna är för negativa; flera affärer har faktiskt öppnat i Gislaveds centrum de senaste åren.
– Andra i branschen brukar säga ”du ska vara glad att du är i Gislaved.” Köpcentren går ju på knäna; det kanske kommer mycket folk, men frågan är om de handlar.
Expansion utanför centrum
Den expansion som ändå finns i kommunen pågår utanför tätorten, vid passerande Nissastigen med all sin trafik mellan Småland och västkusten. Där finns Smålandia, ett affärscentrum där flera stora kedjor har etablerat sig de senaste åren. Just i dag öppnar Burger King. Men flera Gislavedsbor som jag har pratat med är kritiska till att så många affärer flyttar till utkanterna; om man är äldre och saknar bil kan det vara svårt att ta sig dit.
Sven Odenholt, ordförande i Gislaved Handel, menar att affärscenter som Smålandia behövs för att större affärer, som inte får plats i centrala Gislaved, ska kunna etablera sig på orten. Men han har heller inte tappat hoppet om affärsgatorna i centrum:
– Så ser det ut på många ställen i Sverige. Helsingborg har 28 tomma butikslokaler, har jag hört. Jag tror att det kommer vända nu.
Vad tycker styrande kommunpolitiker om situationen i Gislaved? Jag ringer upp kommunalråd Niclas Palmgren (M).
– Den vikande befolkningsutvecklingen delar vi med de flesta kommuner som inte är universitetsstäder, säger han.
För att vända utvecklingen krävs det, enligt kommunalrådet, bra kommunikationer, infrastruktur och boendemiljöer, men också tillgång till en attraktiv miljö och fritid. Det behövs också intressanta jobb. Och arbetskraft.
– Vi har exempel på företag som flyttat från vår kommun för att det inte finns arbetskraft.
Tackar invandringen
Det är viktigt att Gislaved blir en ort som det är lätt att pendla till och från, men Niclas Palmgren bekymrar sig inte för att orten varken är förbunden med järnväg eller motorväg.
– Vi har en extra utmaning gentemot andra kommuner eftersom Gislaveds kommun är en gränskommun; vi gränsar till nio kommuner i tre län. Vi har stött på patrull med kollektivtrafiken över länsgränserna; det går inte att köpa en biljett för hela resan.
De tomma affärslokalerna i centrum är inte bara politikernas ansvar, men det behövs ett samarbete mellan politiker, köpmannaföreningen och fastighetsägarna, menar han och nämner att sådana samarbeten har intensifierats.
– En del av lösningen är också att få in nya invånare från utanför Sveriges gränser, för att få jämvikt i det. Gislaved har mycket att tacka invandringen för. Det är en nyckel till vår befolkningsstruktur.
Urbanisering
Charlotta Mellander är forskare i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och forskar i regional utveckling.
– Det är oerhört svårt för de små orterna att attrahera. Urbaniseringen har pågått i över 200 år; det här är inte något nytt fenomen. Det är först nu som vi har börjat se effekterna av det, säger hon.
Genom att jämföra antalet 18-åringar i en ort med antalet 25-åringar sju år senare har hon undersökt hur vanligt det är att unga vuxna flyttar från de mindre orterna. Resultatet är nedslående; i 250 av Sveriges 290 kommuner minskar antalet ungvuxna. Vinnarna är storstadsregionerna. En viktig faktor är utbildningsmöjligheter efter studenten.
– Istället för att bo i Gislaved så flyttar man till Jönköping. De som blir lidande är kranskommunerna till de stora kommunerna.
Vad får urbaniseringen för konsekvenser?
– Oerhört stora konsekvenser. Man tappar både befolkningsunderlag, skatteunderlag och arbetskraft, men också handelsunderlag; det är bland annat affärer som gör att det känns roligt att finnas på en plats. Eftersom medelåldern hela tiden höjs så föds det inte längre lika många barn - det blir en dubbel effekt befolkningsmässigt.
Det låter dystert. Hur ser framtiden ut?
– Ingen vet hur det blir. Det bästa sättet är att se hur historien ser ut och då ser vi inga indikationer på att det är på väg att vända.
Det har blivit eftermiddag denna dag i slutet av juni. Marken är blank efter häftiga regnskurar och längs Köpmangatan, som helt tömdes på folk under skyfallet, syns nu återigen enstaka Gislavedsbor och turister. Jag åker till den nyöppnade hamburgerkedjan i utkanten av Gislaved, men ångrar mig när jag ser kön utanför ingången. I närheten står ett par nybyggda busskurer och på parkeringen trängs bilarna. Kanske finns det hopp även för Gislaved.
Hanna Eklöf
