– Det är det värsta jag varit med om! säger Erika Barlari.
Hon är gruppledare på Kungsljuset – ett av Borlänges åtta äldreboenden, där många av de boende har avlidit i covid-19.
– Hela situationen var hemsk, vi hade ju många som gick bort, förklarar hon för Dagens ETC utanför Kungsljuset, eftersom inga utomstående tillåts inne i byggnaden.
Det första konstaterade fallet på Kungsljuset kom 26 mars och Erika beskriver de kommande två veckorna som extremt påfrestande och intensiva.
– Vi var ett tappert gäng på tio personer som kämpade med 50 boende.
Statistiken över antalet döda på Kungsljuset i covid-19 är bristfällig eftersom äldreboendet inte testade sina boende, enligt enhetschefen Maria Staffas.
– Vi har haft många som har gått bort, men många är över 95 år och dör av andra orsaker, säger Maria Staffas.
Kungsljuset är ett av de äldreboenden i Sverige med högst överdödlighet: 18 personer avled under en tioveckorsperiod i våras, att jämföra med i genomsnitt en person under samma period ett år tidigare. Som stad stack Borlänge ut i statistiken – med mer än dubbelt så hög dödlighet som regionen i övrigt.
Brist på skyddsutrustning
När Dagens ETC besöker Kungsljuset i början av juli har äldreboendet varit smittfritt i över en månad. När pandemin slog till rådde det osäkerhet kring hur de anställda skulle använda skyddsutrustningen, samtidigt som vitala delar av utrustningen saknades, något som Erika Barlari kritiserar Borlänge kommun för.
– Kommunen bör ha bättre förråd, vi har fått jaga saker som handskar och förkläden, säger hon.
Samtidigt som direktivet till personalen har varit att inte använda egen skyddsutrustning, gjorde bristen att de trots det köpte in egen utrustning, samtidigt som kunskapen hur den skulle användas saknades.
– Vi kunde hitta redan använda munskydd på köksbänkarna, säger Erika Barlari och förklarar att utrustningen, fel använd, kan vara en större smittorisk än att inte använda den överhuvudtaget.
Fortfarande tycker Erika Barlari att frågan om skyddsutrustning är diffus.
– Det är nya direktiv hela tiden från kommunen, ingen verkar veta hur man ska hantera den.
Samtidigt tycker hon att Kungsljuset svartmålats i nyhetsrapporteringen.
– Det är för djävligt, vi förtjänar inte detta av media. Det står ju inte om andra boenden i tidningarna, säger Erika som inte vill ställa upp på bild.
Sorgearbete tar tid
Så vad var det då som gick fel? Hur kunde smittan spridas obehindrat på Borlänges äldreboenden?
Enhetschefen Maria Staffas kan inte svara på det.
– Vi införde besöksförbud den första april, men viruset är nytt och vi blev tagna på sängen.
Sorgearbetet kommer ha långgående effekter för de anställda, säger hon.
– Det är mycket sorg, många boende saknar ju grannar, så det är tungt i huset, även om det har lättat lite nu.
Hon beskriver sammanhållningen som ”otrolig” bland personalen under krisveckorna, med band som har vuxit sig starkare. Rutinerna kring hygien har förbättrats betydligt på sistone och nyinflyttade isoleras i väntan på att provsvaren kommer.
Personalen som hade hög sjukfrånvaro under den värsta perioden har gått till nästan ingen sjukfrånvaro.
– Alla är tacksamma för vad vi har, och vi är rädda om de boende som finns.
Informerar befolkningen
Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell har hävdat att det finns en tydlig överrepresentation av covid-19 bland vissa grupper utlandsfödda, bland annat somalier, som på ett nationellt plan toppar listan med sju gånger fler smittade än genomsnittet.Trångboddhet och brist på information sägs vara två orsaker. I Borlänge syns inte någon ökning bland utlandsfödda i statistiken, och här arbetar Maslah Omar, som är kultur- och fritidsnämndens ordförande och född i Somalia, med att informera den somaliska delen av befolkningen.
– Givetvis har corona påverkat många människor, det är många som jobbar i andra kommuner och kör till exempel taxi. De får stanna hemma, och det blir en psykisk påverkan – att de inte vet när detta är över, samtidigt som framtiden för osäker, berättar Maslah Omar, när han promenerar genom bostadsområdet och miljonprogrammet Tjärna Ängar.
Maslah är välkänd i Borlänge, hälsar glatt på flera personer under promenaden, och han arbetar med att sprida information om covid-19 på sociala medier och samtidigt samarbeta med föreningslivet och organisationer. Kommunen har gjort ”sitt bästa” i hanteringen av viruset, menar Maslah.
Han får dock mothugg av Borlängebon Kjell Eriksson som stannar till.
– Hanteringen av skyddsutrustningen inom äldreomsorgen har varit undermålig, säger han och tar upp äldreboendet Kungsljuset som exempel.
– De har haft 18 som dog nu i år, med bara en person under samma period 2018.
I övrigt tycker Kjell Eriksson att diskussionerna om viruset är överdrivna, och säger att det årligen dör hundratusentals människor världen över i virussjukdomar.
– Jag har hängt med mitt barnbarn hela tiden och har redan fyllt 70. Det är inga problem, säger han.
Svarar på kritik
Borlänge kommun har fått kritik får bristande hantering av skyddsutrustning och hygienrutiner, men på kommunhuset tycker inte kommundirektör Åsa Granat att man kan peka finger mot enskilda personer eller myndigheter. Smittan kom tidigt till Borlänge; redan den 25 mars avled den första personen – en man i 60-års åldern, som blev det första fallet i länet.
Varför smittan kom tidigt till Borlänge kan inte Åsa Granat svara på, men hon medger att personalen på äldreboendena borde ha fått utbildning i användningen av skyddsutrustning på ett tidigare stadie.
– Vi borde varit ännu tydligare med personalen, säger hon och betonar samtidigt:
– Det är en global pandemi, och svårt att peka ut någon ansvarig.
Åsa Granat nämner också att virusets förmåga att kunna spridas utan symptom kan vara en orsak till varför det har kunnat spridas obehindrat på till exempel stadens äldreboenden. Hon beskriver Borlänge som ”Dalarnas Stockholm” med mycket trafik till och från huvudstaden – vilket enligt henne också kan vara en bidragande orsak till den tidiga spridningen.
Varför tror du att Borlänge fått utstå mycket kritik i media?
– Borlänge är arbetarstaden som sticker ut och väcker känslor, säger Åsa och ger som exempel att Borlänge blivit framröstad som Sveriges fulaste stad i en Facebook-omröstning.
– Visst är Borlänge hårt drabbat av viruset, men människor här har även en jävla-anamma i sig, säger Åsa som flyttade till Borlänge från Stockholm för 15 år sedan.
Medan Sverige har gått sin egen väg de senaste månaderna i sin generellt mer öppna attityd gentemot social distansering finns det de som väljer att ta det helt säkra före det osäkra.
En man, klädd i munskydd och gummihandskar, som vill vara anonym, har bott i Sverige i nio år och varit isolerad sedan mars med sin fru och bebis – som föddes i början av maj.
– Om alla använde munskydd i samhället så hade vi begränsat spridningen, säger han och betonar att andra länder hanterar viruset mycket bättre än i Sverige; ”där används handskar och andra skydd i mycket större utsträckning”.
– Svenska myndigheter borde vara mycket hårdare med sina regelverk!
Toppar statistiken
I Dalarna har hittills cirka 160 personer fått diagnosen covid-19 och avlidit, och 58 har befunnit sig i Borlänge kommun som har cirka 53 000 invånare, vilket är dubbelt så många döda som i grannkommunen Falun med sina ungefär 59 000 invånare. Varför har då Falun som kommun klarat pandemin bättre än sin granne? Region Dalarnas smittskyddsläkare Anders Lindblom tror det beror på att Falun var bättre förberedd.
– De hade bättre basala hygienrutiner, säger han och slår fast:
– I Borlänge fick de tidigt in viruset på sina äldreboenden, och de var inte på tå från början. Det slog till som en blixt från klar himmel.
Medan viruset i början kunde spridas på Borlänges äldreboenden, genom bland annat personal som gick till arbetet med lindriga symptom som nästäppa – och spridde viruset, så såg läget annorlunda ut i Falun, menar Anders Lindblom.
Borlänge hade inte samma information som Falun eftersom viruset kom till Borlänge först.
Verklig statistik på vad de äldre verkligen har dött av saknas dock, eftersom dödsorsaken i många fall inte redovisas, samtidigt som överdödligheten i Dalarna har varit drygt 30 procent.
Mycket arbete kvarstår
Borlänges kyrkoherde Per Henriksson Lerström har några hektiska månader bakom sig, och förklarar att mycket av arbetet återstår.
Många av de som har avlidit har gjort det utan fastställd orsak, det har skett ”i ett dunkel” menar Per Henriksson Lerström.
– De anhöriga har fått höra att ”det var väl corona” utan att vi vetat dödsorsaken.
Mer konkret har dock överdödligheten varit, menar han.
Förra året dog det 65 personer under hela april och maj i kommunen, en siffra som ökade till 104 under samma period i år.
– Det är överdödligheten som är intressant, säger Per som har sett ett hårt tryck på begravningar och direktkremationer; de sistnämnda som varit ”räddningen” eftersom det rådde brist på präster redan innan utbrottet.
– Det är inte över än, det kommer eftersläpningar på begravningar eftersom det finns anhopningar att beta av, fortsätter Per Henriksson Lerström.
Han träffar och pratar med många av Borlänges invånare, och säger att människor tycker att kommunen har ”skönmålat och haft svårt att kommunicera” kring virusets framfart.
– Kommunen vill vända blad, men jag tycker det går för fort, man kan inte släppa detta för tidigt!
”Öppna sår som tar lång tid att läka”
I höst borde kommunen kunna erbjuda gruppsamtal där drabbade till exempel kan prata med präster, och att samla människor tillsammans – under till exempel Allhelgonahelgen. Redan nu har antalet samtal ökat till Svenska kyrkans telefonservice Samtalsakuten, där människor söker stöd och rådgivning.
– Detta har skapat öppna sår som tar lång tid att läka.
Per Henriksson Lerström anser att vi borde börja prata om hur vi tar hand om våra äldre, i stället för att hela tiden leta syndabockar.
– Vi vill hela tiden hitta skyldiga, vare sig det är Anders Tegnell eller Stefan Löfven.
– Det är en komplex situation, fortsätter han och förklarar att döden har blivit mer konkret sedan pandemin slog till, vilket i slutändan kan leda till något positivt.
– Vi har svårt att prata om döden, men nu har vi börjat förstå processen och prata om den.
– Det är något läkande i det.
