Motiveringen lyder ”för hans ansträngningar för att uppnå fred och internationellt samarbete, och särskilt för hans avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea.”
En av de som är positiva till att Abiy Ahmed får priset är utrikesminister Ann Linde.
– Jag blev faktiskt jätteglad. Det är historiskt det som Abiy har gjort, att få till ett fredsavtal efter den här långa konflikten, säger hon till SVT.
Även journalisten Martin Schibbye, som satt fängslad i Etiopien mellan 2011-2012, välkomnar utmärkelsen.
– Läser man fredsprisets stadgar så handlar det om att nedrusta stående arméer. Mot den bakgrunden är det svårt att finna en bättre pristagare, säger Schibbye till Dagens ETC.
Abiy blev Etiopiens premiärminister i april 2018, den första från folkgruppen Oromo att leda landet. Under sin tid som premiärminister har han prisats för sitt progressiva ledarskap.
Han har bland annat släppt många av landets politiska fångar och journalister, fördömt bruket av tortyr och träffat fredsavtal med den politiska oppositionen.
Fredspristagaren har även tillsatt Etiopiens första kvinnliga president och sett till att hälften av ministrarna i regeringen är kvinnor.
För dessa reformer har Abiy Ahmed hyllats på den internationella arenan, vilket fredspriset är det ultimata kvittot på. Hans ställning är dock inte ohotad på hemmaplan, där han kritiserats för att gå västvärldens ärenden.
– Det kommer definitivt bli en intern debatt om han förtjänar priset. Särskilt i och med att landet befinner sig mitt i en valrörelse, säger Martin Schibbye.