En bedrift han delvis tackar namnet för. 

– Ingen människa är illegal är dels ett väldigt starkt påstående som kan dra till sig nya aktivister, men det inger också stort förtroende, säger han. 

Som i att det är ett rakt och tydligt budskap?

– Ja, men nu är det annorlunda. 

Erik Lindman Mata pekar ut den enskilt största anledningen till att det har blivit annorlunda.

– Det var när Socialdemokraterna vände skutan med den tillfälliga asyllagstiftningen. Och då samtidigt så ändrades den dåvarande diskussionen i samhället om att det är bra att engagera sig ideellt för sina medmänniskor. Det talar vi inte om idag. 

Presskonferensen som ändrade allt

Det var den 24 november 2015 som den dåvarande statsministern Stefan Löfven tillsammans med dåvarande vice statsminister Åsa Romson (MP) höll en ovanligt känslosam presskonferens. Drygt två månader tidigare, den sjunde september, hade bilder och filmer över hur flyktingar vandrade längs med motorvägar i Danmark med siktet inställt på Sverige.

– Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt, sa Stefan Löfven samma dag. 

Men sedan dröjde det inte länge innan budskapet var det rakt motsatta. Åsa Romsons röst bröts, hon fick efter presskonferensen både skarp kritik och stort stöd för att ha visat känslor. Oprofessionellt, enligt kritikerna. Mänskligt, menade andra. 

Medan Åsa Romson tog en klunk vatten fortsatte Stefan Löfven:

– Syftet är att skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande. 

Flyktingar som anlände efter den 24 november skulle komma att omfattas av nya regler, anpassade efter EU:s miniminivå. Bland annat begränsades rätten till familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd ersattes av tillfälliga som regel. 

Från medmänniska till aktivist

Skärpningarna presenterades först som en tillfällig nödlösning efter att många flyktingar anlänt på kort tid. 

– Man kan inte säga det ofta nog: det fanns en samhällelig uppmaning om att det är viktigt att hjälpa människor som flyr. Man skulle dela ut mat på tågstationer och hjälpa folk att hitta någonstans att bo. Och det gjorde man för att man var en medmänniska. Det var inte ett tydligt politiskt ställningstagande på samma sätt som det är idag, säger Erik Lindman Mata.

För Ingen människa är illegal har det senaste decenniets helomvändning haft flera konsekvenser.

– Under några år var vi en handfull personer som höll igång verksamheterna. Men nu, sedan kanske tre år tillbaka, har det vuxit ganska bra. Men inte explosionsartat och inte tillbaka till det antal aktivister vi hade runt 2014 och 2015, säger Erik Lindman Mata.

Många som engagerar sig nu hör till en yngre generation.

– Det kommer in nya idéer och nya projekt. Det är positivt, att man inte fastnar i att enbart upprätthålla någonting som man har bestämt tidigare utan utvecklas, säger Erik Lindman Mata. 

Ett exempel är att antalet papperslösa aktivister har ökat de senaste åren.

– Det är det bara att tacka de yngre krafterna för. 

Frihet och kontroll

Det svenska nätverket Ingen människa är illegal grundades av studenter på Färnebo folkhögskola runt millennieskiftet. Irakkriget var snart ett faktum och idén om en stark yttre EU-gräns, som konsekvens av Schengensamarbetets fria rörlighet, var i sin vagga. Studenterna hade andra planer. ”Vi ville leva i en värld utan gränser”, skriver Sara Dahl, en av de som var med och startade nätverket, i det senaste numret av tidningen Brand som helt tillägnas nätverkets 25-årsdag.

Men istället har gränserna stärkts, både i Sverige och på EU-nivå. Runt om i EU pågår det nu ett arbete med att införa migrationspakten, som röstades igenom i våras. 

– Den här försämrade möjligheten att söka asyl och de allt strängare regler för hur människor får eller inte får röra sig kommer vara en långsam och utdragen milstolpe när man ser tillbaka, säger Erik Lindman Mata. 

Fler människor i förvar

I Sverige ser Erik Lindman Mata SD:s förslag på att slopa preskriptionstiden för asylärenden som ett oroande exempel.

– Om tiden höjs tror jag att många kommer säga att det inte är värt det. Men de allra flesta kan inte återvända till sina hemländer, så de kommer att testa andra länder. 

Men runt om i EU blir det också svårare. Få länder vill ta emot de som inte har någonstans att ta vägen. EU:s nya migrationspolitik bygger på att dels stoppa människor innan de ens kommer hit, och dels på att öka deportationerna av det växande antal som man anser saknar behov av skydd. Ingen människa är illegal har i flera år fokuserat på förvaret – både genom att besöka de som ska utvisas och förvaret som princip. 

– Det handlar delvis om symbolpolitik, men också om riktningen som samhället tar. Hur man förhåller sig till vissa personers rörelsefrihet, säger Erik Lindman Mata.

Det första och största resultatet av utbyggda förvar är mänskligt lidande, fortsätter han. 

Erik Lindman Mata tror att det kommer bli svårare. Mer motstånd är på ingång och debatten kommer bli hätskare. 

– Men man kan bara svara på det genom att fortsätta arbeta. Jag tror inte det kommer vända nu.

Men någon gång?

– Ja, absolut.

Rasistiska strukturer 

Än så länge har Ingen människa är illegal varit relativt skonade från påhopp från högerextremister och andra meningsmotståndare. Men när samhället blir råare kan det ändras, tror Erik Lindman Mata. 

– För aktivisterna bryter mot det nya samhällets normer, att man ska inte hjälpa människor som är här utan papper. 

Effekterna av enskilda politiska beslut – som de som fattades då på presskonferensen i november 2015 – ska inte underskattas, menar Erik Lindman Mata. Men de första stegen mot ett mer repressivt samhälle togs redan sent 1990-tal. Den tillfälliga vurmen för människor på flykt runt 2014 och 2015 var snarare ett undantag. 

Idag pratar man mer om individuella friheter än internationell solidaritet. Pengar, vinster och förluster blandas ofta in i diskussioner som egentligen borde handla om att folk som behöver skydd ska kunna få skydd, säger Erik Lindman Mata.

– Man ska inte ska gå med på en politisk beskrivning av verkligheten som handlar om att de som söker skydd är de som har förstört vårt samhälle. Migrationspolitik handlar också om hur man förhåller sig till rasistiska strukturer i samhället.