– Det finns en risk att det kan påverka hur man ser på lönenivåerna. Det är en olycklig inblandning, säger hon.
Hon tror att regeringen kan ha varit omedveten om det. Men genom att sätta gränsen där de gör slår regeringen samtidigt fast att uppskattat närmare en miljon svenskar som idag tjänar under denna nivå inte har en god försörjning.
– Man går in och säger att vissa jobb som når upp till gränsen ger god försörjning. Då betyder det att andra jobb inte gör det. Det är något som regeringar inte brukar kommentera, att vissa kollektivavtalslöner inte innebär en god försörjning. Jag har förhandlat med parterna kring minimilönerna och då är det viktigt att betona att alla jobb och den modell vi har ger en god försörjning, säger Irene Wennemo.
”Inget nytt”
Men biträdande arbetsmarknadsminister, Paulina Brandberg (L), håller inte med om kritiken.
”Det är inte något nytt för den svenska modellen att det sedan lång tid har funnits ett i lag beslutat försörjningskrav för att få tillstånd enligt utlänningslagen att arbeta här i Sverige”, skriver hon i ett mejlsvar till Dagens ETC.
Det hon skriver stämmer. Men det kravet på god försörjning var satt till 13 000 kronor i månaden. Ett krav på 26 650 är något annat, säger Irene Wennemo. Regeringens föreslagna nivå innebär ett ifrågasättande av kollektivavtalsparternas lönesättning och därmed den svenska modellen.
För på den svenska arbetsmarknaden finns det närmare ett hundratal avtal vars lägstalöner har en bra bit kvar till 26 560 kr för personer från 18 år och uppåt, vilket TT rapporterat. Medianlönen för 2023 är inte fastställd av Statistiska centralbyrån, i enlighet med regeringens förslag. Därmed måste även kollektivavtalen jämföras med 2022 års nivå. Avtal med lägstalön under regeringens gräns för ”god försörjning” återfinns på tjänstemannasidan såväl som på arbetarsidan och även i de bristyrken där den inhemska arbetskraften inte bedöms räcka till enligt Arbetsmiljöverket.
Flera branscher under kravet
Ett sådant är undersköterska, vars ingångslön 2022 i Kommunals avtal med SKR var 19 940 kronor i månaden utan utbildning och 22 185 kronor med ett års utbildning. Löneavtalet varar till 2024, vilket innebär att även med den planerade höjningen kommer lägstalönen ligga 2 000 kronor under dagens gräns för ”god försörjning”.
Inte heller det nya kollektivavtalet för bristyrket systemutvecklare kommer ens nästa år nå upp till kravet på god försörjning. Avtalet mellan Unionen och Almega Techsverige har 2023 en lägstalön för 18-plussare på 20 811 kronor i månaden och 2024 på 23 087 kronor.
Paulina Brandberg svarar inte på frågan om regeringen anser att de som idag arbetar för en lägre lön inte har en god försörjning. Men hur ser regeringen på konsekvensen för dem som tjänar mindre då?
Är det regeringens budskap att lägstalönerna i de avtal som understiger bör höjas till åtminstone 26 560 kronors-nivån?
”Arbetsmarknadens parter har huvudansvaret för lönebildningen. Regeringen värnar den svenska lönebildningsmodellen och har stort förtroende för att parterna tar sitt ansvar utan politisk inblandning. Den svenska lönebildningsmodellen baseras på att den internationellt konkurrensutsatta sektorn är lönenormerande. Sverige har under lång tid haft en välfungerande lönebildning med få konfliktdagar, långsiktig reallönetillväxt och hög sysselsättningsgrad.”, skriver hon i sitt mejl till Dagens ETC.
Under processens gång har både LO och Svenskt Näringsliv varit öppet kritiska. Men i de remissvar som nu inkommit på lagförslaget framträder dock en tydlig skillnad. LO underkänner att ett höjt inkomstkrav skulle komma åt utnyttjande av migrantarbetare och arbetslivskriminalitet, vilket varit en av regeringens motiveringar. Men de ger i slutändan ändå sitt stöd.
Stänger ute arbetskraft
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv däremot säger fortsatt starkt nej. De skriver bland annat att de inte bedömer att syftet med reformen är att säkerställa en ”god försörjningsförmåga”, men inte heller förhindra arbetslivskriminalitet. Det ”tycks i stället vara att utestänga arbetskraftsinvandrare med en lägre lönenivå.” Men en grundläggande kritik är just den som även Irene Wennemo framför.
”Förslaget om ett höjt försörjningskrav om minst 80 procent av medianlönen är i praktiken ett ingrepp i lönebildningsmodellen där det är parterna som sätter lönerna. Den föreslagna lönenivån överstiger många kollektivavtalade lägstalöner och åsidosätter därmed avtalens lönereglering samt riskerar att bli lönedrivande.”, skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar.
Men även om LO nu stödjer förslaget är medlemsorganisationen och Hotell- och Restaurangfacket, som också lämnat remiss, av en annan hållning.
– Vi har avstyrkt det hela för vi tycker att det är fel väg att gå. Det här är att frångå den modell vi framgångsrikt jobbat med i många år. Problemet är att det inte täcker problemet med skrupelfria arbetsgivare som utnyttjar anställda å det grövsta. Istället bör man utgå ifrån krav på svenskt kollektivavtal, trygg anställning och heltid, säger Malin Ackholt, förbundsordförande för facket.
Hur ser ni på att lägsta lönerna i flera av era avtal understiger vad regeringen bedömer vara ”god försörjning”?
– Regeringens bedömning får stå för dem. Vi som parter är överens om minimilönerna i avtalet.
Både LO och Svenskt Näringsliv har avböjt intervju.
