Polisen och försvaret var de enda myndigheter som undantogs från sparkravet och således tillåtits växa. Besparingen kom inte bara plötsligt och tog myndigheterna på sängen – den kom samtidigt som inflationen fått alla kostnader att öka.
Under de senaste månaderna har nu allt fler myndigheter larmat och flaggat för att de, om de ska klara sitt uppdrag, behöver mer pengar – annars kommer nödvändiga nedskärningar gå ut över välfärden och samhällsservicen gentemot medborgarna.
– Flera hoppas på tilläggsbudgeten i vår, för nu kör man på fälgarna, säger Britta Lejon, ordförande för tjänstemannafacket ST.
”Vi får prioritera hårt”
För Arbetsförmedlingen har det så kallade förvaltningsanslaget minskat med över 250 miljoner kronor jämfört med förra året. Sedan april 2023 har man därför slimmat sin personalstyrka med 960 personer.
– Vi får prioritera hårt, vara återhållsamma med utgifterna och effektivisera för att kunna leverera vårt uppdrag. Men vi prioriterar den kundnära verksamheten, för att de arbetssökande ska påverkas i så liten utsträckning som möjligt, säger Annela Ydberg, ekonomidirektör på Arbetsförmedlingen.
På Försäkringskassan har man under 2024 tvingats spara in 300 miljoner kronor, vilket lett till att man bland annat tvingats varsla 500 provanställda.
– Det handlar om det här sparbetinget från regeringen tillsammans med annan underfinansiering, säger Stefan Blom, chef för myndighetens avdelning för ledningsstöd och analys.
Går ut över medborgarna
Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan, har sagt att ”myndigheten saknar förutsättning att fortsätta bedriva verksamhet på nuvarande nivå” om man inte för 2025-2026 får ett tillskott på 4,1 miljarder kronor. Stefan Blom säger att regeringens besparingar i nuläget redan går ut över medborgarna.
– Ja, de gör ju det tyvärr. Vi har fått dra ned på telefontiderna och handläggningstiderna har blivit längre, säger han.
På Kronofogdemyndigheten önskar man 200 miljoner kronor i tillskott nästa år och 300 miljoner för 2026. Annars kommer man inte längre klara av att fullfölja sitt uppdrag, varnar myndigheten.
– Vi påverkas av samma kostnadsökningar som alla andra och nu har vi ovanpå det en kraftig ökning i inflödet av ny ärenden, säger rikskronofogde Fredrik Rosengren.
Inget kvar att spara in på
Som det ser ut idag finns enligt honom inte ens något kvar att spara in på som inte går ut över uppdraget.
– Våra medarbetare får ta litet längre tid på sig eftersom de inte har en chans att hinna med annars. Självklart går det ut över väntetider och servicenivån gentemot medborgarna.
Att servicenivån kommer påverkas negativt på många medborgarnära myndigheter är något Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, också är smärtsamt medveten om.
– Man får förlita sig allt mer på AI och andra digitala lösningar istället för att möta människor på riktigt, något vi vet sedan tidigare går ut över jämlikheten, säger hon.
Urholkar tilliten
Att medborgare inte får den hjälp och den tillgänglighet till myndigheter de är vana med och upplever att de har rätt till riskerar att urholka tilliten för samhället, menar Heike Erkers.
– I Sverige har vi ändå under lång tid varit rätt stolta, med några få undantag, över att våra myndigheter levererar en viss trygghet i enlighet med samhällskontraktet. Det som händer i och med de här besparingarna är att den tilliten ruckas, vilket faktiskt drabbar Sverige som rättsstat.
Redan före den senaste besparingen hade Försäkringskassan över 100 000 missade samtal per månad. Sedan dess har man begränsat telefontiderna kraftigt.
– Och på Arbetsförmedlingen har man dragits med neddragningar år efter år, samt privatiseringar som slagit hårt mot verksamheten. Det tragiska är att det slår som hårdast mot de svagaste – de som står längst från arbetsmarknaden och verkligen behöver direktkontakt med någon som kan hjälpa dem, säger Heike Erkers.
Hon konstaterar att allt inte går att rationalisera hur långt som helst – särskilt inte de myndigheter som är ”de sociala bärarna av välfärdsfundamentet”.
– Jag undrar vad regeringen har för strategi för den svenska statsförvaltningen – om man över huvud taget har någon?
30 år av besparingar
En som är minst lika oroad över utvecklingen är Britta Lejon på ST.
– Vi har gått igenom 30 år av besparingar och länge sagt att nu går det inte längre, och så lägger man fram det här! Man gör en redan svår situation ännu värre, säger hon.
Och självklart kommer besparingarna att få konsekvenser.
– Ja, det är klart det får effekter för vanligt folk när det varslas på våra myndigheter. Nu senast, i mars, fick 160 pers gå från Arbetsförmedlingen, säger Britta Lejon.
Till följd av neddragningar och uppsägningar är det tänkt att arbetssökande så långt som möjligt ska klara sig på egen hand, med hjälp av digitala tjänster.
– Men majoriteten av dem som är långtidsarbetslösa sitter långt från arbetsmarknaden. Det handlar om äldre som är sämre på digital teknik, om dem som inte kan språket lika bra och de som tampas med någon form av funktionsnedsättning. De behöver hjälp av en riktig människa med utbildning för att få det att funka! De som behöver samhällets stöd är de som drabbas hårdast när det skärs ned på välfärden på det här sättet.