”Det är störande hur regeringen skryter om det svenska musikfenomenet, som är helt uppbyggt av det folkbildningssystem som de nu förintar”.
Bild: Johan Nilsson/TT
Dagens ETC
Färre replokaler, mötesplatser och verksamheter på landsbygden. Det är några exempel på konsekvenser av det åtstramade stödet till studieförbund, enligt representanter från några av studieförbunden.
– Regeringen monterar ner ett system som tagit hundra år att bygga upp, säger Erik, verksamhetsutvecklare inom kultur på Studiefrämjandet.
Förra året gick regeringen ut med att de skulle sänka anslaget till studieförbund med en tredjedel. Nu börjar konsekvenserna sippra ut på Sveriges studieförbund i form av uppsägningar och minskade resurser.
I år har ett musikhus och ett kulturhus i Studiefrämjandets regi stängt bara i Stockholm och mer åtstramningar i verksamheten är att vänta. Förbundschefen Andrea Rodriguez kan inte uttala sig exakt om hur nedskärningarna och uppsägningarna kommer att slå ut, eftersom studieförbundet fortfarande ligger i förhandlingar med facket. Två av dem som riskerar att förlora sina jobb är Hanna och Erik, som är oroliga för hur urholkningen av folkbildningen kommer påverka folkhälsan på sikt. Hanna och Erik heter egentligen något annat men vill vara anonyma eftersom de inte kan uttala sig innan förhandlingarna är klara.
Det är störande hur regeringen skryter om det svenska musikfenomenet, som är helt uppbyggt av det folkbildningssystem som de nu förintar.
– Vi ser hur mycket det betyder för folk att få förkovra sig och mötas i gemensamma intressen, och hur det inte tas på allvar av våra ledare. Det är störande hur regeringen skryter om det svenska musikfenomenet, som är helt uppbyggt av det folkbildningssystem som de nu förintar, säger Erik.
Båda har arbetat med musikdelen på studieförbundet och Studiefrämjandet har kunnat erbjuda utrustade replokaler, infrastrukturen och den pedagogiska vägledningen för att vem som helst, utan att plånboken ska avgöra, ska kunna komma igång och spela musik.
– Jag kan inte veta alla följderna som kommer av nedskärningarna, men att spela musik kommer bli en än större ekonomisk fråga. Den som har råd får spela, de andra inte. Jag tror att folk kommer må sämre utan dessa sammanhang. Många meningsfulla platser utan krav på prestation försvinner, säger Hanna.
Båda säger att det inte går att sätta en siffra på betydelsen som det har för många och samhället. Bland annat att lyfta folk från ensamhet och skapa integration.
– Regeringen monterar ner ett system som tagit hundra år att bygga upp. De negativa konsekvenserna för folkhälsan kommer bli långt större än den här kortsiktiga ekonomiska vinsten, säger Erik.
Inga marginaler kvar
Fredrik Hedlund, förbundsrektor på Sensus säger att de egentligen sedan 2016 haft fast anslag och genom inflation och kostnadsökningar urholkat statsbidraget motsvarande 25 procent. Men i och med det nya minskade anslaget finns det inte några marginaler kvar. Sensus har under 2024 fått dra ner på 35 medarbetare, vilket är 15 procent av all personal, och lämnat ett antal kontor och verksamhetslokaler. Även Fredrik Hedlund är inne på att många möten kommer gå förlorade när studieförbundens resurser minskar.
– Politiker ska inte underskatta det myller av liv som studieförbund bidrar med. Det öppnar dörrar till att odla sina intressen, och är en mötesplats över generations-, kultur- och integrationsgränser. Var ska de här mötena ske annars?
– Jag tror att vi kommer se färre stadsfestivaler och mindre export inom musikindustrin. Det kommer lämna många vita fläckar i samhället.
Dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) motiverade förra året beslutet om att minska anslaget till studieförbund med att regeringen ville satsa på utbildningar som leder till jobb, som yrkesutbildningar. Ett resonemang som Fredrik Hedlund inte köper.
– Det är en märklig retorik, det finns ingen motsättning i de två delarna. Vi gör otroligt många insatser som på sikt leder till jobb. Tänk alla som hittar sina sammanhang via studieförbunden, som senare går vidare till att studera eller hittar jobb på ett annat sätt.
I dag finns nio studieförbund kvar i Sverige men förra veckan meddelade Ibn Rushd studieförbund att det tagits beslut om avveckling på en förbundsstämma.
Och förra året fick Kulturens studieförbund avveckla hela sin verksamhet, eftersom de insåg att de inte skulle kunna leva upp till villkoren för att få bidrag på de resurserna.
– Det var oerhört smärtsamt att behöva avveckla verksamheten och säga upp 75 personer, säger Maria Rydén, tidigare förbundschef.
Uppdrag: Se människans värde
Samuel Gustafsson, förbundsrektor från Bilda, säger att de minskat på 50 tjänster mellan 2023 och 2024.
– Utgångspunkten har varit att bevara så mycket verksamhet som det går, men det har inte gått. Vi har till exempel behövt minska på kurser i svenska för nyanlända i och med att de riktade bidragen är borta. Vilket är viktiga kurser inte bara för att lära sig svenska, utan för att integreras och komma in i ett bra sammanhang. Vi ser risken att vi och alla andra studieförbunden även kan komma behöva minska kursutbudet på landsbygden.
Samuel Gustafsson tar upp studieförbundens roll när det kommer till att skapa möten och att utveckla människor. Han ger exempel på ett av Bildas projekt som kallas för Funk is up, ett musikprojekt för personer med funktionsnedsättningar.
– Där ser man verkligen vilken möjlighet som folkbildningen skapat, mötesplatser där människor blir sedda och själva får uttrycka sig. Man ser hur deltagarna växer av att bli tagna på allvar. Mycket av det vi gör handlar om att se människans värde och värdighet.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.