Vi börjar med några snabbfrågor. Om du inte var politiker, vad skulle du jobba med då?

– Jag när en dröm om att få köra glassbil. Alla blir ju glada av glass.

När blev du rejält förbannad senast?

– Det är länge sedan jag blev riktigt ursinnig. Men jag får känslostormar när det sker stora saker i världen. Jag blev oerhört berörd den 7 oktober förra året och jag blir oerhört berörd när jag ser de barn som drabbas i Gaza. 

Kommer du bli lobbyist efter politiken?

– Nej. Då har Sara (Muharrems sambo, reds. anm.) och jag en dröm om att vi ska ha ett litet hus vid Medelhavet, när barnen har flugit ut. Och där ska vi sitta och skriva en bok, som ska handla om en av världens största kärlekshistorier, kanske den det berättats minst om.  

Vilken?

– Ni får köpa boken! Nej, det handlar om Axel von Fersen och Marie Antoinette. Det finns så många bottnar i den berättelsen. Axel von Fersen har koppling till Linköping också, det var där han var när han mottog dödsbeskedet, att Marie Antoinette hade avrättats. Han gick ut i trädgården och skrek ut sin sorg och planterade sen ekar i hela sin skog i formen av ett M och ett A. Ni hör ju vilken kärlekshistoria.

Nu hoppar vi in i politiken. Man kan säga att EU-valet i år blev ditt första test som partiledare. Centerpartiet fick 7,29 procent av rösterna, en nedgång från 10,78 procent i EU-valet 2019. Vilken analys har ni gjort av resultatet? 

– Det är vårt näst bästa EU-valresultat någonsin, det var en fantastisk framgång utifrån förutsättningarna. Men det är ju onekligen så att vi minskade från förra valet. Vi hade en helt annan position i svensk politik då, innan januariavtalet föll,  med framgångsrika och populära profiler i Fredrick Federley och Annie Lööf.

Muharrem Demirok är medveten om att han är relativt okänd för väljarna, och att partiets toppkandidater i EU-valet också var det. 

– Det skapade en svår situation för oss. Men vi lyckades behålla båda våra EU-parlamentariker. Utifrån förutsättningarna var det en enorm framgång för oss.

Väljarnas dom är att ni inte är bästa parti i någon av deras tio viktigaste frågor (sjukvården, lag och ordning, skola och utbildning, invandring och integration, klimatet, ekonomin och så vidare). Vad tror du att det beror på? 

– Vi är inte relevanta i de vardagsdiskussioner som människor har vid köksborden. Våra svar har varit mer omständliga och tillkrånglade än övriga partiers.Vi måste bli relevanta i de sakfrågor som väljarna sätter som högst, och det är också det arbetet vi just nu gör, vi är mitt inne i det. Vi har stått på fel plats i vissa frågor. Skolan är en sådan.

Muharrem Demirok berättar att partiet underskattade trygghetsfrågan. Till exempel trodde man att klimatfrågan var viktigast för unga, men att det, enligt Demirok, snarare är sådant som att inte behöva vara rädd när man går genom en park eller tar nattbussen hem.

– Vi lyfte inte tryggheten som en av de stora frågorna. Den här rädslan som fanns, oron i vardagen, den lyckades inte vi fånga. Det gjorde att vi tappade intresset från väljarnas sida. Vi tänker inte göra om samma misstag.

Vilken av sakfrågorna vill ni äga inför nästa val? 

– Det finns partier som äger en sakfråga men som ligger väldigt långt ner i opinionen ändå. Jag tror att det är det samlade paketet som avgör, det vill säga att man anses ha tillräckligt bra förslag på flera av de här områdena. Det är målbilden för mig, att lyfta oss i flera sakfrågor. Vi behöver inte äga dem men vi behöver vara på pallplats i flera frågor än vi är idag. 

På listan över partiledarförtroende placerar du dig längst ned. Vad tror du att det beror på? 

– Någon måste ju ha den platsen också. Det är klart att när det handlar om en själv så tänker man ”gillar inte folk mig?”. Men det finns också en annan mätning, om vilka partiledare man tycker minst om. Där ligger jag väldigt bra till. Jag är bland dem som folk har minst dåliga känslor för, vilket jag tycker är någonting positivt. 

I augusti meddelade Centerpartiet att man tillsätter fem reformgrupper som ska utveckla agendan för ett ”grönt, varmt och liberalt Sverige”. Frågorna man djupdyker i är miljö och klimat, skola, trygghet och rättspolitik, landsbygd samt ekonomi, jobb och företagande. 

Vad kan du säga om arbetet? 

– Skolan är ett av områdena. I skolfrågan kretsar mycket kring om vi ska ha friskolor eller inte. Det är en helt relevant fråga. Men den stora frågan är ju hur många som slås ut i skolan. Nästan en femtedel av eleverna saknar fullständiga betyg i nian. Det här sveket mot en hel ungdomsgeneration som pågår år efter år efter år, det gör ont i mig. Det är de strukturreformerna som behöver tas tag i.

Kan en reform vara ett förbud mot vinstdrivande friskolor?

– Jag tror inte att man kan göra det så enkelt att man säger att allt beror på friskolorna. Däremot så måste man ju också vara väldigt tydlig med att det finns ju friskolor som är inget annat än bluff och båg. När jag läser om en viss koncern där eleverna nu får gå om en årskurs, då kan vi prata om de här känslorna som rör sig i kroppen. För då har man lurat barn på en utbildning, man har svikit dem. Vi som samhälle har låtit det här företaget svika de här ungdomarna.

Muharrem Demirok syftar på Thoren Business School i Växjö, där gymnasieelever riskerar att bli utan examen när de tar studenten nästa år, eftersom skolan tillhandahållit för få utbildningstimmar.

– Sen finns det ju så många andra verksamheter som är så oerhört bra, och de glömmer vi bort i den här diskussionen, vi fastnar på de som är så fruktansvärt dåliga.

Relationen med S: ”Vi träffas och fikar”

Halvtid in i mandatperioden börjar frågorna hopa sig om regeringsalternativ inför valet 2026. Demirok sa i fjol att Magdalena Andersson är hans statsministerkandidat, och att Ulf Kristersson har slagit igen dörren i ansiktet på Centern. 

Är det ett samarbete med S och ministerposter i en regering du ser framför dig?

– Det är inte ministerposterna som driver mig. Men ska du ha möjlighet att påverka behöver du ju ett inflytande över en regering. Det kan ske på olika sätt. Man kan ju titta på Sverigedemokraterna och se det inflytande de har på regeringen, det är ju större än flera av regeringspartierna själva. 

Demirok pratar uppskattande om det han beskriver som tydlighet från S-ledaren Magdalena Andersson: att hon är öppen för olika samverkansformer men utesluter Sverigedemokraterna. 

– Ulf Kristersson ger ju inte samma besked. Han surrar sig vid masten med Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna trots att man också ser vad det innebär. Kommer Johan Pehrson acceptera Jimmie Åkesson i en regering? Kommer Ulf Kristersson att få bli statsminister i en regering där Jimmie Åkesson sitter med? Kommer Centerpartiet sitta i en regering med Vänsterpartiet? Det är många frågor. Jag har svaret på en av dem.

Frågan han syftar på är den senare: om C kan samarbeta med V. Häromveckan sa Muharrem Demirok att han inte kan se det framför sig – och vi återkommer till krocken mellan de båda partierna. S, däremot, är Demirok positiv till, även om han är kritisk mot hur de hanterar jobbfrågan och kriminalpolitiken. 

Hur ofta pratar du med S?

– Vi ses med oregelbundna mellanrum för att prata om tillvaron. Och det är helt rimligt. Ska jag få igenom Centerpartiets politik så behöver jag ju lyssna på hur fler resonerar. Så vi träffas lite då och då och fikar.

Ja, det tycks pågå samtal mellan oppositionspartierna – även om det är få som verkar vilja prata klarspråk om hur diskussionerna går. DN rapporterar att tjänstemän från S, V, MP och C åt middag tillsammans så sent som förra veckan. 

Men det finns som sagt motsättningar, kanske framför allt mellan C och V – men också mellan C och S. 

Var tycker ni att S är fel ute? 

– Det finns en hel del saker. En är jobbfrågan. Vi är helt överens om att jobben är en jättestor utmaning. Men jag kan aldrig minnas när högre skatter skapade fler jobb i ett land. Jag har aldrig förstått hur man inte kan koppla samman jobbskapandet med småföretagandet.

Socialdemokraterna har röstat i princip identiskt med Tidöpartierna i kriminalpolitiska frågor. Nyligen svängde S i frågan om anonyma vittnen, och kort därefter öppnade man upp för fotboja på barn. S är fel ute i vissa delar av brottsbekämpningen, menar Demirok, som vänder sig emot det han beskriver som en tävling om vem som kan vara hårdast och “kliva in i det privata livet mest”. 

– Det tycker jag är en obehaglig utveckling. Vi måste vara tuffa mot dem som behöver det. De här gängledarna som sitter vid Medelhavet: lås in dem, kasta bort nyckeln, I don't care. Men den där trettonåringen som de här rekryterar, börjar vi ge upp på den ungdomen, då har vi hamnat väldigt snett.

Demirok blir märkbart upprörd när han pratar om en situation där vi börjar acceptera sådant som att låsa in ungdomar på livsstid. 

– Det är en utveckling som kommer förändra oss som nation i grunden.

Muharrem Demirok om V: ”Finns strukturella problem”

C-ledaren sa nyligen till Expressen att han inte kan se någon samverkan med Vänsterpartiet i regering.

Vad handlar det om?

– De har strukturella problem med antisemitismen. Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar behöver visa att man faktiskt tar det här på allvar. Jag tycker att man har varit för överslätande.

Förra C-ledaren Annie Lööf pratade ofta om V och SD som ”ytterkantspartierna”. Muharrem Demirok är dock tydlig med att det är stor skillnad på partierna. 

– Jag är helt övertygad om att partiledningen i V inte har antisemitiska åsikter. Tvärtom så drivs de av öppenhet och tolerans. Däremot så finns det strukturella problem i partiet som behöver åtgärdas. 

På frågan om det är lika omöjligt att samarbeta med V som med SD svarar Demirok: 

– Det är ju två helt olika partier, sprungna är helt olika grunder. De stora skillnaderna mot Vänsterpartiet har varit ideologiska och politiska. SD grundades ju i att göra skillnad på människor och människor. Det är hela deras livsluft, hela deras nerv. 

Är det antisemitismen som är knäckfrågan för eventuellt V-samarbete?

– Den som har följt svensk politik inser att vi har oerhört olika åsikter i några grundläggande frågor. Det är inte de små frågorna som vi är oense om, som gratis glasögon till barn. När man ser så olika på skatteuttaget, på företagandets roll, på äganderätten… När man möter ett parti som menar att det är en stark offentlighet som har byggt Sverige starkt, då är det svårt.

Uppförsbacke, alltså – men Demirok säger också att han välkomnar alla som vill ”öppna upp för mer företagande, ett rimligare skattetryck i Sverige, som tror att klimatomställningen inte går att göra utan den enskilda individen men också genom att driva på för tillväxten”. 

Så om Vänsterpartiet går med på skattesänkningar är det bara att tuta och köra? 

– Om partier väljer att närma sig Centerpartiet så är det ju jättebra. Det vore direkt korkat av mig att säga att partier inte kan ändra sig.

Vad är er plan för att besegra Tidöpartierna? 

–Dels är det genom att presentera politik som är bättre, som är mer relevant för människor i vardagen. Sen tror jag att det finns en enorm frustration över Tidöpartiernas leverans. Så här halvvägs in i mandatperioden så är det nog få som känner att man har fått ordning på Sverige.

Jag tänker att det finns två stora frågor som ni fyra oppositionspartier skulle kunna enas kring. Dels klimatet, dels antifascismen. Är inte det en tillräckligt bra grund för er?

– Jag bygger gärna en grund att stå på med alla som vill samma sak. Jag trodde ju att Liberalerna och vi ville det, men medan jag stod på fast grund stod Johan Pehrson på kvicksand. Och jag trodde samma sak om moderater och kristdemokrater. Men ja, det finns något starkt i det du säger. Att säga att det skulle vara tillräckligt att vi har gemensam värdegrund, däremot...

Kritiken mot angiverilagen: ”Förvärrar skuggsamhället”

Demirok funderar vidare på nästa val, vad som står på spel då. Det kommer att bli större än en fråga om höger och vänster, resonerar han. 

– Det handlar om vilket Sverige vi ser kliva fram. Blickar man ut över Europa ser man att det auktoritära kliver fram, och det skrämmer mig jättemycket. Det går ju inte över en natt, utan det tar tid, men det börjar med de små stegen. Flera av dem ser jag i Sverige.

Tänker du på något särskilt? 

– Diskussionen om återvandring, där återvandring blir själva målet, och om public service och media. Attackerna mot fri, oberoende media, jag skräms av dem. Reaktionerna efter SD:s trollarméer borde ha varit starkare, framför allt från regeringspartierna, som bygger hela sin existens på SD:s stöd. 

Samma dag som intervjun äger rum arrangeras en manifestation mot angiverilagen, som av regeringen kallas anmälningsplikt för offentliganställda, i Stockholm. Muharrem Demirok är en av deltagarna. 

Varför tar ni ställning mot angiverilagen? 

– Det är så självklart för mig och för vårt parti, för det är helt absurt. Syftet är att jaga människor. Och Sverigedemokraterna har ju varit tydliga: de kommer inte att acceptera några undantag. Då ska barn i skolan jagas, och den där skolgången kan vara den enda sociala verksamheten som barnet har utanför sin egen familj. Och människor som i den mest utsatta situationen i sitt liv söker till sjukvården riskerar att bli anmälda. Konsekvenserna vet vi ju redan: människor kommer inte att söka sig till sjukvården trots att de kanske är dödssjuka, och då kommer vi istället få människor som dör. 

Muharrem Demirok är tydlig: med angiverilagen förvärras skuggsamhället, och Sverige utvecklas i en riktning som han inte vill vara en del av. 

– Vi blir ett land som gör skillnad på människor och människor. Det kommer jag aldrig att acceptera.

Lyssna på hela intervjun i Dagens ETC:s ledarpodd Tyckpressen: