Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar (V) och Ida Gabrielsson (V), ekonomisk-politisk talesperson, presenterar partiets budgetmotion på torsdagen.
Bild: Jakob Åkersten Brodén/TT
Dagens ETC
Skatten ska höjas för de rikaste. Pengarna ska gå till välfärden och investeringar i grön omställning. Så låter det när Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterar sina skuggbudgetar.
– Idag sparar vi mest i Europa men saknar fungerande järnväg. Det är vad du gör med pengarna som avgör, säger Ida Gabrielsson, Vänsterpartiet ekonomiskpolitiska talesperson.
Slopat karensavdrag, höjt bostadsbidrag, höjt barnbidrag och sänkt skatt på a-kassa, sjukförsäkring och föräldrapenning. Det är ett par av plånboksförslagen när Vänsterpartiet presenterar sin skuggbudget. Det är kostsamma reformer som bland annat ska finansieras med skattehöjningar och avvisade skattesänkningar.
Mest fokus läggs på vad Vänsterpartiet kallar för ett återhämtningsstöd för välfärden. Det är 20 miljarder kronor som ska kompensera för årliga nedskärningar sedan 2011, och behålla kvalitet i förhållande till befolkningstillväxt, löner och priser.
– Man måste vara ärlig och säga att oavsett regering så har vi under ett flertal år sett stora neddragningar i vården, skolan och omsorgen. Jag som är uppväxt i en vårdfamilj och själv arbetat i omsorgen kan se effekterna av det. Det är patienter som sitter i korridorerna och använder grytlock för att kalla till sig personal, säger V-ledaren Nooshi Dadgostar.
De 20 miljarderna är vad budgeten ”mäktar med” den här gången. Men V-ledaren är noga med att påpeka att framtida rödgröna regeringar, där Vänsterpartiet hoppas ingå, måste fortsätta kompensera för nedskärningar och ”välfärdssvek” som man ärver av tidigare regeringar.
Skatter på arv och plastpåsar
Sammantaget ska skatten höjas med 60 miljarder men ingen som tjänar under 45 000 kronor i månaden ska få höjd skatt. Det är en kalkyl som ska gå ihop med hjälp av slopad värnskatt, ökad kapitalbeskattning, nej till höjda skiktgränser, nej till skattefritt ISK, en ny oligopolskatt på bankernas övervinster, arvs- och gåvoskatt, en återinförd plastpåseskatt, sänkt moms på reparationer och en rad skattehöjningar som specifikt riktar in sig på de som tjänar allra mest.
Pengarna behövs när kommuner och regioner har stora investeringsbehov, och det kommer att bli dyrare i framtiden om man inte investerar nu, menar Ida Gabrielsson.
– Det handlar helt enkelt om att rören är rostiga. Vi behöver bygga ut och rusta upp, göra stora klimatanpassningar, underhålla gator och massor av andra saker som hamnat efter.
Är höjd skatt lösningen på allt?
– Nej, det är det inte. Men under väldigt lång tid har vi sänkt skatten för de som har det absolut bäst. Nu sänker Vänsterpartiet skatten så att man inte behöver betala en större andel av sin lön i skatt om man är sjuk eller arbetslös. Det tycker vi är en bättre skattepolitik.
MP: Lägg ner flyget
I Miljöpartiets skuggbudget samlas mångmiljardstöd för energieffektivisering och investeringsstöd för grön baskraft med stöd för hushåll med lägre inkomster. Och på sikt vill även Miljöpartiet indexera statsstödet till kommuner och regioner i vad man kallar ett ”stopp för automatiska nedskärningar”.
Miljöpartiet vill bland annat införa ett Sverigekort för billigare kollektivtrafik över hela landet, en differentierad ”rättvis” elbilsbonus och ett nytt riktat leasingstöd för elbil till låg- och medelinkomsttagare. Dessutom ska det finanspolitiska ramverket målas i grönt: skuldankaret höjs till 50 procent för att möjliggöra stora lån och investeringar på klimatområdet.
Flyget ska läggas ner på sträckor där det finns hållbara alternativ som järnväg, och regeringens avskaffade flygskatten ska återinföras och fördubblas. Miljöbudgeten ska utökas med en färsk havsmiljard.
– I Östersjön har vi en situation där vi riskerar total kollaps av sill- och strömmingsbestånden, och hela Östersjöns ekosystem, säger Janine Alm Ericson, Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson.
”Generösa flyktingpolitik”
Höginkomsttagare får höjd skatt i MP-budgeten, medan ett par sänkningar är ett jordbruksavdrag, halverad moms på vissa reparationer och ett glesbygdsavdrag. I budgeten ser man även en höjd dagsersättning för asylsökande, fler kvotflyktingar, nej till regeringens återvandringsbidrag och, nej till det nya migrationspolitiska målet. Janine Alm Ericson förklarar att migrationen och flyktingpolitiken är en fortsatt prioritet.
– Vi visar väldigt tydligt att det finns ett stort utrymme i svensk ekonomi för att faktiskt ha en mer generös flyktingpolitik och hjälpa de människorna som är på flykt från krig och förföljelse. Det tycker vi är viktigt.
Och att tackla orättvisor är en sund ekonomisk politik, fortsätter hon.
– Det är vedertagen bra konjunkturpolitik att rikta insatser mot de som har svag ekonomi. Och också göra stora offentliga åtaganden så att man får upp sjuksköterskornas löner, så att fler kan jobba inom vården och som lärare. Så att vi också bygger framtidstro. Det gör att de ekonomiska hjulen börjar snurra bättre.
Det är svagt av regeringen att lägga nästan halva reformutrymmet på skattesänkningar, avslutar Janine Alm Ericson (MP).
– Det tycker vi är en otroligt dålig prioritering som sätter Sverige i ett sämre läge.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.