Morgan Johansson: ”Regeringen vet inte hur de ska hantera Trump”

”Man måste svara skarpt”

Redan när utspelet om att ta över Grönland kom från Donald Trump i slutet av januari påtalade Morgan Johansson allvaret, framhåller han. 

– Jag sa att vi måste markera mot USA att det här är oacceptabelt. Men istället så angrep utrikesministern mig, för att det var skulle vara oansvarigt av mig att kritisera USA. Det jag sa var att om man gör anspråk på andra länder och hotar dem med våld om man inte får lägga beslag på deras naturresurser, då måste man markera lika hårt mot alla aktörer som inte håller sig till de folkrättsliga reglerna, oavsett om det är USA eller Ryssland. 

Kan det finnas ett mått av diplomatisk strategi bakom ordvalen och att man inte väljer att vara så hård mot Trump? 

– Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag tror det bara handlar om att den svenska regeringen inte visste vad man skulle göra. Då blir man tyst. Det är alltid det säkraste när man inte vet vad man ska säga. Jag tror inte att den svenska regeringen fortfarande riktigt vet hur man ska hantera den nya amerikanska administrationen. 

Tar de inte hotet från Trump på tillräckligt stort allvar, menar du? 

– Jag använder inte de orden, men de är inte beredda att svara såpass skarpt som man måste göra när en person som Trump gör sina uttalanden. 

I Sverigedemokraterna finns ett antal företrädare i riksdagen som öppet har hyllat, eller sagt sig inspirerade av, Trump. Vad tänker du om det? 

– Jag tror att det är Sverigedemokraternas grundhållning att vara positiva till Trump, men de vågar inte riktigt artikulera det, förutom vissa enskilda ledamöter som kanske säger som de egentligen tycker. Men det är många som inte vill göra det därför att det är uppenbart för nästan alla väljare vilken situation USA har hamnat i efter de här månaderna.

Gav bort poster till SD

Enligt Morgan Johansson är det uppenbart att SD har ett stort inflytande över utrikespolitiken, trots att den inte ingår i regeringssamarbetet. 

Redan ett par veckor efter Tidö-avtalet skrevs under i oktober 2022 sa Aron Emilson (SD), ordförande i utrikesutskottet, till DN att SD var ”gemensamma arkitekter” i utrikespolitiken och att han hade ett nära samarbete med utrikesministern. 

– Ulf Kristerssons lovade före valet att Sverigedemokraterna inte skulle ha något inflytande över utrikespolitiken. Det första han gör efter valet är att han förhandlar bort de tunga utrikespolitiska posterna till SD. Ordförande i utrikesutskottet, ordförande i Europarådsdelegationen, ordförande i Osse-delegationen. Stora, tunga utrikespolitiska positioner förhandlar han bort till SD. Och all politik som tas fram i UD måste förankras mot samordningskansliet hos statsministern, och där sitter Sverigedemokraterna. De är helt integrerade i det här. 

Hur mycket märks detta i utrikesutskottet, där Aron Emilsson är ordförande och du är vice? 

– Det märks tydligt. Det finns ingen gräns, ingen rågång mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. De samordnar all utrikespolitik och de gör det före varje utskottsmöte. 

Morgan Johansson menar att Sverigedemokraternas syn på Trump kan vara en bidragande orsak till regeringens hållning. 

– Det kan vara ett skäl till att det varit såpass tyst i förhållande till USA. De vet inte riktigt hur de ska hantera Trump-administrationen. Då blir de tysta och passiva.

Halva livet i riksdagen

Det är torsdag eftermiddag i slutet av februari när vi sitter i Morgan Johanssons arbetsrum i riksdagens utrikesutskott. Dagen efter kommer Donald Trump och JD Vance angripa Ukrainas president Zelenskyj under en pressträff i Vita Huset, vilket ställer krisen i relationen mellan USA och Europa på sin spets. På en vägg sitter signerade fotografier av alla regeringar han varit statsråd i. Fyra olika ministerportföljer under tre olika statsministrar har det blivit hittills, och nästan på dagen halva sitt snart 55-åriga liv har han varit riksdagsledamot. 

Aldrig tidigare har omvärlden varit i sån gungning som nu. 

Nyhetsläget de gångna veckorna kan bara beskrivas som omvälvande för den värld vi vant oss vid. 

Hela den regelbaserade världsordningen är på väg att undermineras, menar Morgan Johansson. 

– Nu har vi sett de senaste veckorna att USA ifrågasätter och underminerar den regelbaserade världsordningen. Det är djupt, djupt allvarligt. Därför att USA var en gång med om att bygga upp de institutioner och regelverk som vi har att förhålla oss till. Och går vi tillbaka igen till en situation före andra världskriget, då kommer det att leda till ett läge då det är kaos, anarki och konflikter med alla. Då är förstås hela världen på en mycket farligare plats än vad vi varit de sista 80 åren. Det är 80 år sedan andra världskriget tog slut. På året. Att vi ska börja befinna oss i en sådan här situation igen, det är oerhört oroväckande.

Morgan Johansson använder konsekvent ord som imperialism, kolonialism och etnisk rensning när han beskriver läget. 

Går det att använda sådana ord också om du skulle vara utrikesminister och företräda Sverige internationellt? 

– Ja, absolut. Att göra anspråk på andra länder, att vilja lägga beslag på deras naturtillgångar, det är kolonialism och imperialism. Det finns inget annat ord man kan använda. Och att vilja fördriva miljontals människor från deras hem, det är etnisk rensning. Den tydligheten måste man ha. 

Du har däremot inte använt ordet folkmord gällande Israels bombningar i Gaza, varför? 

– Nej. Det är uppenbart att krigsbrott har begåtts. Men sen får man göra en juridisk bedömning vilken typ av krigsbrott det är. För att visa på ett folkmord måste man också visa på ett motiv. Att den som begår våldshandlingarna har motivet att i praktiken utradera befolkningen. Det är en juridisk bedömning som en domstol ska göra. 

Om ICC skulle konstatera att det handlar om folkmord, vad skulle det innebära för svensk del i relationen till Israel?

– Jag kan inte spekulera om det. Jag tycker det är allvarligt nog som det är nu. Att vi har en premiärminister och en försvarsminister som misstänks för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Bara det gör att man måste agera, inte bara från Sveriges sida utan från alla länder som vill upprätthålla en internationell ordning.

Var det förhastat av Sverige att skriva på DCA-avtalet med USA? 

– Nej, det tycker jag inte. Vi måste utgå ifrån att artikel 5 gäller och att den transatlantiska länken är viktig för vårt försvar under överskådlig tid. Om vår del av världen skulle bli anfallet, då är frågan: vill vi få hjälp av amerikaner snabbt eller vill vi få hjälp av dem långsamt? Då säger jag att det är bättre att vi får hjälp snabbt än långsamt. Vår långsiktiga strategi kan inte avgöras av huruvida Trump är president eller inte.