– Jag föll ända hit, säger Amir Azur och pekar på asfalten ett par meter bort.
Vi står på Dalagatan nära Odenplan i Stockholm där han den 25 maj förra året kastades till marken med mopeden över sig.
– Jag insåg direkt att mitt ben var brutet på flera ställen. Det svällde snabbt upp som en ballong.
SOS alarm fick in samtalet klockan 12.14 och Amir fördes kort därefter bort med ambulans. Han blev kvar på sjukhuset i nästan två månader. Röntgenbilder visar flera metallplattor och skruvar i benet strax under knät. Under den flera månader långa rehabiliteringen var Amir helt beroende av rullstol.
– Det var en extremt svår tid.
Uber sa bara ”okej”
Uber eats är ett plattformsföretag som avsäger sig allt arbetsgivaransvar. Matbud som Amir Azur är inte anställda av Uber utan anlitas som egenföretagare med F-skatt. Till skillnad från Foodora betalar inte Uber ut någon garantilön och buden får endast betalt per order. Inga utförda leveranser – ingen lön.
– Jag hörde av mig till Uber och berättade om olyckan och de sa bara ”okej”. Sedan hörde jag inget mer.
Han fick inte ut någon sjukpenning och levde på lånade pengar från släktingar under det halvår han var mer eller mindre sängliggande. Trots att hans knä inte var helt återställt var han tvungen att börja jobba. Mopeden var så kvaddad att den skrotades och nu kör han ut mat med en skruttig gammal bil istället.
– Problemet med varje människa är att vi sitter ihop med en mage som ska fyllas, säger Amir och skrattar till.
Knät sväller upp
Amir Azur visar upp tre decimeterlånga ärr. Han kan knappt böja knät och det svullnar när han sitter stilla länge i bilen. Trots en examen som mekanisk ingenjör vid Halmstad universitet har han inte hittat något jobb inom det fältet. Bristande svenskkunskaper är det största hindret. Men det finns inte tid till språkstudier, båda föräldrarna och fästmön hemma i Pakistan är beroende av att han skickar hem pengar. Planen är att de ska gifta sig om ett par månader och nu kör han matleveranser åt ett plattformsföretag i minst tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. För det får han in omkring 17 000 kronor på kontot, efter att skatt och sociala avgifter är betalda. Det blir en timlön på runt 60 kronor i timmen.
Det händer ofta att leveranserna tar honom till Odenplan och han passerar ibland Dalagatan.
– Det är obehagligt att bara köra förbi och se olycksplatsen. Många hemska känslor kommer tillbaka.
”De väljer fritt”
Det är leveranspartnern, alltså Amir Azur själv, som ansvarar för att rapportera olyckor till Arbetsmiljöverket, hävdar Henrik Berglin, Sverigechef för Uber eats. Han tillägger att deras ”leveranspartners väljer fritt när, hur mycket, var och hur länge de vill arbeta” samt att de omfattas av en ”partnerförsäkring” som ska ge ersättning vid personskada.
Amir Azur säger att Uber nämnt något om en försäkring men nu 16 månader efter olyckan har han ännu inte fått en enda krona i ersättning.
– Systemet är så för oss som inte är anställda. Jag har mitt eget bolag och Uber bryr sig inte om oss bud, säger han.
Arbetsmiljöproblemen är inte koncentrerade till Uber eats, de finns i hela branschen. Flera matbud på andra företag berättar om ständig tidspress med långa dagar på cykeln eller mopeden. Olyckor är mycket vanliga men endast en bråkdel syns i statistiken. Plattformsföretag som Bolt, Wolt och Uber eats har tusentals moped- och cykelbud som dagligen levererar mat under rusningstrafik i alla större svenska städer. Men bolagen har inte rapporterat in en enda arbetsolycka under de senaste sex åren.
”Försöker lura systemet”
Bland annat Breakit har tidigare uppmärksammat orimligheten i statistiken. Endast en handfull olyckor har rapporterats in av egenanställningsföretag som gigföretagen använder för att betala ut löner till buden.
Det upplägget menar fackförbundet Transport är ett sätt för bolagen att undslippa arbetsgivaransvar.
– Först kallades det delningsekonomi och sedan gig- eller plattformsföretag. Det döper om sig i ett försök att lura systemet. I vår värld är det ingen skillnad. De är företag som bedriver en verksamhet och de som utför jobbet bör vara anställda, säger Mats Andersson, ombudsman.
Uber eats säger att de inte är arbetsgivare och därför inte har något ansvar?
– Vi anser att det måste redas ut var ansvaret ligger. När ingen rapporterar in olyckorna skapas ett stort mörkertal. Om vi inte vet hur stort problemet är med olyckor är det svårt att göra något åt det.
Matbudet Amir fick sitt ben krossat, var sängliggande i ett halvår utan ersättning. Uber tar inget ansvar, vad tycker du om det?
– Det är helt horribelt. Människor tvingas nu att skaffa F-skatt eller jobba via egenanställningsföretag. De här bolagen söndrar den svenska modellen.
Appen mäter hastighet
Foodora är det enda företaget i branschen som rapporterar in arbetsolyckor för att de anställer buden och är nu enligt lag skyldiga att rapportera in olyckorna. Sedan i våras har bolaget också kollektivavtal. Men flera Foodorabud är mycket kritiska till sin arbetsgivare. En av dem är Ivan. Han var cykelbud åt Foodora i Malmö under ett par månaders tid. Han kände sig pressad att hela tiden cykla snabbare eftersom bolagets app ”Roadrunner” ständigt mätte hans hastighet och position. Så fort han saktade ner eller stod stilla för länge skickade appen uppmaningar om att snabba på.
– De var inte nöjda med mina leveranstider och meddelade att om jag inte ökade takten skulle de ge mig sparken.
På väg med mat till en kund klev ett barn plötsligt rakt ut i cykelbanan. Ivan hann svänga undan men föll handlöst till marken. Han fick skrubbsår på händerna och upptäckte att han inte kunde röra ena armen. Han övergav sin havererade cykel och gick de sista hundra meterna till fots för att leverera maten.
– Jag var rädd för att sabba min statistik och förlora jobbet.
”Inhuman attityd”
Ivan ringde Foodoras supportlinje men ”de ville bara veta hur det hade gått med maten”, säger Ivan.
– Jag uppmanades att ta en halvtimmes obetald rast för att reparera min cykel och sedan återvända till jobbet. Eftersom det var brist på bud.
Men cykeln var bortom reparation och Ivan insåg att han behövde ta sig till akuten. På sjukhuset konstaterade läkaren en fraktur i ena armbågen som skulle ta flera månader att läka. Foodora betalade ut 3 000 kronor i sjukersättning för de senaste två veckornas arbete.
– Något senare fick jag reda på att de avslutat mitt kontrakt. När min arm hade läkt färdigt, efter några månader, mejlade jag Foodora och berättade att jag var redo att börja arbeta igen. Men jag fick inget svar.
Ivan säger att han inte vill gnälla över smärtan som han genomlidit efter olyckan.
– Foodora brydde de sig aldrig om min hälsa eller säkerhet. De visade bara en väldigt inhuman attityd.
Olyckorna ökar igen
Hittills i år har Foodora rapporterat in 69 olyckor som lett till sjukfrånvaro, det är fler olyckor än under hela 2020. Bolaget placerar sig på plats 35 av de bolagen i Sverige med flest olyckor, vilket är högt med tanke på att Foodora har få anställda jämfört med de andra bolagen på listan.
Dagens ETC:s genomgång av Arbetsmiljöverkets statistik visar att två gånger per vecka råkar ett Foodorabud ut för en olycka som är så allvarlig att den leder till sjukfrånvaro. Den vanligaste olycksorsaken är isigt väglag och andra medtrafikanter. I rapporterna återkommer beskrivningar som ”han föll och bröt armen och armbågen” och ”cykelbudet blev påkörd av en bil”. Ett bud beskriver en stressad leverans då hen tappade kontrollen över cykeln, körde ner i en grop i vägen och slungades ”genom luften”.
Utsätts för hot och våld
Vid flera tillfällen under 2021 har bud också utsatts för fysiskt våld från restaurangpersonal, kunder och andra biltrafikanter. En misshandel ägde rum i Stockholm den 24 februari. ”Budet undrade när hans beställning skulle bli klar” då reagerade restaurangpersonalen aggressivt, slog budet och kastade honom på golvet, varpå han skadade sitt ben. Förra året attackerades ett Foodorabud av två män med pistol. ”Jag försökte göra motstånd men de puttade mig och jag föll till marken. Jag lyckades behålla min mobil med de tog min moped och körde iväg”, skriver budet i anmälan. I en olycksanmälan kritiserar ett bud Foodora för att inte följa upp och tala med anställda som råkat ut för allvarliga olyckor.
Men Foodora slår ifrån sig kritiken och presschefen Johanna Lindskog Lindell skriver i ett mejl:
”Budens hastighet på cykeln är dock inte den avgörande faktorn för tiden det tar från order till leverans. Systemets effektivitet, i detta fall innebärandes precision och timing för när upphämtning ska ske samt ruttoptimering, är betydligt viktigare”.
Hon skriver också att:
”När en anställd inte får förlängt eller kontrakt avslutas, beror det på flera parametrar”. Foodora menar att antalet olyckor i relation till antalet anställda har minskat eftersom de fördubblat antalet bud under året.
”Hotar med sparken”
Cykelbudet Ivan i Malmö är övertygad om att det stora antalet olyckor hänger ihop med hur Foodora pressar sina bud att hela tiden köra och trampa fortare. Målet är att pressa ner leveranstiderna. Bolagets har utsett arbetsledare, så kallade captains (kaptener), som ansvarar för grupper av mellan 20–30 bud.
– De pressar dig till att hela tiden öka takten och hotar med att annars får vi sparken. Med den hårda pressen måste buden jobba som galningar utan att tänka på säkerheten.
Allvarliga olyckor i år
Lund 7 september 2021
”Ambulans bedömer senare att eftersom jag kan stå på benen efter olyckan så är inget brutet och jag kan ta mig hem själv. Efter ett tag lägger sig chocken och det gör mycket ont. Har då svårt att gå, röra mig och blir sjukskriven i nio dagar som följd. Foodora AB har inte hört av sig angående olyckan trots att jag rapporterade in den i deras system samma dag”
Stockholm 24 april 2021
”Budet cyklade i mörkret och föll på grund av ett hål i vägen. Hon föll mot cykeln med ansiktet och bröt två tänder och sårade sina läppar. Hon kördes till sjukhuset med ambulansen.
Stockholm 3 februari 2021
”Budet väntade i restaurangen och undrade när maten skulle bli klar. Restaurangpersonalen lyfte upp budet och slängde ut hen. Hen fick ont i ryggen efter hen föll på marken på gatan. Hen har dessutom skadat sitt finger”.
Stockholm 24 februari 2021
”Budet undrade när hans beställning skulle bli klart när restaurangpersonalen reagerade aggressivt. Han slog budet på bröstet och kastat honom på golvet. Budet även skadade sitt ben som blödde.”
Källa: Arbetsmiljöverket
