Modi Ibrahim är först lite tveksam till att bli intervjuad. Han vill gärna prata om sitt engagemang, men inte att det ska vara för stort fokus på honom som person. När vi väl ses några veckor senare återkommer han till det, att han inte vill lyfta fram sig själv. Men trots det har Modi Ibrahim fått en del uppmärksamhet de senaste månaderna. I april fick han BK Häckens samhällspris, och kort därefter fick han ta emot Zonny Eldsjäl-priset på Blåljusgalan.
– Det är så klart jätteroligt, och ett kvitto på att jag har gjort något bra. Det finns många där ute som skulle kunna ta emot priserna istället för mig, men det klart att jag ändå blir glad, säger han.
Häckens samhällspris delas ut till någon som ”genom ett socialt engagemang skapat en positiv samhällsutveckling för ungdomar på Hisingen”.Just det har Modi Ibrahim gjort, på flera sätt. Bland annat har han varit med och dragit igång Football Friday – ett initiativ där unga kan komma och spela fotboll på fredagskvällarna. Det fungerar som en mötesplats, där alla är välkomna oavsett hur duktiga på fotboll de är.
– Det började för några år sedan när jag fick höra att unga var ute och gjorde bus. Jag och några vänner kom på att vi skulle se till att unga kunde samlas och spela fotboll på kvällarna istället för att vara ute. Det blev tryck direkt, det kom 100 ungdomar, säger han.
”Älskar att hjälpa”
Numer har Häcken tagit över verksamheten, men Modi är ofta där ändå.
– Jag var där varenda fredagskväll i två–tre år, och kände att det kan vara bra att låta någon komma in med ny energi. Men samtidigt är det så roligt, alla från ensamkommande till de som aldrig har spelat fotboll träffas här, så jag vill fortfarande vara med när jag hinner, säger han.
Länge var fotboll en stor del av livet för Modi. Han spelade själv i Häcken, men fick sluta på grund av skador. När han insåg att fotbollen inte var hans framtid, började han fundera på en annan karriär – kanske skulle han bli brandman.
– Jag har alltid gillat att vara aktiv, och jag tänkte att brandman är ett aktivt yrke samtidigt som det var lite av en pojkdröm. Sen älskar jag också att hjälpa människor, det triggar mig, så jag sökte utbildningen och kom in.
Precis som när det gäller fotbollen har Modi låtit engagemanget följa med även här. Han är inte bara en brandman som gör det yrket kräver, utan han ser också till att få jobba med ungdomar på olika sätt. Zonny Eldsjäl-priset fick han bland annat därför, för att han gör mer än vad han måste.Modi har till exempel varit en del av projektet ”Människan bakom uniformen” i fem år, och varit med och tagit PAR till Göteborg – ett koncept som står för Polis, ambulans, räddningstjänst. Båda koncepten går i stora drag ut på att unga ska få en bättre relation med blåljuspersonal, och få en inblick i yrkena. Människan bakom uniformen innebär att ungdomar får träffa personal inom till exempel polis och räddningstjänst, men även anställda inom kollektivtrafiken, under flera tillfällen. Under PAR sker i stället möten vid ett tillfälle, men med fler unga involverade.
– Det märks att ungdomarna får en helt annan syn på blåljuspersonalen efter att de har träffats. De inser att våra yrken är viktiga, att vi också är helt vanliga människor under uniformerna, säger han.
Lugnare i Biskopsgården
Projekten riktar sig framförallt till ungdomar i områden där det varit oroligheter, och där utryckningsfordon har råkat ut för stenkastning till exempel. Inte minst har det tidigare varit ett problem på Hisingen, området där Modi både arbetar, bor och har växt upp. Men han tycker att situationen har förbättrats den senaste tiden. Rubriker om ungdomsgäng, kriminalitet och skottlossningar är inte lika vanliga längre.
– Det har gjorts en massa insatser, kanske särskilt i Biskopsgården. Polisen har gjort ett jättejobb, till exempel, säger Modi.
Men fortfarande är problemen långt ifrån lösta. Många unga riskerar att hamna snett. Modi vill göra vad han kan för att det inte ska behöva bli så, för att alla unga ska inse att de faktiskt har ett val. Han har själv upplevt på nära håll hur det kan sluta annars.
– Jag har gått i samma klass med flera som inte lever längre. Även om vi inte var bästa kompisar tänker jag tillbaka på vilka fantastiska killar de var. Det hade inte behövt sluta som det gjorde. Jag känner bara att jag vill göra det jag kan, säger han.
Vägleder unga
Modi vet att utmaningarna är stora för många. Har har de senaste åren varit kontaktperson för flera ungdomar, just nu är han det åt två killar.
– Många behöver väldigt mycket hjälp. Jag försöker vägleda, vara ett stöd, men det är svårt när det handlar om ungdomar som kanske saknar stöd hemifrån, säger han.
Han återkommer ofta till det, familjens betydelse. Även om Modi inte växte upp med något materiellt överflöd, hade han engagerade föräldrar.
– Pappa var ganska sträng, och det var bra. De hade koll på mig, visste var jag höll till och såg till att jag gjorde mina läxor. Problemet är att många föräldrar, kanske särskilt de som är nya i Sverige, har så mycket annat i huvudet, att de inte räcker till. De orkar inte ha den koll som krävs, säger han.
Familjen spelade också roll för hans vilja att göra något för andra, tror han. Modi har en lillebror med Downs syndrom, och har sett vilken hjälp samhället kan vara.
– Jag har nog alltid haft en känsla av att jag vill ge tillbaka. Den känslan har triggat mig till att göra saker. Den hjälp vi har fått har varit värd så mycket. Så egentligen känns det självklart att jag gör vad jag kan.
