BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Humlepälsbiet fanns vid mitten av förra seklet spritt över Sveriges södra halva, med Värmland som nordlig gräns. Men det i dag rödlistade biet räknas som ett av landets mest sällsynta vildbin. Den troliga orsaken till tillbakagången anses vara att gamla lertegelhus renoveras alltför noga och med modern cement i stället för kalkbruk.

– Humlepälsbina bygger bara bon i husväggar. Det har naturligtvis inte alltid varit så, men i dag är det de enda ställen där vi hittar dem, säger Måns Bruhn.

Solen viktig för boplatsen

Bina är värmekänsliga och bygger bara bon på söderväggar som får ordentligt solbelysning.

– Det kan räcka med att en ros eller syren växer upp och skuggar platsen, för att de ska försvinna, säger Mån Bruhn.

Som huvudorsak till tillbakagången ser man bruket av cement som fogmassa, när husväggar renoveras.

– Det är för hårt för dem. De kan inte ta sig igenom, säger Måns Bruhn.

Ett hotell har nu byggts för att ge bina en ny möjlig boplats. Hotellet består av en 2,5 gånger 3 meter stor vägg, som är byggd enligt gamla byggtekniker med obränt tegel och kalkbruk. Hotellet finns vid Hylkegården mellan Skillinge och Brantevik. Bygglov har beviljats för ytterligare ett hotell, som ska placeras i Brantevik.

Bobyggandet sköts av honorna som med sina munnar gräver gångar in i husväggarna. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– De finns i innerväggarna, men tränger aldrig in i bostaden. Humlepälsbiet är en solitär, och inte samhällsbyggande som andra bon. Så har man bina i sin vägg så handlar det inte 3 000 bin. Det är enstaka bin, där varje hona lägger sex till sju ägg, säger Måns Bruhn.

Bina kläcks under sommaren i sina bon långt inne i husväggarna och övervintrar sedan där som larver i puppor. Det fullmogna biet kommer ut under försommaren och lever bara under tre–fyra veckor. Det är också under en kort period, från slutet av maj till som längst början av juli, som man kan se bin som är ute och flyger. 

Att biet ses som bevarandevärt handlar inte så mycket om att de enskilt har stor betydelse, utan mer om att man inom naturvården arbetar för att alla arter som nu finns också ska ges en chans till överlevnad.

– De bidrar till pollineringen av framför allt blommor. När det gäller frukt och bär har de inte så stor betydelse, eftersom de kommer ut för sent för det, säger Måns Bruhn.

Sprider information

Utöver att skapa alternativa bostäder åt bina så sprider nu länsstyrelsen information till husägare om hur man kan använda kalkbruk i stället för cement, och det finns dessutom stöd att få för husägare som vill använda den gamla tekniken. 

Sedan arbetet med att rädda biet blev känt på orterna där det finns kvar, så har de ansvariga tjänstemännen fått kontakt med ortsbor som är intresserade av att bidra. För att skapa utrymmen på fler ställen ska nu också små bihotell tas fram.

– Det blir hotell som byggs upp av några tegelstenar och som man kan ha hängande på väggen eller placera ut i trädgården, säger Måns Bruhn.