– Vi har tagit emot för många, och vi har ett jättestort problem med bostäder och utanförskap, motiverar han det med.

Därmed förespråkar Hanif Bali en linje snarlik Sverigedemokraternas, som i sitt valmanifest presenterade nyheten att partiet vill verka för att Sverige ska sluta ta emot kvotflyktingar. Och även om Hanif Balis åsikter inte är förankrande hos partiet, är han inte ensam om att vilja ha en hårdare migrationspolitik. Inför valet lanserade Moderaterna flera förslag som pekade dit, och senast i Agenda försvarande Elisabeth Svantesson, partiets ekonomiskpolitiske talesperson, linjen:

– Vi tror att migrationen behöver bli stramare, det är kända faktum.

Troligtvis kommer viljan att strama upp migrationspolitiken också att synas i det budgetförslag som Moderaterna ska lägga fram inför omröstningen den 12 december. Röstar Sverigedemokraterna på budgeten är det inte osannolikt att det blir den som går igenom. SD har också varit tydliga med att de kan tänka sig att rösta på Moderaternas budget – så länge den innehåller åtgärder för att minska invandringen.

Måste ta emot

Men att strama åt migrationspolitiken är inte helt enkelt, enligt experter som Dagens ETC har talat med. Särskilt inte att göra som Hanif Bali vill, och stoppa flyktingmottagandet.

– En stat har enligt folkrätten som utgångspunkt möjlighet att reglera invandringen, men den möjligheten är villkorad av andra folkrättsliga regler. En grundläggande begränsning är skyldigheten att inte avlägsna en människa till en plats där de riskerar att utsättas för förföljelse eller annan allvarlig fara, säger Martin Ratcovich, jurist och doktorand i folkrätt.

Att sätta en gräns där flyktingmottagandet är noll går i praktiken inte, menar han.

– Det finns som sagt ett visst utrymme i folkrätten för att avlägsna någon till en annan plats som bedöms vara ofarlig, men sådana platser finns inte alltid. De flesta länder vill ju precis som Sverige begränsa invandringen, säger Martin Ratcovich.

Två sätt att strama åt flyktingpolitiken är enligt Moderaterna att ytterligare försvåra för familjeåterförening och att låta asylansökningarna både lämnas in och prövas utanför EU. Men också här ser Martin Ratcovich hinder.

– Moderaterna menar att så snart det kommer någon till Sverige för att söka asyl, så ska den avlägsnas till ett land utanför Sverige där asylprövningen görs. Men enligt folkrättens regler och flyktingkonventionen måste riskerna för allvarlig fara prövas innan någon skickas ut, därför går det inte att kategoriskt utvisa alla asylsökande, säger han.

Mindre skärpningar möjliga

Redan när riksdagen röstade ja till en tillfälligt hårdare migrationspolitik våren 2016 talades det om att skärpningarna innebar att Sverige nu har en politik i linje med EU:s miniminivå. Men Louise Dane, migrationsjurist och doktorand i offentlig rätt, menar att det inte per automatik betyder att gränsen är nådd – får Moderaterna makten finns vissa möjligheter till ytterligare skärpningar.

–  Regler som är nationella för Sverige, som vi bestämt om här, kan förändras genom politiska beslut. Det kan handla om sådant som längden på de tillfälliga uppehållstillstånden, id-kontroller, eller skärpta krav för arbetskraftsinvandring, säger hon.

Precis som Martin Ratcovich menar hon dock att det inte går att  stoppa flyktingmottagandet. Överhuvudtaget är det svårt att sätta en siffra på hur många flyktingar Sverige ska ta emot.

– Ska vi fortsätta följa EU-rätt och inte bryta mot folkrätten, så är det omöjligt. Det går heller inte att bara ta emot kvotflyktingar. Har en människa kommit fram till den svenska gränsen och har asylskäl får en asylansökan bara nekas om det kan konstateras att det finns ett annat juridiskt ansvarigt land som kan skydda personen.