Moderaterna trixar om TTIP

Frihandelsavtal TTIP, som föreslås träda i kraft mellan EU och USA, har kritiserats starkt, bland annat för att det riskerar att inskränka demokratiska rättigheter. Dagens ETC har tidigare rapporterat om att avtalet ger företag rätt att stämma stater om dessa anses försvåra handeln. Förespråkare menar istället att det finns stora ekonomiska fördelar med TTIP. Handelsminister Ewa Björling (M) påstod i Dagens Industri förra hösten att avtalet ”kan ge varje svensk uppemot 1 700 kronor extra i plånboken varje år”. Siffran upprepas nyligen i en debattartikel av Moderaterna Sofia Arkelsten och Ulrik Nilsson i Expressen (27 augusti).

Men någon hänvisning till hur de kommit fram till denna siffra finns inte i någon av artiklarna. Monica Enqvist, pressekreterare åt handelsministern, uppger att man räknat på hur mycket TTIP förväntas öka Sveriges BNP – 0,4 procent. Därefter har man delat denna ökning med den svenska befolkningen och kommit fram till siffran 1 700 kronor. Men en ökning av BNP innebär inte nödvändigtvis mer pengar i plånboken för ”varje svensk”.

– Som jag ser det är det en vansklig beräkning. Dessutom är det långt ifrån säkert att BNP faktiskt ökar så mycket, säger Rikard Allvin, riksdagskandidat för Miljöpartiet, som granskat siffrorna.

Osannolikt scenario

Den statliga myndigheten Kommerskollegium gjorde år 2012 en analys av de ekonomiska effekterna för Sverige av ett potentiellt frihandelsavtal mellan EU och USA. Studien visade att ett avskaffande av tullavgifter enbart skulle generera 0,01 procent i BNP-tillväxt. Men förslagen i TTIP berör också andra områden än tullarna, såkallade icke-tariffära handelshinder (exempelvis lagar och regleringar). En avsevärd lättnad av dessa skulle kunna leda till 0,18 procent ökad tillväxt för Sverige. Men i den räknemodell som Moderaterna använder sig av i sina debattartiklar – där BNP förväntas öka med 0,4 procent – har man utgått ifrån att samtliga handelshinder upphävts. Att detta skulle ske ter sig dock inte särskilt sannolikt. Scenariot är inte ens presenterat i Kommerskollegiets rapport, utan ska ha förmedlats muntligt till Utrikesdepartementet.

– Ett sådant avtal skulle innebära att man åsidosätter miljöskydd och konsumentlagstiftning inom ramen för den transatlantiska handeln. Detta är i sig dåligt, och skulle dessutom snedvrida konkurrensen mot producenter här i Sverige och EU, som lever efter lagarna, säger Rikard Allvin.

Hinder svåra att ta bort

Kommerskollegiet konstaterar själva i sin rapport att de icke-tariffära handelshindrena inte kan tas bort med enkelhet, eftersom de ofta har syftet att skydda folkhälsan med mera. Men Monica Enqvist, pressekreterare för Ewa Björling, menar att siffrorna som tagits fram främst är för att ”visa på potentialen med TTIP”.

– Kommerskollegiet har för UD presenterat resultat baserade på olika scenarier, exempelvis vad gäller en fullständigt öppen transatlantisk marknad för handel och investeringar.

Men skulle inte ett sådant scenario riskera att åsidosätta till exempel miljölagar?

– Nej, det innebär inte att man upphäver lagar som reglerar till exempel miljö, arbetsmiljö för anställda eller folkhälsa. Däremot kan det handla om förenkling eller harmonisering av lagar och regler för att förenkla för handel och investeringar.