– Det finns inget annat land som har en lika tragisk utveckling som Sverige, egentligen inte i hela Europa, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för M, och med andra ord möjligen – om några månader – Sveriges justitieminister.

Utvecklingen i Sverige beror framför allt på att man inte lyckats ”avbryta kriminella karriärer i tid” och att så få brott klaras upp. Orsaken till misslyckandet tillskriver Johan Forssell framför allt det ”vänsterperspektiv” som han menar har dominerat rättspolitiska frågor.

– Hela utgångspunkten för mycket av debatten i de här frågorna har handlat om att kriminalitet är inget man väljer själv utan är något som drabbar en. Och det är klart att den typen av inrikting får väldigt svårt i mötet med den helt nya verklighet vi ser, kopplat till ett väldigt stort utanförskap, väldigt tunga kriminella miljöer, den krutdurk som finns i en rad områden runtom i Sverige, säger Johan Forssell. 

– Det viktigaste nu är att öka uppklarningsandelen, det spelar ingen roll vilka straff man har om folk ändå går fria. 

Vägen dit går framför allt via fler poliser, menar Johan Forssell. 

– Ska man verkligen ha en chans att vända utvecklingen tror vi att det handlar om att polisen måste vara närvarande 24 timmar om dygnet, och skapa relationer, lära känna människor, finnas på torget och prata med folk. Det hinns inte med idag. 

Utöver det har Moderaterna en lång lista på förslag på hur det ska bli ”ordning”, däribland övervakningskameror i alla utsatta områden, förbud mot samröre med en kriminell organisation, dubbla straff för gängkriminella, fler ordningsvakter och visitationer, och att tvångsomhänderta och häkta fler ungdomar. Johan Forssell säger att partiet gjort ”bedömningar”, efter att framför allt ha lyssnat in vad polis- och åklagarmyndigheten efterfrågar, samt tittat på hur Danmark har gjort.

– Vi tycker oss se ett tydligt stöd för att de här sakerna fungerar, man kan se att antalet gängkriminella aktörer har minskat de senaste 15 åren i Danmark.

Gällande åtgärder som att låsa in unga människor, borde man inte vara mer noga med att tänka efter kring om det kommer att ha en effekt innan man gör så djupa ingrepp i människors liv?

– Om man tror att rättspolitik är naturvetenskap, då tror man fel. Utan ytterst är det väljarna som utifrån sina uppfattningar ska avgöra vad de till exempel tycker är ett rimligt straff – det är ju demokrati. 

Kan du hänvisa till någon forskning som visar att längre fängelse­straff har en avskräckande effekt på gängrelaterad brottslighet?

– Om man tror att straffen handlar om den ena eller andra effekten, då har man missförstått vad straff är. Straffen är ytterst ett sätt för samhället att markera brottets allvar och ge brottsoffret upprättelse. Det är det jag menar med att det har varit ett vänsterperspektiv, att utgångspunkten hela tiden blir: hur blir det för den som har begått ett brott, hur påverkas brottslingen?

Och forskningen om vilka effekter straffen får?

– Problemet i Sverige är att mycket av den kriminologiska forskningen varit väldigt ensidig, och har präglats av ett vänstersperspektiv, säger Forssell och tillägger att de tittar på forskning från engelska kriminologer som pekar på vikten av skärpta straff för återfallsförbrytare.

Bland de boende i Nydala och Biskopsgården som jag talat med säger nästan alla att hårdare tag generellt sett inte kommer att fungera, utan kommer att skapa större motsättningar mellan ungdomarna i området och polis och andra myndigheter. Vad tänker du om det?

– Jag möter aldrig så mycket krav på ”hårdare tag” som när jag rör mig i Tensta, Hjulsta, Rinkeby, Oxhagen, Rosengård, runtom i Sverige. Därför att där finns det en grupp människor, de allra flesta laglydiga personer, som är dödströtta på att det finns en liten grupp kriminella som år ut och år in begår den här typen av allvarliga brott utan att det blir någon förändring.

Moderaterna föreslår också en statlig styrning och utökad satsning på avhopparprogram. Men partiet har inte tagit inspiration från eller lärdom av några modeller från civilsamhället. Johan Forssell menar att det inte är riksdagens uppgift att detaljstyra.

– Jag tror att det finns väldigt många civilsamhällesorganisationer som gör ett viktigt arbete – om det har en effekt på skjutningarna eller inte låter jag vara osagt, om vi nu ska prata om forskning är det svårt att veta.