– Vi har analyserat all tillgänglig statistik och sett en kraftig nedmontering över tid. Under 70, 80 och 90-talet var det aldrig färre än 20 000 deltagare i årsgenomsnitt. Särskilt 2018 och nu under våren har vi sett en kraftig minskning, säger Adnan Habibija, utredare på LO.
Arbetsförmedlingen bekräftar bilden. Enligt avdelningschefen Eeva Vestlund är det de kraftigt minskade anslagen i M-KD-budgeten från i höstas som ligger till grund för nedskärningarna.
– Det senaste året har vi dragit ner ungefär 25 procent. Det är ganska mycket och nu vill vi försöka upprätthålla volymerna vi har idag. Sedan är det klart att vi måste se om vi har budgeten för att klara det, säger Eeva Vestlund.
”Sköt bara till 300 miljoner”
Adnan Habibija är mycket kritisk till M-KD-budgeten men påpekar samtidigt att arbetsmarknadsutbildningarna bantats under flera år.
– Man kan inte bara skylla på Moderaterna och Kristdemokraterna. Man har också haft en vårändringsbudget och sköt då bara till runt 300 miljoner kronor. Vi kräver betydligt mer pengar i höstbudgeten som kommer nästa år, säger Adnan Habibija.
Även arbetsgivarorganisationen Almega vill se en utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningarna som de menar är en effektiv åtgärd mot både arbetslöshet och arbetskraftsbrist.
– De jag talar med, som exempelvis transportföretagen – i deras rekrytering kommer 1 av 3 från en arbetsmarknadsutbildning. Även Visita, alltså besöksnäringen, tycker det det här är mycket viktigt, säger Fredric Skälstad, chef på Almega Utbildningsföretagen.
Han menar att de mångåriga nedskärningarna på arbetsmarknadsutbildningen beror på felprioriteringar från både borgerliga och rödgröna politiker.
– M-KD skar ner på programanslagen till Arbetsförmedlingen och Socialdemokraterna har velat satsa på subventionerade anställningar, men på senare tid har det kommit rapporter om att arbetsmarknadsutbildning är en kostnadseffektiv insats. Den har bäst resultat av alla insatser.
Började under Reinfeldt
Enligt Adnan Habibija började det vända nedåt för arbetsmarknadsutbildningen för cirka tio år sedan, under alliansregeringens första mandatperiod.
– 2008 kom en jättenedgång och sedan har ingen riktigt tagit tag i arbetsmarknadsutbildningen även om det var en tillfällig ökning under konjunkturdippen 2012 och 2013. Att ingen tagit tag i detta antar jag handlar om pengar, för det kostar en del, säger han.
Almega har sagt att runt 15 000 arbetslösa bör delta i arbetsmarknadsutbildning varje år. LO dubblar det och kräver nu 30 000.
– Vi måste förstå att vi måste investera i humankapital. Om arbetsgivarna får utbildad arbetskraft kan Sverige växa. På längre sikt ger utbildningssatsningar stora vinster för vårt land, säger Adnan Habibija.
Dagens ETC har sökt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) som avböjt att kommentera. Hon har tidigare sagt till Sveriges radio att hon inte delar uppfattningen om att 30 000 personer bör befinna sig i arbetsmarknadsutbildning årligen utan att behov snarare än volymer ska styra.
– Det är ett allvarligt läge för vi har inte tillräckliga resurser i dag till varken arbetsmarknadsutbildningen eller annan arbetsmarknadspolitik, så det blir en viktig budgetfråga framåt. Min ambition är att arbetsmarknadsutbildningen ska fortsätta spela en viktig och strategisk roll, säger hon till Sveriges Radio.
Negativt på sikt
Om inte arbetsmarknadsutbildningen tillförs mer resurser kommer det påverka arbetsmarknaden negativt på längre sikt, tror Eeva Vestlund.
– Arbetsgivare påverkas om vi får färre presumtiva arbetstagare. Vi har flera bristområden där exempelvis industriteknikutbildningar och transport- och byggutbildningar varit väldigt viktiga för arbetsmarknaden. Det blir svårare att anställa och hitta rätt kompetens.
