Men under 2017 påbörjades endast 64 050 bostäder och bara 53 500 färdigställdes, enligt Statistiska centralbyråns årliga räkning. Nya prognoser pekar på att bostadsbyggandet kommer att minska ännu mer de kommande åren.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Stort underskott
Nybyggnationen av bostäder spås gå ner till 55 000 i år och 46 000 under 2019, enligt prognosen från Sveriges Byggindustrier, branschorganisation för byggindustrins 3 500 medlemsföretag.
– Det har vänt och det är ett sjunkande antal bostäder som kommer att byggas framöver, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier, till SVT.
Enligt Riksbankens kommentar från januari är det redan i dag ett underskott på runt 200 000 bostäder bara i Stockholmsområdet.
Även i en ny prognos från analysföretaget Prognoscentret spås bostadsbyggandet minska i år med ungefär 10 000 färre påbörjade bostäder än 2017.
De stora bostadsbolagen delar synen och drar i handbromsen.
”Byggandet kommer att minska dramatiskt de kommande åren och plana ut på en klart lägre nivå än i dag”, skrev Stefan Attefall, Lennart Weiss och andra företrädare för bostadsföretaget Veidekke på DN Debatt i februari.
Konsekvenserna av det minskande bostadsbyggandet kan bli stora, menar Boverkets expert Ulrika Hägred. Det påverkar bostadsmarknaden generellt där det blir svårare att möta befolkningsutvecklingen.
– Det påverkar rörligheten negativt. Äldre personer får svårt att byta bostad om de behöver. Det blir svårt för kommuner att klara bostadsförsörjningen för nyanlända. Ökad trångboddhet är redan nu ett faktum. Att unga tenderar att bo kvar hemma och att man bor trångt, inte minst i vissa bostadsområden i utkanten av de större städerna, säger hon.
Skapar hemlöshet
En annan allvarlig konsekvens av det minskande bostadsbyggandet är att hemlösheten ökar, även för personer utan andra sociala problem. Socialstyrelsen ser att en betydande del, runt en femtedel, av den registrerade hemlösheten är strukturellt betingad.
– Det innebär att det inte finns några andra skäl förutom just bostadsbrist. Det handlar alltså inte om utslagna människor med social problematik eller missbruk, utan helt vanliga hushåll som råkat hamna utanför bostadsmarknaden.
Även samhällsekonomin påverkas negativt effekter av det minskande bostadsbyggandet.
Redan en nedgång från dagens 45 000 färdigställda lägenheter till 30-35 000 påverkar BNP-tillväxten med cirka en procentenhet, menar bostadsbolaget Veidekke och räknar därtill med indirekta effekter i form av en sämre fungerande arbetsmarknad.
– Rörligheten hämmas, så att till exempel ungdomar inte kan flytta till en studieort, eller arbetskraft inte kan flytta till en ny anställning. Det kan få samhällsekonomiska effekter på den ekonomiska tillväxten. Ett annat problem är prisökningen. Är det ont om bostäder så blir priset högt. Och det vi behöver nu är ju framför allt överkomliga bostäder till grupper som har normala eller låga inkomster, säger Ulrika Hägred.
Ingen samsyn
Var fjärde bostadssökande hindras i dag från att flytta till en annan ort för att plugga eller arbeta, på grund av bostadsbrist, enligt Swedbanks analyschef Olof Manner.
Vad det minskade bostadsbyggandet beror på och hur utvecklingen ska vändas råder det delade meningar om. Det är ideologiska skyttegravar i synen på marknaden och staten. Bostadsbolagen vill att marknaden ska få friare händer med ökat stöd till hushållen, medan till exempel Hyresgästföreningen vill se ett ökat statligt inflytande.
Regeringen lade i december fram ett förslag för att förbättra bostadsfinansieringen, som bland annat innehåller statliga topplån, fast utan subventioner och med en ränta anpassad efter marknaden.
Både allmännyttans organisation Sabo och Hyresgästföreningen tog emot förslaget med besvikelse.
– Med marknadsräntor får vi inte den effekt vi vill ha. Vi behöver en aktör som ställer upp och tar delar av risken för en lägre kostnad, sade Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg till Dagens ETC i januari.
