– Bara det här att vi kan sitta ner tillsammans och äta lunch är nytt och har bidragit till att vi har lärt känna varandra inom hemtjänstgruppen och gruppen fungerar bättre nu när vi hinner ses, säger Camilla Karlsson.
Ansvar för färre
Orsaken är ett nytt arbetssätt som kallas Skönsmomodellen. I korthet går den ut på att personalen lägger sitt eget schema. Varje personal har också ansvar för färre personer som de i stället besöker oftare.
– Vi gör ett bättre jobb nu. Jag vet vad jag ska göra och det som jag påbörjar under dagen är det också mitt ansvar att avsluta. Tidigare kunde vissa arbetsuppgifter vara uppdelade på tre olika tider med tre olika personal, säger Camilla Karlsson.
De andra nickar instämmande.
– Förut vaknade jag ofta med sus i huvudet på grund av stressen. Vi for runt mellan de äldre än hit och än dit efter ett schema som gjordes efter ett centralt tidsplaneringssystem. Nu i efterhand är det lätt att se att vi inte utnyttjade tiden effektivt, säger Ulla-Mari Bark.
– Vi kunde inte påverka arbetssituationen heller utan det kändes ofta att vi måste stressa vidare till nästa insats enligt schemat även fast man inte var klar. Nu finns det tid att göra det lilla extra ibland. Som att gå på en promenad och köpa en glass om det är en fin dag, säger Sabina Sundquist.
I Centrum infördes Skönsmomodellen i november 2014 och områdeschefen Birgitta Sandström ser en rejäl minskning av sjukskrivningarna på det dryga år som har gått sedan dess.
– En klar effekt är att vi har en piggare och gladare personal. Våra vikariekostnader har minskat från 25 till 10 procent av de totala lönekostnaderna och vi ser en klar minskning av korttidssjukfrånvaron, säger hon.
Det nya arbetssättet innebär också en bättre kontinuitet för de äldre. Centrum har delats in i tre mindre områden och tre arbetsgrupper som ansvarar för var sin del av stan. Inom grupperna har personal också delat upp brukarna mellan sig. Innan Skönsmomodellen kunde en brukare träffa upp till 47 olika personer på en månad, nu är siffran 8–9 i snitt om man räknar in kvälls- och nattpersonal.
– De äldre får träffa samma personer och vet vilka som kommer vilket ger dem en ökad trygghet, säger Camilla Karlsson.
– För oss är det också en stor fördel i kontakter med anhöriga och sjukvården. Vi känner dem och kan snabbt se förändringar när det till exempel gäller hälsan, påpekar Sabina Sundquist.
Förslitningsskador
De tunga momenten finns kvar i jobbet. Trots hjälpmedel som särskilda sängar, liftar, rullstolar och duschstolar är jobbet tidvis fysiskt tungt.
– Rygg och nacke slits och jag har haft problem med värk, säger Ulla-Mari Bark som är den i trion som har jobbat längst inom hemtjänsten.
Stressen har dock minskat, menar de.
– Jobbet kan fortfarande vara stressigt, vissa dagar är det tufft att hinna med. Men då försöker jag att inte visa för kunden att jag egentligen inte har tid. Jag vill ju att hon eller han ska känna sig trygga och lugna med oss, säger Sabina Sundquist.
– När du stressar blir det också så att du rör dig fel och lyfter fel. Muskler och senor är spända. Men känner du att du har tid, och att du själv kan styra över din dag, så blir jobbet så mycket enklare, säger Ulla-Mari Bark.
Långa arbetspass
En annan nackdel är arbetstiderna. Även om personalen lägger schemat själv så kräver vårdarbetet kvällar, helger, extra långa arbetspass och delade turer.
– Vi strävar efter att de delade turerna ska försvinna, men det är svårt att få ihop schemat utan dem, säger Camilla Karlsson.
Lunchpausen är slut och pratstunden likaså. Personalen ska ut i verkligheten igen och ge hjälp och stöd för att underlätta vardagen för några Sundsvallsbor.
Läs vidare på nästa sida: Arbetsolyckor vanligast inom vård och omsorg
Arbetsolyckor vanligast inom vård och omsorg
De är inte de som jobbar inom industrin eller på byggen som råkar ut för flest olyckor, det är de som tar hand om farmor. Överbelastningar, fallskador, hot och våld tillhör vardagen för vård- och omsorgspersonal.
I Sundsvall och Timrå har totalt 1 838 arbetsolyckor anmälts under åren 2010–2015. Den största gruppen drabbade är vård- och omsorgspersonal.
Den vanligaste orsaken är att personalen skadar sig vid lyft, feltramp eller annan överbelastning.
Av de 342 arbetsolyckorna som har registrerats inom vård och omsorg i Sundsvall och Timrå står överbelastningsskador för cirka en tredjedel och fall för en ungefär lika stor del. Hot och våld är den tredje största kategorin och orsak till drygt 15 procent av alla arbetsolyckor.
Statistiken visar också att nio av tio som drabbas är kvinnor.
Arbetsmiljöverket började under 2015 göra särskilda kontroller på arbetsplatser inom vård och omsorg, ett arbete som ska pågå fram till 2017.
