BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det är på de koloniområden som har detaljplaner och kommunalt vatten och avlopp som prisstegringen har varit brantast. Köparna är inte sällan tidigare villaägare som har sålt huset och flyttat till lägenhet.
– En del har pengar över och köper en stuga som en investering. Det låga ränteläget gör att de inte får något om de i stället sätter in pengarna på ett konto. Det finns också de som har kommit till en lägenhet där de sitter på en inglasad balkong och inte har något att göra, och som då väljer att köpa ett litet fritidshus, säger Lars Ridell.
Marken ägs av Malmö stad
Den som köper en kolonistuga får bara bruka den tomt som stugan står på. Marken ägs fortfarande av Malmö stad, som arrenderar ut den till kolonisterna. Att stugorna står på ofri grund innebär att de inte kan användas som säkerhet vid ett lån. För att kunna låna pengar till köpet av kolonistuga måste man ha en bostadsrättslägenhet som kan användas som säkerhet, alternativt ta ett lån utan säkerhet och till högre ränta.
Men att det skulle vara en osäker affär att lägga pengar på en kolonistuga tror inte Lars Ridell. Inte i de fall då stugorna finns på något av de områden som har detaljplan.
– På de områden där kommunen har gjort detaljplaner och där man har dragit in vatten och avlopp lär det inte vara någon risk för att områdena ska försvinna, säger han.
Att de områden som har detaljplan och kommuanlt vatten är säkrade under många år stämmer, men det gäller inte för alltid.
– Att föreningar och stugägare har investerat i vatten och avlopp påverkar inte avtalstiden. De koloniområdena kommer att bestå så länge detaljplanerna säger så, säger Tina Mustelin, utredare på fastighetskontoret.
Lever på lånad mark
Kolonisterna lever på lånad mark, men de gör det till ett lågt pris.
– Kolonister har billiga arrenden där kostnaden är subventionerad av kommunen, säger Per Hansen, markförvaltare på fastighetskontoret.
För den som vill odla men nöjer sig med en tomt utan stuga så finns så kallade trädgårdslotter, som kan arrenderas för omkring 500 kronor om året. Dessa lotter är också eftertraktade.
– Vi har rätt många som står i kö, där vissa områden är mer eftertraktade än andra. Fast omsättningen på de här tomterna är stor så kötiden behöver inte bli så lång, säger Per Hansen.
Men både odlare och stugägare lever med vissheten om att villkoren kan komma att förändras. Med nya krav på förtätning av staden så ökar hotet mot odlarna.
Ett område med odlingslotter är redan nedlagt, medan ett annat står på tur. Det gäller Ulricedal och Fredriksberg som ska lämna plats för begravningsplats respektive industrimark. Nedläggning blir det även för två kolonistugeområden där man kan ha brevduvor. Kolonisterna kommer att erbjudas lotter på andra områden men vad som händer med deras stugor som finns där är ännu inte klart.
– Vi diskuterar fortfarande hur det ska göras. Om det blir tal om flytt så blir det på stugägarnas egen bekostnad. Vi måste då också ta hänsyn till att karaktären på stugorna i det område de ska flytta till är annorlunda. Både kommunen och föreningen kan ha synpunkter på hur stugor som tas dit ska vara utformade, säger Tina Mustelin.
Priserna stiger
En område där kolonisterna lever under nedläggningshot sedan flera år är Lundavägen koloniområde. Det grundades 1905 och är i och med det Malmös äldsta. Arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för området pågår och där är förslaget att området ska läggas ner för att ge plats åt ny bebyggelse i anslutning till den järnvägsstation som ska starta.
När det gäller uthyrning av odlingslotter så sköts det av kommunen. Men områden med stugor på är det kolonister och koloniföreningar som har hand om.
– Det är inget vi är inblandade i, säger Tina Mustelin.
