BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Beröringspunkterna var tydliga mellan de båda ministrarnas ansvarsområden energi och miljö och de cirka 150 naturvetarelevernas ämnesval, och frågorna kom i mångt och mycket att handla om miljö och klimat.

Vill ha slopad elbilsmoms

En av frågeställarna var 17-åriga Johan Bademo. Han skulle vilja se större satsningar på elbilar – mer laddstolpar och slopad elbilsmoms så att inte bara höginkomsttagare har råd att köra miljövänligt – och frågade hur regeringen arbetar för att göra det mer attraktivt att äga elbil.

Miljöminister Karolina Skog berättade att nuvarande system med miljö- och supermiljöbilspremier är dyra och subventionerar miljöovänliga dieselbilar, vilket måste upphöra. I stället ska regeringen införa ett system där elbilar subventioneras av höjd fordonsskatt för miljöovänliga bilar.

– Så skapar vi en starkare styrning av systemet utan att det belastar skattebetalarna. Bilägarna får finansiera det, säger miljöminister Karolina Skog.

Köttskatt och jämställdhet

Ministrarna fick också en fråga om att införa en köttskatt för att få ner den klimatbelastande köttkonsumtionen. Men Karolina Skog tror mer på att öka spårbarheten, så att varje produkts klimatpåverkan tydligt framgår så att vi kan göra våra val utifrån det i butiken.

– Jag tror att det kommer att leda till minskad köttkonsumtion, utan att vi uppifrån mästrar om det, säger Karolina Skog.

Men frågorna handlade inte bara om miljö och klimat. 17-åriga Maimuna Suleiman hänvisade till den nya jämställdhetsrapporten som presenterades i förra veckan, som visar på fortsatt segregation och växande skillnader i levnadsvillkor mellan Göteborgs välmående och socialt utsatta stadsdelar, och ville veta hur regeringen vill lösa segregationen.

Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan svarade att segregationen har många orsaker – utbildningsnivå, möjligheten att få jobb, tillgången till service, tjänster och det civila samhället.

– När man bryter ner det visar det sig att det har väldigt lite med etnicitet eller kultur att göra, säger Ibrahim Baylan och påpekar att de problem som finns i städernas förorter i mångt och mycket är desamma i före detta bruksorter i norra Sverige.

Han säger att regeringen har genomfört en rad satsningar för att komma till rätta med segregationen: Höjda lärarlöner för att locka fler lärare till utsatta områden, insatser för att få framför allt ungdomar i arbete, upprustade och uppblandade miljonprogramsområden, och ett stärkt civilsamhälle.

”Kompetenta lärare behövs”

Maimuna Suleiman håller i mångt och mycket med.

– Utbildningssystemet måste förbättras, välfärden måste förbättras, det behövs fler kompetenta lärare som faktiskt utbildar eleverna i stället för att ge upp och tänka att de är hopplösa fall, säger Maimuna Suleiman.

Även satsningen på att få fler i jobb är bra, tror hon, men det måste vara jobb som går att leva på.

– Många tror att folk har det dåligt i förorten för att de är kriminella. Men många jobbar faktiskt, problemet är att lönen inte går att leva på, säger Maimuna Suleiman.