– Nej, det gör den inte. Det finns klara brister idag och man kan inte säga att långtidssjuka är skyddade mot ekonomiska sjukdomsbortfall. Skyddet för 180 dagar är relativt välutbyggt men efter det är det många som inte hinner rehabiliteras. Det är dels effekter av en lagstiftning som blev betydligt restriktivare 2008 och sedan rättstillämpningen de senaste åren.
Varför har man inte gjort något tidigare? Socialdemokraterna har suttit vid makten i åtta år nu.
– Det har inte funnits majoritet för att ändra lagstiftningen. Det har länge funnits en konservativ majoritet i sjukförsäkringsfrågan med en uttalad vilja att göra sjukförsäkringen ännu mer restriktiv. Men det börjar vända nu, mycket på grund av opinionsbildande insatser från fackorganisationer och enskilda individer, vilket sammantaget visar den bild ni förmedlat. Ett första steg är förslaget om att ändra regelverket för dag 180 och som bearbetas i riksdagens kansli i januari. Det är ett stort steg men vi bedömer att mer behöver göras för att erbjuda trygghet.
Många som redan befinner sig i systemet kommer inte bli hjälpta av att 180-regeln ändras. Vad vill du säga till dem?
– Det stämmer, det här förslaget är framåt. Det vi har kunnat göra i väntan på att lagändringen träder i kraft är att retroaktivt godkänna beslut efter dag 180. Men det stämmer att personer har farit illa bakåt vilket är en effekt av en restriktiv lagstiftning. Det jag kan göra som minister är att använda kunskapen vi har om de fallen så att vi kan ändra regelverken för att dessa missförhållanden inte ska upprepas.
Förslagen i utredningen ”En begriplig och trygg sjukförsäkring” har till stor del inte tillämpats ännu. Varför inte?
– Det har hänt mycket. Förslaget om 180-dagen är från den utredningen, resten av förslagen verkar vi för att få en majoritet för att kunna gå framåt. I utredningen finns även kritik mot Försäkringskassans rättstillämpning, den kritiken ställer vi oss bakom. Vi har gett Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att åtgärda kvaliteten på utredningar av sjukpenningen.
Många ifrågasätter om Försäkringskassan har kapacitet att kunna åtgärda bristerna själva.
– Vi kommer att säkerställa att den kapaciteten finns. Inför jul tillsatte vi en ny styrelse. Heidi Stensmyren blir ny ordförande, Thomas Pålsson utsågs som vice ordförande, flera jurister med kunskap om rättsfrågor tillsattes mot bakgrund av att vi vill ha en tydligare styrning med nära dialog med myndighetsstyrningen där vi avser att fortsatt och noggrant följa de åtgärder som krävs utifrån de mekanismer vi har till vårt förfogande.
Ett exempel på att myndigheten inte alltid verkar ha kontroll över sin egen verksamhet är de vittnesmål från handläggare som Dagens ETC har talat med. De beskriver att det finns en tydlig intern kultur som pressar dem att göra fler avslag.
– Skulle dessa uppgifter stämma är det mycket allvarligt. Om det finns misstankar om påtryckningar mot statstjänstemän att tillämpa lagen på ett visst sätt behövs åtgärder. Vi har kallat generaldirektören till möte och kommer också tala med fackliga representanter med anledning av era uppgifter.
Det finns uppgifter om att Försäkringskassan i viss mån tolkar lagar på ett sätt som inte är lagstiftningens intention. Utifrån den kunskapen – riskerar en ny lagstiftning att bli verkningslös?
– Jag är övertygad om att lagstiftning måste kompletteras med tydliga styrsignaler från Försäkringskassan vilket vi gett dem i uppdrag. Sedan kommer vi naturligtvis föra en nära dialog med myndigheten och styrelsen. Försäkringskassan har allvarliga brister som redovisas i utredningen du tidigare refererade till. Lagen måste följas, det ska fungera både till fördel och nackdel för sökande. Det finns en ordning för hur det ska fungera.
Hur går arbetet för att skapa ett större samarbete med övriga riksdagspartier om frågan?
– Det har hänt mycket de senaste två månaderna. Vi har fått en bättre dialog med riksdagspartierna, och en nära dialog med samarbetspartierna om 180-dagarsregeln. Det sker också i takt med att kunskapen om brister uppmärksammas, inte minst i media.
