Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg är ansvarigt statsråd för arbetsmiljöfrågor. Till Dagens ETC säger hon att det finns mycket kvar att göra men även flera goda exempel där arbetet går framåt.

Bland annat har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till arbetsmiljöstrategi för 2026-2030, där ett delmål är att ingen ska behöva dö på eller av sitt arbete.

– Till att börja med, det är viktigt att denna typ av studier görs så att vi kan få ökad kunskap om och lättare kan identifiera de grupper och personer som har störst risk att utveckla psykisk ohälsa, göra suicidförsök och dö i suicid, säger Paulina Brandberg.

En ny nationell strategi och Hjälplinjen är två andra exempel på insatser. Hjälplinjen är en nationell stödlinje för psykisk hälsa och suicidprevention som sedan i vintras drivs av Region Stockholm med stöd av Folkhälsomyndigheten. Plattformen inrättades på uppdrag av Socialdepartementet och är öppen dygnet runt årets alla dagar på webben och över telefon.

– Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, det är tydligt reglerat i arbetsmiljölagen och det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för att se till att ingen riskerar sin hälsa eller sitt liv på jobbet.

Kulturfråga att prata om psykisk ohälsa

Genom initiativ som byggbranschens säkerhetspark, där Byggföretagen utbildar allt från elever upp till ledningsgrupper och arbetsledare i att bland annat reflektera över beteenden och attityder som machokultur, kan man komma åt en del av problemen, anser Paulina Brandberg.

– Utrymmet för att prata om psykisk ohälsa är i mångt och mycket en kulturfråga. Säkerhetsparken visar konkret på hur branschen själv jobbar med att förbättra sin egen kultur.

Risken för suicidalt beteende är högst inom yrken med låga krav på utbildning och bland män som inte yrkesarbetar alls. Lägst bland chefer och män med hög utbildning. Vad drar du för slutsatser av det?

– En slutsats jag drar av det är hur viktigt arbetet är för den psykiska hälsan och att genom sitt arbete känna sig behövd och som en del i ett sammanhang. Det visar på vikten av att fortsätta arbetet för att fler ska gå från arbetslöshet till arbete, säger Paulina Brandberg.

Magnus Persson är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ordförande för arbetsmarknadsutskottet. Innan politiken jobbade han länge som byggarbetare, skyddsombud och arbetsledare inom byggbranschen. Till Dagens ETC säger han att siffrorna om förhöjd risk bland arbetare inte är förvånande.

– Det är väldigt tragiskt samtidigt som jag kan förstå det. Jag hade själv en kollega för 30 år sedan som valde att avsluta sitt liv, endast 22 år gammal. Det är ingen hemlighet att byggbranschen präglats av en machokultur även om det har blivit mycket bättre sen jag började i branschen för trettiofem år sen. Då handlade det ofta om ren pennalism, hot och trakasserier, säger Magnus Persson.

Blev kallade kärringar

Magnus Persson har haft kollegor som hamnat i missbruk efter självmedicinering. Om man mådde dåligt fanns det sällan någon som lyssnade, och de som försökte blev kallade kärringar.

– Min ventil var min mamma som alltid lyssnade. Pappa jobbade själv i byggsvängen som bergsprängare men han hade tyvärr dåtidens jargong i sig.

Och även om mycket har blivit bättre är ett självmord ett för mycket, säger Magnus Persson.

– Man ser både från fackligt håll och från företagen att man försöker jobba för en bättre kultur ute på byggarbetsplatserna. Men det tar tid att ändra på en kultur som är djupt rotad. Och tydligt är att politiken länge blundat för dessa problem.

Även Magnus Persson lyfter regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som ett viktigt steg på vägen.

– Min son gör nu sin praktik som snickare inom byggprogrammet. Jag hoppas att han inte får uppleva det jag upplevde, säger Magnus Persson.