Mindre sopor – mer biogas

– Vi tillhör de sämsta kommunerna i landet på det här området. Matavfall är en väldigt bra energikälla som redan finns i staden och inte behöver transporteras hit, men frågan har inte prioriterats, det har gått alldeles för långsamt, menar miljöborgarrådet Katarina Luhr (MP).

Gratis sophämtning

För att öka sorteringsviljan erbjuds nu flerfamiljshus gratis sophämtning av matavfall. Ett system som fick flera positiva effekter när det infördes för stadens villaägare för ett par år sedan. Marita Söderqvist är projektchef på Stockholm Vatten.

– Vi fick dels en radikal ökning av antalet kunder, men även en minskning av den totala mängden hushållsavfall. Folk blev medvetna om sortering överlag och började använda sig mer av miljöstationer och återvinningscentraler.

Kräver nya förutsättningar

Men för att nå målet – att 70 procent av matavfallet samlas in och omvandlas till biogas år 2020 – krävs förändringar på flera plan. På grund av Stockholms infrastruktur saknar nämligen nästan hälften av flerfamiljshusen möjlighet att sortera matrester separat. 

– Det krävs en del förutsättningar för att kunna sortera matavfall i kärl. Det ska finnas mark utanför huset, man ska kunna komma fram med sopbil och dragavstånden får inte bli för långa. I innerstan är det 60 procent av hushållen som inte har möjlighet till det här, säger Marita Söderqvist. 

Alternativet är att sortera avfallet optiskt. Systemet, som just nu testas i mindre skala, går ut på att matrester läggs i en grön påse och kastas med övriga sopor. Avfallet forslas sedan till Södertälje där en anläggning med optisk avläsning sorterar ut påsarna med matrester som rötas och blir till biogas. Idag används gröna påsarna i ungefär 7 000 hushåll, men i och med att en ny anläggning planeras i Högdalen till 2018 ska även resterande hushåll få tillgång till systemet. 

Marita Söderqvist är hoppfull angående målsättningen om 70 procent sorterat matavfall.

– Det är en väldig ökning av ambitionsnivån, men jag kan inte tänka mig annat än att vi klarar det här, säger hon. 

Tar anfallet till kolonilotten

Karin Nilsson är en av alla de stockholmare som varken har tillgång till separat matavfallssortering eller systemet med gröna påsar. Tills vidare tar hon sitt matavfall till kolonilotten, men skulle hellre se att det blev till biogas. 

Karin Nilsson, som bor i Rågsved med sambon David Rosenberg och hundvalpen Smilla, slänger sina sopor i en lucka i trapphuset.

– När vi flyttade in frågade vi efter de gröna påsarna, men värden sa att det redan var så stora problem med befintlig sopsortering i området att de inte ville prova dem här. Nu har vi fått en kolonilott och använder matavfallet där istället. Eller ger det till Smilla.

Infrastruktur sätter stopp 

Hon är inte ensam om att inte kunna hantera sitt matavfall på bästa sätt. Infrastrukturen, både i innerstaden och i många förorter, omöjliggör ofta sortering i olika sopkärl. Och de gröna påsarna testas än så länge bara i en bråkdel av hushållen.

Nu hoppas Karin Nilsson att anläggningen i Högdalen ska ge henne och grannarna i området en bättre chans att sortera matavfall.

– Det vore väldigt enkelt och smidigt att slänga allt på samma ställe. Och jag tror att det är just enkelhet som behövs för att få folk att sopsortera. Enkelhet och information.