Det handlar både om de lokaler som kommunerna hyr av privata fastighetsägare och av kommunala bolag, men det är svårast för de kommuner som hyr mycket av andra bolag än sina egna.

I Stockholms stad kommer till exempel utbildningsförvaltningens hyreskostnader öka med 9 procent, eller 209 miljoner kronor, i år. Höjningarna medför att mindre pengar går ut till skolverksamheterna i form av skolpeng, enligt förvaltningen.

Tuffa besparingar

I Linköping är de totala hyreskostnaderna 7,5 procent högre i år.

– Vi får ta en större del av pengarna från andra verksamheter. Det blir mindre till ­lärare, skolmaterial och annat, säger Madeleine Bergström, lokalstrateg på kommunledningsförvaltningen, till Dagens Arena.

I Malmö stad hade arbetsmarknads- och socialförvaltningen hela 11 procent högre hyreskostnader i januari i år jämfört med i fjol. För fritidsförvaltningen ökar hyrorna i snitt med 8 procent i år. Och för miljöförvaltningen höjs hyran med 10,9 procent.

För Göteborgs stad höjs hyreskostnaderna med totalt 5,9 procent i år, 68 miljoner kronor, för lokalerna staden hyr externt, enligt granskningen.

En orsak bakom hyreshöjningarna är att avtalen ofta är indexreglerade efter konsumentprisindex, KPI, och justeras i takt med inflationen.