Ulla Kungur, utvecklingsledare på Social resursförvaltning och rapportförfattare, menar att orsakerna till den minskade konsumtionen är flera.

– Det finns en hälsotrend bland unga som jag tror spelar roll, liksom att unga idag umgås på andra arenor. De hänger inte ute och dricker öl på samma sätt, utan umgås via datorer i högre grad. Vi har också sett att betydligt färre föräldrar bjuder sina barn på alkohol. Det visar på att föräldrarnas inställning också har ändrats, och det får effekt, säger hon.

Dessutom tror hon att den sociala påverkan spelar stor roll. När det är vanligare att inte dricka, än att faktiskt dricka, blir steget till att testa alkohol längre. På liknande sätt ser det ut när det gäller narkotika – fast här verkar det istället som att den sociala påverkan har lett till att narkotika har normaliserats.

– Här ser vi en tydlig förändring mot för bara tre år sedan. Unga verkar inte tycka att cannabis är farligt längre, säger Ulla Kungur.

I årets undersökning svarar 57 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna i gymnasiet att de ser liten eller ingen risk med att prova hasch. En ökning med flera procentenheter bara sedan 2016, och med 17 procentenheter sedan 2007. Men samtidigt ligger användandet av narkotika på ungefär samma nivå. Och precis som tidigare syns också stora skillnader mellan stadsdelarna – i Majorna/Linne och Centrum är det betydligt fler som testat droger än i till exempel Angered och Västra Hisingen.

– Vi har sett att det funnits en mer liberal syn bland de vuxna i de centrala stadsdelarna, och deras attityder spelar jättestor roll. Jag tror också att normaliseringen ökar i de delar av staden där många redan har testat, säger Eva Lindstrand, utvecklingsledare på Social resursförvaltning.