Byggprojektet Norra Kajen presenterades som ambitiöst, knallgrönt och med hög miljöprofil. Hållbarhet var ledordet och i visionen ingick bland annat återvinningssystem i husen, solceller och värmepumpar, och växtlighet på tak och fasader.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Miljöpartiets dåvarande kommunalråd Sverker Ottosson stred för miljökraven som presenterades i gestaltningsprogrammet.
– Norra Kajen var tänkt att ligga i framkant miljömässigt, ett projekt som skulle bli ett föredöme och där byggföretagen skulle få visa upp det senaste inom miljöutveckling.
På så sätt hoppades man locka till sig investerare. Men så blev det inte. I dag är miljöpartisternas nuvarande språkrör Maria Algotsson och gröne debattören Sverker Ottosson besvikna. De tycker att projektet har utvecklats till något konventionellt snarare än nyskapande, och att ekonomin har fått styra.
– Tyvärr saknas det politiska modet och det gör mig besviken. Om vi hade vågat öppna upp för ny teknik i tid så hade vi kunnat få fart på projektet och fått folk intresserade, säger Sverker Ottosson.
Skrämde byggherrarna
Men enligt Sundsvalls kommuns fastighetsstrateg Hans-Åke Oxelhöjd var byggföretagen inte mogna att bygga supergrönt. Kommunen försökte sälja byggrätten i tre års tid, utan resultat.
– De högt ställda miljökraven snarare skrämde bort än attraherade eftersom det enligt byggherrarna blev så mycket dyrare och då gick investerarnas kalkyler inte ihop.
Hans-Åke Oxelhöjd fick 2013 uppdraget att ta reda på varför försäljningen gick så trögt och utifrån resultatet ta fram en åtgärdsplan. Det visade sig att investeringarna som behövde göras för att hålla den höga gröna ambitionsnivån och bygget av ett parkeringshus under mark, gjorde byggrätterna dyrare.
Norra Kajen och stadsbyggnadskontoret beslutade då, bland annat, att sänka ambitionsnivån genom att ändra vissa punkter i miljövisionen från skall till bör. De tog samtidigt på sig att bygga och bekosta parkeringar.
– Detta i kombination med att Mitthem påbörjade sina projekt i två kvarter gjorde att intresset vaknade hos investerare och byggherrar, säger Hans-Åke Oxelhöjd.
Men Sverker Ottosson tycker inte att ekonomin borde ha fått styra i så hög grad.
– Det blev prestige att visa att det hände något på Norra Kajen och att det skulle bli så mycket dyrare att bygga grönt är en sanning med modifikation. Det kostar visserligen mer att bygga hållbart men över tid får man lägre driftskostnader, säger han.
Högre hyreskostnader
Hans-Åke Oxelhöjd påpekar att kommunen kan informera men inte ställa särkrav på enskilda byggherrar utöver plan- och bygglagen. Men inte ens när kommunen själva byggde ett äldreboende på Norra Kajen stred kommunen för högsta möjliga krav miljömässigt. Exempelvis består stommen av helgjuten betong i stället för trä som kunde ha varit möjligt.
– Jag vet inte riktigt varför vi tjänstemän inte har stridit tillräckligt för den frågan. Byggbranschen som helhet är fortfarande väldigt konventionell. Hade kommunen byggt ett väldigt miljövänligt äldreboende hade hyreskostnaden troligtvis ökat för socialtjänsten, säger Hans-Åke Oxelhöjd.
Och tillägger:
– Hade vi även tvingat Mitthem att bygga mörkgrönt hade hyrorna blivit högre, troligen med tomma lägenheter som följd, säger han.
Hans-Åke Oxelhöjd tror ändå att en del av visionen om en grön stadsdel, över tid, kan förverkligas. Under förutsättningarna att kommunen ställer högre krav när de projektplanerar, och att tillräckligt många Sundsvallsbor är beredda att investera i ett hållbart boende.
