– Om miljöfrågor i bred bemärkelse. Det inkluderar till exempel fiske och många andra resursfrågor. Kanske även lite rättvisefrågor.

Du förespråkar ofta koldioxidskatt.

–Ja, jag höll på med bensinskatten i några årtionden, nu är det koldioxidskatten.

Dagstidningen ETC Göteborg kommer ut från och med 24 april.

Här tecknar du en prenumeration!

Får vi med oss resten av världen på detta?

– Hittills går det ju rätt trögt. Även om det är ganska stort att ett par delstater i USA och Kanada är med, liksom Frankrike som till slut bestämde sig för en koldioxidskatt i fjol. Den är inte riktigt lika hög som den svenska, men den kommer väl hamna på hälften av den svenska ändå. Även i USA förs det ju fram och en samling oerhört tunga före detta republikaner har lanserat en appell. Frågan kommer upp då och då så det är inte totalt omöjligt. Tanken att Trump-administrationen skulle göra någonting vettigt är ju häpnadsväckande, men om de blir lite trängda så kan de göra det.

Varför går det så trögt?

– Jag grubblar ibland på om det är populärt motstånd som grundas på att folk inte förstår frågan, eller om det mest beror på lobbyismen från dem som förstår frågan mycket väl men som vill sälja sina fossila bränslen. Jag tror att lobbyismen är den starkaste kraften, men den andra kraften är också ganska stor – och då använder lobbyister det. De säger att "du vill inte att Washington ska bestämma och ta dina pengar". Eller "Bryssel" i vårt fall i Europa. En grundläggande ekonomisk idé som jag inte tror att folk förstår är att det egna beteendet beror på priser. Folk tycker att de inte kör bil i onödan och att beteendet inte påverkas av skattehöjning, men all statistik tyder ju på motsatsen. Vi undviker att köpa det som är jättedyrt. Då tar vi bussen eller flyttar.

Hur ska de som bo på landet göra då?

– Generaliseringen är olycksalig. Många som verkligen bor på landet är pensionerade jordbrukare och liknande, med måttliga resvanor. De gynnas också av att det är en bensinskatt istället för en höjd moms – även om de inte kommer att höra av sig och säga hurra! Men de som kör mest är de som bor i orterna och kranskommunerna alldeles runt Stockholm.

Det är klart att landsbygden mår bra av att också unga människor i yrkesverksam ålder bor där och en del av dem behöver naturligtvis resa runt. Den som kanske behöver göra det systematiskt är det naturligtvis synd om i det här läget. Men det är svårt att ordna en klimatpolitik som inte drabbar någon alls någonstans. Man får se det som att det finns fördelar med att bo på landet – man får billigare boende, lättare att ordna egen mat och lättare att ordna egen värmeförsörjning. Bor man på landet och reser mycket så uppstår en transportkostnad och den bör vara hög om man ska göra något åt fossila bränslen. På sikt kan man tänka sig att de som bor på landet först kan skaffa sig ett garage täckt av solceller och en elbil.

Vem äger klimatfrågan - opinionen eller beslutsfattarna?

– Det egna ansvaret är grunden för saker och ting så det är viktigt. Men det räcker ju inte alls. Man måste tänka i systemtermer och det är därför det är viktigt med generella styrmedel som skatt på bensin och skatt på koldioxid.